Min själ skall lova Herran: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 6: Rad 6:
Enligt [[Martin Chemnitz]], (citerad av Lauxmann), skrevs psalmen ursprungligen 1525 på begäran av Markgreven [[Albrecht av Brandenburg]] som en version av markgrevens favoritpsalm och Chemnitz ska ha hört markgreven glatt sjunga denna psalm på sin dödsbädd. Lauxmann anger även att denna psalm ska ha använts av Gustaf II Adolf den 24 april 1632 vid den protestantiska gudstjänsten i Augsburg. Den ska också ha sjungits av invånarna i Osnabrück i Westfalen som tack för att 30-åriga kriget tagit slut i oktober 1648 (Westfaliska freden 1648).
Enligt [[Martin Chemnitz]], (citerad av Lauxmann), skrevs psalmen ursprungligen 1525 på begäran av Markgreven [[Albrecht av Brandenburg]] som en version av markgrevens favoritpsalm och Chemnitz ska ha hört markgreven glatt sjunga denna psalm på sin dödsbädd. Lauxmann anger även att denna psalm ska ha använts av Gustaf II Adolf den 24 april 1632 vid den protestantiska gudstjänsten i Augsburg. Den ska också ha sjungits av invånarna i Osnabrück i Westfalen som tack för att 30-åriga kriget tagit slut i oktober 1648 (Westfaliska freden 1648).


Psalmen består på svenska av fyra 12-radiga verser och bygger på [[Psaltaren 103]] (''”Lova Herren, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort”''). Det är en ljus text, trots tal om synd och förgänglighet, för ''”Herrens nåd varar i evighet”''. Texten översattes, troligen av [[Laurentius Petri Nericius]], för [[Den svenska psalmboken (1562)|Then Swenska Psalmboken (1562)]]" (ej officiellt antagen psalmbok). Översättningen kom in i 1695 års psalmbok med titelraden ''"Min siäl skal lofwa Herran"''.
Psalmen består på svenska av fyra 12-radiga verser och bygger på [[Psaltaren 103]] (''”Lova Herren, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort”''). Det är en ljus text, trots tal om synd och förgänglighet, för ''”Herrens nåd varar i evighet”''. Texten översattes, troligen av [[Laurentius Petri Nericius]], för [[Then Swenska Psalmboken (1562)]]" (ej officiellt antagen psalmbok). Översättningen kom in i 1695 års psalmbok med titelraden ''"Min siäl skal lofwa Herran"''.


Psalmen bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] år 1816 och kom därefter även in i 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok.
Psalmen bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] år 1816 och kom därefter även in i 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok.

Versionen från 17 juni 2024 kl. 15.28

Min själ skall lova Herran (Nun lob, mein Seel, den Herren) är en lovpsalm av Johann Graumann Poliander (även Gramann eller Gromann), skriven 1530 och utgiven som ett blad i Nürnberg 1540 samt i Hans Kugelmanns bok ”Concentus novi trium vocum accomodati”, utgiven i Augsburg 1540.

Text

I båda dessa utgåvor har psalmen 4 verser om 12 rader, även i Unverfälscher Liedersegen 1851. En 5:e vers (Sey Lob und Preis mit Ehren,), av en yngre författare, finns i ett blad tryckt i Nürnberg ca 1555 och finns även i Burg's Gesang-Buch, 1746.

Enligt Martin Chemnitz, (citerad av Lauxmann), skrevs psalmen ursprungligen 1525 på begäran av Markgreven Albrecht av Brandenburg som en version av markgrevens favoritpsalm och Chemnitz ska ha hört markgreven glatt sjunga denna psalm på sin dödsbädd. Lauxmann anger även att denna psalm ska ha använts av Gustaf II Adolf den 24 april 1632 vid den protestantiska gudstjänsten i Augsburg. Den ska också ha sjungits av invånarna i Osnabrück i Westfalen som tack för att 30-åriga kriget tagit slut i oktober 1648 (Westfaliska freden 1648).

Psalmen består på svenska av fyra 12-radiga verser och bygger på Psaltaren 103 (”Lova Herren, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort”). Det är en ljus text, trots tal om synd och förgänglighet, för ”Herrens nåd varar i evighet”. Texten översattes, troligen av Laurentius Petri Nericius, för Then Swenska Psalmboken (1562)" (ej officiellt antagen psalmbok). Översättningen kom in i 1695 års psalmbok med titelraden "Min siäl skal lofwa Herran".

Psalmen bearbetades av Johan Olof Wallin år 1816 och kom därefter även in i 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok.

År 1982 bearbetades den ytterligare av Britt G Hallqvist för 1986 års psalmbok.

Melodi

Melodin i G-dur, 6/4 takt är troligen komponerad eller möjligen bearbetad för att passa denna text av Hans Kugelmann. Ofta anges melodin härstamma från 1400-talet. Samma melodi används till En Fader oss förenar, Han kommer i sin kyrka, Gud gav i skaparorden, O Herre, du som säger och Upp, psaltare och harpa.

Original psalmtext

Nun, lob, mein Seel, den Herren,
Was in mir ist, den Namen sein.
Sein Wohltat thut Er mehren,
Vergiß es nit, o Herze mein.
Hat dir dein Sünd vergeben
Und heilt dein Schwachheit groß.
Er reth' dein armes Leben,
Nimbt dich in seinen Schoß,
Der dich mit Trost beschüttet,
Verjüngt, dem Adler gleich.
Der König schafft Recht,
Behütet die Leidenden im Reich.

Version från Manuale Lapponicum (1648)

på samiska

Version från 1695

Version från 1819

Version från 1937

Publicerad i

Källor

Hymnary web-sida hämtad 22/7-15

Externa länkar

Se även


Wikisource
Texten till Min själ skall lova Herran finns på Wikisource.



Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Min_själ_skall_lova_Herran) --av --Vadmal (diskussion) 25 juni 2015 kl. 18.10 (UTC) och redigerad.