I dödens bojor Kristus låg: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 12: Rad 12:
== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse".
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse".
* [[Graduale, Jespersen|Jespersens Graduale ]], 1573 med titeln ''Christ laa i Dødsens baande''
* [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]]
* [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]]
* [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Upståndelse".
* [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Upståndelse".

Versionen från 12 november 2021 kl. 06.38

Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524.

I dödens bojor Kristus låg eller I dödens band låg Herren Krist är från början en tysk version (Christ ist erstanden) från 1100-talet av en latinsk sekvens, Victimae paschali laudes, diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av Martin Luther 1524 med titeln Christ lag in Todes-Banden. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av Johan Ludvig Runeberg 1857, Edvard Evers 1902, Johan Alfred Eklund 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av Anders Frostenson 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.

Psalmen inleds 1695 med orden:

Christ låg i dödsens bandom
För wåra synder uthgifwen

Melodi

Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans Alleluia. Melodin är enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer första gången funnen i Sverige i Mönsteråshandskriften från 1646 och där hämtad ur Erfurter Enchiridion från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av Luther och Johann Walter inför publiceringen 1524.

Publicerad i

Koralbearbetningar

Se även

Källor

  1. Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908