Jesus Kristus är vår hälsa: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | [[Fil:Luther-Walter-Jesus-Christus-unser-Heiland-1524-1.png|thumb|300px|Luthers psalm i ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' 1524.]] | ||
'''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]]. Den ursprungliga latinska hymnen ''[[Jesus Christus nostra salus]]'' | '''Jesus Kristus är vår hälsa''' är en [[nattvardspsalm]]. Den ursprungliga latinska hymnen ''[[Jesus Christus nostra salus]]''. Psalmen bearbetades och utökades av [[Martin Luther]] 1524 för att översättas av [[Olaus Petri]] 1530. 1986 har Hus insats ersatts med uppgift om "Latinsk sång 1300-talet" och att psalmen bearbetades av [[Anders Frostenson]] 1979. | ||
== Melodin == | == Melodin == | ||
Versionen från 16 maj 2022 kl. 06.40
Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524.
Jesus Kristus är vår hälsa är en nattvardspsalm. Den ursprungliga latinska hymnen Jesus Christus nostra salus. Psalmen bearbetades och utökades av Martin Luther 1524 för att översättas av Olaus Petri 1530. 1986 har Hus insats ersatts med uppgift om "Latinsk sång 1300-talet" och att psalmen bearbetades av Anders Frostenson 1979.
Melodin
Melodin är från 1400-talet, nedtecknad i Geystliche gesangk Buchleyn och Erfurter Enchiridion 1524. Men i koralboken 1921 års koralbok med 1819 års psalmer anges att melodin har medeltida ursprung men inte användes i 1697 års koralbok och inte heller fanns med i J.C.F. Haeffners koralböcker. I 1939 års koralbok anges den melodi som sedan 1986 används till Prisad högt av herdars skara.
Publicerad i
- Erfurter Enchiridion som nr 11 med titeln Jesus Christus unser Heiland, der von uns
- Swenske Songer eller wisor (1536) som nr 23 med titeln Jesus Christus är wor helsa.
- 1572 års psalmbok med titeln JEsus Christus är wår helsa under rubriken "Om Altarens Sacrament".
- Göteborgspsalmboken som nr 7 på sid 13 med titeln Jesus Christus är wår Helsa under rubriken "Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1694) som nummer 17 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Om Herrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1695) som nr 14 med titeln Jesus Christus är wår helsa under rubriken "Catechismus författad i Sånger: Om HErrans Nattward".
- Den svenska psalmboken (1819) som nr 152 med titeln Jesus Kristus är vår hälsa under rubriken "Nådens medel: Sakramenten: Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1937) som nr 188 under rubriken "Nattvarden".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 387 under rubriken "Nattvarden".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 216 under rubriken "Nattvarden".
- Lova Herren (1988) som nr 234 under rubriken "Nattvarden".
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 780
Koralbearbetningar
- Jesus Christus, unser Heiland av Franz Tunder.[1]
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Jesus Christus är wår helsa (nr 14), där framgår också att förebilden är: "(Hohenfurth) 1410: Ihesus Christus nostra salus; Augsburg 1524: Jesus Christus unser Heiland, der von uns (tenori)".
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- ↑ Franz Tunder, Michael Belotti: Sämtliche Orgelwerke, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
| |||||