Det är så gott att om Jesus sjunga

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 17 mars 2024 kl. 17.36 av Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Det är så gott att om Jesus sjunga''' är en psalmtext som finns i olika versioner och med olika författare angivna som upphovsmän i skilda psalmböcker. Möjligen kan det bero på en sammanblandning mellan publicering och faktiskt upphov. Den ursprungliga psalmen är skriven av Anders Nilssons text i sju strofer och trycktes första gången i tidskriften "Söndagsskolan" nr 8, 1860 med titelraden ''"Vad det är gott att med ledig tun...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Det är så gott att om Jesus sjunga är en psalmtext som finns i olika versioner och med olika författare angivna som upphovsmän i skilda psalmböcker. Möjligen kan det bero på en sammanblandning mellan publicering och faktiskt upphov.

Den ursprungliga psalmen är skriven av Anders Nilssons text i sju strofer och trycktes första gången i tidskriften "Söndagsskolan" nr 8, 1860 med titelraden "Vad det är gott att med ledig tunga" och rubriken Enfalldens wisa wid plogen. Sången trycktes enligt Löfgren [1], första gången med den melodi som senare använts i Engelkes Lofsånger och Andeliga Wisor 1874 och torde vara en folkmelodi från första delen av 1800-talet.[2] I 1877 års upplaga av samma serie anges ingen upphovsman, trots att Engelke tillskriver sig själv andra psalmers upphov. I Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 anges Fredrik Engelke som författare. I Lewi Pethrus version av pingströrelsens Segertoner 1930 av den herrnhutiske prästen och psalmförfattaren Anders Carl Rutström. En psalmtext med samma inledningsrad uppges i Lova Herren (1988) vara författad av Anders Nilsson i Habo, verserna 1 och 4 år 1860, samt verserna 2-3 och 5-9 av Per August Olsson år 1861 och därtill ha bearbetats 1862 av okänd författare. Oscar Lövgren anger Anders Nilsson som ursprunglig upphovsman med sannolik bearbetning av Per August Olsson vid dennes publicering i skriften Guds Barns Uppmuntringar under hemvägen till Zion, 1861. I Psalmer och sånger 1987 bearbetades texten 1948 och 1985 av Harry Lindström.[3]

Publicerad i

Version utan känd författare angiven

Engelkes version

Rutströms version

Olssons version

Källor

  1. Oscar Lövgren, Psalm- och Sånglexikon spalt 453
  2. 2,0 2,1 Segertoner melodisångbok Heinerborg, Karl-Erik, Lennart Jernestrand, 1988, Förlaget Filadelfia, Stockholm
  3. 3,0 3,1 Psalmer och sånger (1987)