Den svenska psalmboken (1819): Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 11 juni 2023 kl. 13.25

.

Praktupplaga från 1899 Fröléen & Comp. Text, noter, illustrationer, evangelietexter m.m.

Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819, även kallad 1819 års psalmbok och den wallinska psalmboken, användes i Sverige från år 1819 till år 1937 (med Haeffners koralbok), och innehöll 500 psalmer.

Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i Svenska kyrkan genom eget beslut på kyrkostämma. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat Nya psalmer då 14 nya psalmer av åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra Lina Sandell (6 psalmer) och Betty Ehrenborg Posse (2 psalmer). 1819 års psalmbok innehåller bara tre psalmer av kvinnliga psalmförfattare.

Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av Johan Olof Wallin (1779–1839), men även andra stora diktare som Frans Michael Franzén (1772–1847) och Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden Johan Åström (1767–1844) och professorn Samuel Ödmann (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, Elisabet Cruciger, nr 50 Förlossningen är vunnen, Elle Andersdatter, nr 487 I hoppet sig min frälsta själ förnöjer och Anna Maria Lenngren, nr 449 Snart döden skall det öga sluta.

I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i Sionstoner (1889) och Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882).

Förarbeten

Innehåll

I Innehåll i 1819 års psalmbok anges titlarna i huvudsak med den stavning som användes vid nyutgåvan 1921. Då ursprunglig stavning från 1819 är känd sammanlänkas artiklarna till den modernare stavningen.

Se även

Källor

Originalpsalmboken finns i museet
Den svenska psalmboken 1819 i Projekt Runeberg

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-{{Bokfakta
+[[Fil:1819 års psalmbok, framsida.jpg|200px|left|Exemplar av 1819 års psalmbok, tryckt 1819]].
-|titel           = Den Swenska Psalm-Boken
-|undertitel      = Af Konungen Gillad och Stadfästad År 1819
-|bild            = 1819 års psalmbok, framsida.jpg
-|bildbredd       = 200px
-|bildtext        = Exemplar av 1819 års psalmbok, tryckt 1819.
-|författare      = [[J.O. Wallin]], [[Frans Michael Franzén|F.M. Franzén]], [[Erik Gustaf Geijer|E.G. Geijer]], [[Johan Åström]]  m.fl.
-|otitel          =
-|ospråk          = svenska
-|översättare     =
-|illustratör     =
-|omslagsbild     =
-|land            =
-|ämne            =
-|genre           = [[psalmbok]]
-|förlag          =
-|år              = 1819
-|sv_år           =
-|typ             =
-|sidor           =
-|vikt            =
-|mått            =
-|isbnp           =
-|isbni           =
-|isbnl           =
-|isbne           =
-|huvudpersoner =
-|utmärkelser     =
-|kuriosa         =
-|seriens_namn    = [[Den svenska psalmboken]]
-|del_av_serien   =
-|föregås_av      = [[1695 års psalmbok]]
-|efterföljs_av   = [[Nya psalmer 1921]]
-}}
 [[Fil:Praktpsalmboken1819.jpg|höger|miniatyr|Praktupplaga från 1899 Fröléen & Comp. Text, noter, illustrationer, evangelietexter m.m.]]
+'''''Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819''''', även kallad ''1819 års psalmbok'' och den ''wallinska psalmboken'', användes i Sverige från år 1819 till år 1937 (med [[Haeffners koralbok]]), och innehöll 500 [[psalm]]er.
-'''''Den svenska psalmboken – av Konungen gillad och stadfäst(ad) år 1819''''', även kallad ''1819 års psalmbok'' och den ''wallinska psalmboken'', användes i [[Sverige]] från år 1819 till år 1937 (med [[Haeffners koralbok]]), och innehöll 500 [[psalm]]er.
+Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i [[Svenska kyrkan]] genom eget beslut på [[kyrkostämma]]. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat ''[[Nya psalmer]]'' då 14 nya psalmer av åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra [[Lina Sandell]] (6 psalmer) och [[Betty Ehrenborg Posse]] (2 psalmer). 1819 års psalmbok innehåller bara tre psalmer av kvinnliga psalmförfattare.
-Psalmboken blev ”av konungen gillad och stadfäst” den 29 januari 1819 men har inte genom ett gemensamt beslut samtidigt införts till uteslutande bruk för hela riket. Den antogs successivt av varje församling i [[Svenska kyrkan]] genom eget beslut på [[kyrkostämma]]. Från och med 1921 användes den tillsammans med ett tillägg, kallat ''[[Nya psalmer]]'' då åtta nya kvinnliga psalmförfattare tillkom, bland andra [[Lina Sandell]] (6 psalmer) och [[Betty Ehrenborg Posse]] (2 psalmer).
+Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av [[Johan Olof Wallin]] (1779–1839), men även andra stora diktare som [[Frans Michael Franzén]] (1772–1847) och [[Erik Gustaf Geijer]] (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden [[Johan Åström]] (1767–1844) och professorn [[Samuel Ödmann]] (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, [[Elisabet Cruciger]], nr 50 [[Förlossningen är vunnen]], [[Elle Andersdatter]], nr 487 [[I hoppet sig min frälsta själ förnöjer]] och [[Anna Maria Lenngren]], nr 449 [[Snart döden skall det öga sluta]].
-Den wallinska psalmboken var i så måtto en mans verk, som över hälften av psalmerna var skrivna eller bearbetade av [[Johan Olof Wallin]] (1779–1839), men även andra stora diktare som [[Frans Michael Franzén]] (1772–1847) och [[Erik Gustaf Geijer]] (1783–1847) var engagerade. Bland andra deltagare med en mängd psalmer märks kyrkoherden [[Johan Åström]] (1767–1844) och professorn [[Samuel Ödmann]] (1750-1829). Tre psalmer av 500 var skrivna av kvinnor, [[Elisabet Cruciger]], nr [[Förlossningen är vunnen|50]], [[Elle Andersdatter]], nr [[I hoppet sig min frälsta själ förnöjer|487]] och [[Anna Maria Lenngren]], nr [[Snart döden skall det öga sluta|449]].
 I andra psalm- och sångsamlingar förekom under perioden ett urval ur 1819 års psalmbok, ibland med endast vissa verser medtagna, som till exempel i [[Sionstoner (1889)]] och [[Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882)]].