Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | [[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | ||
'''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]] | '''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]]. Den ursprungliga latinska hymnen ''Jesus Christus nostra salus'' är författad på 1400-talet av [[Jan Hus|Jan Huss]]. Psalmen bearbetades och utökades av [[Martin Luther]] 1524 för att översättas av [[Olaus Petri]] 1530. 1986 har Hus insats ersatts med uppgift om "Latinsk sång 1300-talet" och att psalmen bearbetades av [[Anders Frostenson]] 1979. | ||
== Melodin == | == Melodin == | ||
Versionen från 15 maj 2022 kl. 16.03
Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524.
Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm. Den ursprungliga latinska hymnen Jesus Christus nostra salus är författad på 1400-talet av Jan Huss. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 för att översättas av Olaus Petri 1530. 1986 har Hus insats ersatts med uppgift om "Latinsk sång 1300-talet" och att psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979.
Melodin
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken 1921 års koralbok med 1819 års psalmer anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1939 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till Prisad högt av herdars skara.
Publicerad i
- Erfurter Enchiridion som nr 11 med titeln Jesus Christus unser Heiland, der von uns
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 23 med titeln Jesus Christus är wor helsa.
- 1572 års psalmbok med titeln JEsus Christus är wår helsa under rubriken "Om Altarens Sacrament".
- Göteborgspsalmboken som nr 7 på sid 13 med titeln Jesus Christus är wår Helsa under rubriken "Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 17 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Om Herrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 14 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 152 med titeln Jesus Kristus är vår hälsa under rubriken "Nådens medel: Sakramenten: Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 188 under rubriken "Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 387 under rubriken "Nattvarden".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 216 under rubriken "Nattvarden".
- Lova Herren (1988) som nr 234 under rubriken "Nattvarden".
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 780
Koralbearbetningar
- Jesus Christus, unser Heiland av Franz Tunder.[1]
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Jesus Christus är wår helsa (nr 14), där framgår också att förebilden är: "(Hohenfurth) 1410: Ihesus Christus nostra salus; Augsburg 1524: Jesus Christus unser Heiland, der von uns (tenori)".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- ↑ Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
| |||||