Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Heraldiskt vapen.
Grundad	1809
Typ	Kristet samfund evangelisk-luthersk
Juridisk status	Folkkyrka
Medlemmar	3 796 918 (68,7%) (2019)
Officiella språk	Finska Svenska
Ärkebiskop	Tapio Luoma
Ansluten till	Europeiska kyrkokonferensen, Borgågemenskapen, Lutherska världsförbundet Kyrkornas världsråd

Åbo domkyrka byggdes under 1200-talet och invigdes som biskopskyrka den 17 juni 1300. Sedan 1817 är domkyrkan även säte för ärkebiskopen.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (finska: Suomen evankelis-luterilainen kirkko) är det officiella namnet på Finlands största religiösa samfund. Kyrkan är den sjätte största medlemskyrkan inom Lutherska världsförbundet.

Den är en av två folkkyrkor i Finland, den andra är Ortodoxa kyrkan i Finland.

Kyrkan konstituerades 1809 och 1811 ur den svenska kyrkan då Sverige i och med freden i Fredrikshamn 1809 avträdde Finland till Ryssland och den svenska landsdelen Finland (samt delar av det dåvarande Västerbottens län) blev ryskt storfurstendöme. Tidigare utgjorde större delen av det nuvarande Finland Åbo stift och Viborgs stift inom den svenska kyrkan. År 1817 blev Åbo stift upphöjt till ärkestift.

Teologi och lära

Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är ett kristet, lutherskt samfund. De ansluter sig till följande bekännelser som beskriver deras tro: Apostoliska trosbekännelsen, Nicaenska trosbekännelsen, Athanasianska trosbekännelsen, Augsburgska bekännelsen, Martin Luthers stora och lilla katekes, Konkordieboken, Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet, Konkordieformeln och Uppsala mötes beslut.

Kyrkan har vigt kvinnliga präster sedan 1988 (Svenska kyrkan sedan 1958). En majoritet av kyrkomötet röstade för detta redan 1963 men den kvalificerade majoriteten som krävdes nåddes först senare.. Till skillnad från Svenska kyrkan viger inte Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samkönade par, däremot tillåts präster be för sådana par som vigts borgerligt.

Stift och biskopar inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Kyrkan är indelad i nio stift, som i sin tur är indelade i prosterier. Åtta av stiften är finskspråkiga och utgår från en geografisk indelning av landet. Borgå stift skiljer sig från övriga genom att det omfattar landets alla svenskspråkiga församlingar samt de tvåspråkiga församlingar som har svensk majoritet. Stiftet täcker därför in ett geografiskt vidsträckt område längs större delar av Finlands kust, samt Tammerfors i inlandet. Till stiftet hör även de rikstäckande Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och Rikssvenska Olaus Petri församling.

En biskop leder varje stift. I Åbo ärkestift finns utöver stiftsbiskopen även ärkebiskopen, som bland annat är ordförande för kyrkomötet och biskopsmötet. Därtill kommer fältbiskopen, som leder det dryga 40-tal militärpräster som på hel- eller deltid verkar inom försvarsmakten. Till biskopsmötet kallar ärkebiskopen de nio stiftsbiskoparna, fältbiskopen samt en assessor från varje stift.

Lista över stift och nuvarande biskopar

Listan upptar kyrkans stift i den ordning de grundades och anger biskopssäten, domkyrkor och nuvarande biskopar.

