Dahl, Christopher: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Haeffner flyttade sidan Dahl, Christoffer till Dahl, Christopher)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 3: Rad 3:
'''Christopher Dahl''', född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk [[präst]], språkvetare och [[psalmdiktare]]. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten [[Erik Dahl (författare)|Erik Dahl]] samt halvbror till [[Olof Kolmodin den yngre]].  
'''Christopher Dahl''', född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk [[präst]], språkvetare och [[psalmdiktare]]. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten [[Erik Dahl (författare)|Erik Dahl]] samt halvbror till [[Olof Kolmodin den yngre]].  


Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, [[kyrkoherde]] i [[Uppsala-Näs församling]]s [[prebendepastorat]] 1796 och medlem av [[1773 års bibelkommission|bibelkommissionen]] samma år samt [[teologie doktor]] 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i [[Uno von Troil|Troilska]] [[psalmbokskommitté|psalmboksarbetet]] från omkring 1790 och utgav 1793 dess ''Förslag till kyrkosånger''. År 1807 utgavs hans egen ''Psalmer'' och flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen [[Johan Olof Wallin]] i 1819 års psalmbok.
Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, [[kyrkoherde]] i [[Uppsala-Näs församling]]s [[prebendepastorat]] 1796 och medlem av [[1773 års bibelkommission|bibelkommissionen]] samma år samt [[teologie doktor]] 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i [[Uno von Troil|Troilska]] [[psalmbokskommitté (1793)|psalmboksarbetet]] från omkring 1790 och utgav 1793 dess ''Förslag till kyrkosånger''. År 1807 utgavs hans egen ''Psalmer'' och flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen [[Johan Olof Wallin]] i 1819 års psalmbok.


Han finns bland annat representerad i [[Den svenska psalmboken 1986]] med ett originalverk (nr [[Förgäves all vår omsorg är|595]]) och fem bearbetningar/översättningar (nr [[Skåda, skåda nu här alla|142]], [[Jag vill dig, Gud, med glädje prisa|242]], [[Dig, min Jesus, nu jag skådar|446]], [[Allt är redo! Lyssna alla!|534]] och [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|547]]), därtill har han funnits i tidigare upplagor av [[den svenska psalmboken]] och sannolikt i [[frikyrka|frikyrkliga]] [[psalmbok|psalmböcker]]. I [[1937 års psalmbok]] fanns han företrädd med 14 verk (nr [[Vilken kärlek oss bevisad|80]], [[Skåda, skåda nu här alla|92]], [[O Gud, ditt folk dig beder|225]], [[Allt är redo, fallna släkte|256]], [[Gud, min Gud, som dig förbarmar|258]], [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|260]], [[Jag vill dig prisa, Gud, min styrka|296]], [[O Gud, som skiftar allt|389]], [[Var nu redo, själ och tunga|443]], [[Förgäves all den omsorg är|500]], [[O du som har ett hult försvar|507]], [[Kom, jordens barn, vem än du är|548]], [[Ack, Jesu Krist, mig nåd bete|554]] och [[Älskar barnet modersfamnen|558]]).
Han finns bland annat representerad i [[Den svenska psalmboken 1986]] med ett originalverk (nr [[Förgäves all vår omsorg är|595]]) och fem bearbetningar/översättningar (nr [[Skåda, skåda nu här alla|142]], [[Jag vill dig, Gud, med glädje prisa|242]], [[Dig, min Jesus, nu jag skådar|446]], [[Allt är redo! Lyssna alla!|534]] och [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|547]]), därtill har han funnits i tidigare upplagor av [[den svenska psalmboken]] och sannolikt i [[frikyrka|frikyrkliga]] [[psalmbok|psalmböcker]]. I [[1937 års psalmbok]] fanns han företrädd med 14 verk (nr [[Vilken kärlek oss bevisad|80]], [[Skåda, skåda nu här alla|92]], [[O Gud, ditt folk dig beder|225]], [[Allt är redo, fallna släkte|256]], [[Gud, min Gud, som dig förbarmar|258]], [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|260]], [[Jag vill dig prisa, Gud, min styrka|296]], [[O Gud, som skiftar allt|389]], [[Var nu redo, själ och tunga|443]], [[Förgäves all den omsorg är|500]], [[O du som har ett hult försvar|507]], [[Kom, jordens barn, vem än du är|548]], [[Ack, Jesu Krist, mig nåd bete|554]] och [[Älskar barnet modersfamnen|558]]).

Versionen från 5 april 2022 kl. 09.36

Christopher Dahl, kopparstick av Gunnar Forssell.

Christopher Dahl, född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk präst, språkvetare och psalmdiktare. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten Erik Dahl samt halvbror till Olof Kolmodin den yngre.

Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, kyrkoherde i Uppsala-Näs församlings prebendepastorat 1796 och medlem av bibelkommissionen samma år samt teologie doktor 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i Troilska psalmboksarbetet från omkring 1790 och utgav 1793 dess Förslag till kyrkosånger. År 1807 utgavs hans egen Psalmer och flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen Johan Olof Wallin i 1819 års psalmbok.

Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med ett originalverk (nr 595) och fem bearbetningar/översättningar (nr 142, 242, 446, 534 och 547), därtill har han funnits i tidigare upplagor av den svenska psalmboken och sannolikt i frikyrkliga psalmböcker. I 1937 års psalmbok fanns han företrädd med 14 verk (nr 80, 92, 225, 256, 258, 260, 296, 389, 443, 500, 507, 548, 554 och 558).

Psalmer

Källor

  • Svensk uppslagsbok, Malmö 1931.

Vidare läsning