Av himlens höjd oss kommet är
Av himlens höjd oss kommet är är en julpsalm med text och musik av Martin Luther 1535 (eller redan i början av 1530-talet). Det tyska originalet, Vom Himmel hoch, da komm ich her, är utformad som ett julspel, där ett barn utklätt till ängel sjunger de första verserna, herdarna de därpå följande och slutligen hela familjen eller församlingen den sista versen. Sången hade, när den trycktes, rubriken Ein Kinderlied, auff die Weinachten, En barnsång på julen, från lilla barnet Jesu. (Luk 2) Originalet har 15 verser. Från 1921 är sista versen (nr 15) markerad som ståpsalm.
Psalmen finns på svenska med flera alternativa inledningsfraser, bland annat
- "Af Himmels högd jagh kommen är" i 1695 års psalmbok
- "Av himlens höjd oss kommet är" i 1819 års pslambok
- "Af himlens höjd jag kommen är" i Finlandssvenska psalmboken (1986)
- "Från himlens höjd jag bringar bud" i Alf Henriksons version, 1986 års psalmbok
Olaus Martini översatte sången till svenska, tryckt 1617. Denna version användes i 1695 års psalmbok. Efter en bearbetning av Samuel Ödmann tog Johan Olof Wallin vid och bearbetade psalmen 100 år efter Martini, ("Av himlens höjd oss kommet är"), och gjorde den mer storslagen och "tempelanpassad". Till exempel ändrades v. 13 från "Gör dig en säng (Bettlein) uti mitt bröst" till "Gör dig ett tempel i mitt bröst". Hans version i 1819 års psalmbok (nr 63) behölls i 1937 års psalmbok samma nummer 63. Med samma inledning publicerades den i Sionstoner (1935), som psalm nummer 153 liksom i Lova Herren (1987) som nummer 104.
Några strofer av hans version har bildat en särskild psalm i 1986 års psalmbok, Ett barn är fött på denna dag nr 126 med en annan melodi, en tysk folkmelodi. Där används Alf Henriksons version Från himlens höjd jag bringar bud, nr 125.
Nu finns en version av psalmen som är gjord av Alf Henrikson, ("Från himlens höjd jag bringar bud"). Den återknyter delvis till den äldre texten. Men bara delvis - templet i vers 13 finns till exempel kvar. Nu har den nummer 125 i den Den ekumeniska psalmboken (1986). Den har samma melodi som motsvarande psalm i 1937 års psalmbok. I den Finlandssvenska psalmboken har den nummer 22 med första versen "Av himlens höjd".
Melodi
Melodin (C-dur, 4/4) komponerades av Martin Luther 1539 och publicerades i Geistliche Lieder av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1539. Den används också till Jerusalem, höj upp din röst (Wallin), När Jesusbarnet låg en gång och, endast i 1986, Se natten flyr för dagens fröjd (Wallin/Frostenson).
Publicerad i
- 1695 års psalmbok som nr 132 med titeln Af Himmels högd jagh kommen är under rubriken "Jule-högtids Psalmer", med egen melodi.
- 1819 års psalmbok som nr 63 med titeln Af himlens höjd oss kommet är under rubriken "Återlösningen, Jesu födelse".
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882) som nr 88 med verserna 13-15, under rubriken "Psalmer".
- Sabbatstoner (1888) 3 verser som sång nr 35
- Sionstoner (1889) som nr 448
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 21 under rubriken "Julsånger".
- Sionstoner (1935) som nr 153
- 1937 års psalmbok som nr 63 med titeln Av himlens höjd oss kommet är under rubriken "Kyrkans högtider: Jul", med 2 olika melodier, den ena dock bara med kvartsnot upptakt.
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 63 verserna 13-15.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 586 under rubriken "Högtider - Jul".
- 1986 års psalmbok som nr 125, med titeln Från himlens höjd jag bringar bud, under rubriken "Kyrkoåret: Jul" med "kvartstonvarianten" av melodin.
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 22 med titeln "Av himlens höjd jag kommen är" under rubriken "Jul"
- Lova Herren (1988) som nr 102 under rubriken "Jul".
- Julens önskesångbok (1977), under rubriken "Traditionella julsånger".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Af Himmels högd jagh kommen är med titelnotering Mijn wägh bär nijd, där framgår att förebilden är "Vom Himmel hoch da komm ich her".
Källor
| |||||