Stift	Grundat	Biskopssäte, domkyrka	Nuvarande biskop
Åbo ärkestift	Grundat som missionsstift 1156 flyttat 1229 flyttat 1300, ärkestift 1817	Nousis Korois Åbo domkyrka	ärkebiskop Tapio Luoma (2018–) biskop Mari Leppänen (2021–)
Tammerfors stift	Grundat som Viborgs stift 1554 flyttat till Borgå 1723 flyttat till Tammerfors 1923	Viborgs domkyrka Borgå domkyrka Tammerfors domkyrka	biskop Matti Repo (2008–)
Uleåborgs stift	Grundat som Kuopio stift 1851 flyttat till Uleåborg 1900	Kuopio domkyrka Uleåborgs domkyrka	biskop Jukka Keskitalo (2018-)
S:t Michels stift	grundat som Nyslotts stift 1897 flyttat till Viborg 1924 flyttat till S:t Michel 1945	Nyslotts domkyrka Viborgs domkyrka S:t Michels domkyrka	biskop Seppo Häkkinen (2009–)
Borgå stift	1923	Borgå domkyrka	biskop Bo-Göran Åstrand (2019-)
Kuopio stift	1939	Kuopio domkyrka	biskop Jari Jolkkonen (2012–)
Lappo stift	1959	Lappo domkyrka	biskop Simo Peura (2004–)
Helsingfors stift	1959	Helsingfors domkyrka	biskop Teemu Laajasalo (2017–)
Esbo stift	2004	Esbo domkyrka	biskop Kaisamari Hintikka (2019–)

Utöver dessa fungerar Pekka Särkiö som fältbiskop sedan år 2012.

Anmärkning: Borgå stift omfattar de svenskspråkiga församlingarna och församlingar med svenska som majoritet i hela landet. Till stiftet hör också Tyska församlingen och Rikssvenska Olaus Petri församling.

Väckelserörelser

Sedan sent 1700-tal och tidigt 1800-tal har fyra väckelserörelser verkat inom Evangelisk-lutherska kyrkan: bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. Kyrkans hemsida talar också om den femte väckelserörelsen som uppstod i mitten av 1900-talet, en evangeliserande väckelsekristlighet som också kallas nypietism.

Bedjarrörelsen

Rukoilevaisuus (finska, bokstavligen en inriktning mot bedjande) uppstod under 1700-talet till följd av bondflicka Liisa Eerikintytärs omvändelse. Eerikintytärs vittnesbörd blev startpunkten för en väckelse i Kaland, som senare skulle sprida sig till hela landskapet Egentliga Finland och vidare till Satakunda. Tidiga ledare i rörelsen var kyrkoherden i Nousis, Abraham Achrenius, och dennes son Anders Achrenius.

Rörelsen splittrades 1984 i en konservativ och en reformöppen falang. Länsi-Suomen Rukoilevaisten Yhdistys ry (ungefär Föreningen Bedjare i Västra Finland) står kvar i en äldre tradition, med utgångspunkt i 1694 års missale, 1701 års psalmbok och 1776 års bibelöversättning. Den västfinska grenen motsätter sig prästvigning av kvinnliga präster (vilket praktiseras inom kyrkan sedan 1986). Suomen rukoilevaisen kansan yhdistys ry (ungefär Föreningen Bedjar i Finland) intar en mera reformöppen ställning, där man godtar kvinnliga präster och använder reviderade gudstjänstböcker och nyare bibelöversättningar. De äldre böckerna intar fortfarande en betydande roll, men anses inte teologiskt mera riktiga än nyare utgåvor.

Nokiamissionen

I början av 1990-talet startade en karismatisk väckelse i staden Nokia nära Tammerfors. Rörelsen är evangeliserande och betonar att Jesu frälsningsverk utöver syndernas förlåtelse även omfattar helande av kropp och själ. Idag bedrivs även verksamhet i Karleby och Helsingfors. Nokiamissionen har sju heltidsanställda (mars 2008) och ett stort antal frivilligarbetare. En utåtriktad mission bedrivs i Albanien och Indien, främst inriktad på skola och utbildning men även pastorsseminarier. Punktinsatser har även genomförts i Israel och Lettland.

Nokiamissionen har letts av prästen Markku Koivisto, som i ett medialt uppmärksammat utspel meddelade efter påsknattens mässa 2008 att han lämnar den lutherska kyrkan och sitt prästämbete där. Nokia Mission Church grundades den 12 juni 2008.

Statistik

Medlemskap

År 2017 hörde 3 904 293 personer (70,8 % av finländarna) till kyrkan. Det är en nedgång med 1,0 procentenheter från föregående år, vilket också speglas i att 52 292 personer utträdde ur kyrkan medan 16 491 personer blev medlemmar. Av medlemmarna hade 235 836 svenska som modersmål, 1 534 samiska och 17 273 "övrigt", medan resten var finskspråkiga.

Gudstjänstdeltagande, Förrättningar

Antalet gudstjänstbesökare för 2006 uppgick till 7 016 500 (2006) och 2 494 100 betjänades med nattvarden. I övriga samlingar (andakter, studiegrupper, husförhör) deltog 5 675 100 personer.

69,3 % av de födda, eller 36 600 barn döptes i kyrkan år 2016. År 2012 konfirmerades 53 428 tonåringar (83,0 %) efter att ha deltagit i skriftskolan. Under 2013 förrättades 12 331 vigslar (49 %) och år 2012 48 201 begravningar i kyrkan.

Övrig verksamhet

Kyrkans diakonala arbete räknade 207 100 klienter under 2006, antalet klientkontakter uppgick till 714 000 medan samtalstjänsten räknade 41 795 telefonsamtal. År 2017 räknade samtalstjänsten 73 598 kontakter per telefon, chatt, nät och brev; 1 311 (1,8 %) av dessa var på svenska.

Barn- och ungdomsverksamheten räknade 1 216 000 besök i familjegrupperna. Bland barn i åldern 3–5 år deltog 38,1 % i dagklubbar och bland 4–10 år gamla barn gick 7,7 % i söndagsskola. Av 7–8-åringarna deltog 13,7 % i eftermiddagsklubbar, 13,4 % av barn i gruppen 7–14 år deltog i minior- respektive juniorverksamhet. Samtliga siffror gäller 2006.

Administrativ indelning

Kyrkan är indelad i 9 stift och 400 församlingar. Den största församlingen (2017) är Jyväskylä med 95 606 medlemmar och den minsta är Bergö med 414.

Kyrkomötets ledamöter fördelar sig enligt nedan:

Kategori	Antal ledamöter
Ärkebiskopen	1
Biskoparna	9
Fältbiskopen	1
Präster	32
Lekmän	64
Representant för samerna	1
Ombud utsett av statsrådet	1
Total	109

I församlingsvalet 2006 valdes cirka 12 000 förtroendevalda för fyraårsperioden 2007–2010.

Personal och ekonomi

Under 2006 avlönade kyrkan 21 414 personer för som utfört arbete motsvarande 15 415 heltidstjänster. Av de anställda var 2 164 församlingspräster, varav 34,6 % kvinnor. Bland kyrkoherdarna var 6,7 % kvinnor.

Under 2006 fördelade sig frivilligarbetarna som följer:

• Diakioni: 29 000 frivilliga
• Mission: 15 000 frivilliga
• Barn- och ungdomsarbetet: 24 000 frivilliga ledare
• Allmänt församlingsarbete 3 400 frivilliga

Kyrkans totala skatteinkomster för 2006 uppgick till 872 miljoner euro (€), varav direkt kyrkoskatt uppgick till 763 miljoner € och samfundsskattemedel till 109 miljoner €. Skattesatsen varierade mellan 1 % och 2,25 % beroende på församling. Antalet kyrkobyggnader uppgick till 815.

Se även

• Finska psalmboken
• Finlandssvenska psalmboken
• Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)

Vidare läsning

• Akiander, Matthias (1857-1863). Historiska upplysningar om de religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider. Del 1-7. Helsingfors. Libris 1544946. http://runeberg.org/amhistupp/ 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
  Bilder & media
• Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland webbplats Mall:Språkikon
• Kyrkolagen Mall:Språkikon