Sigh frögde nw hwar Christen man
Sigh frögde nw hwar Christen man är en psalm i fem verser med ursprung i den fornkyrkliga latinska hymnen Aurora lucis rutilat.
Text
Den latinska hymnen översattes till svenska av Laurentius Petri Nericius till en psalm med titelrad "Sig fröjde nu var kristen man"[1]. Psalmen bearbetades av Johan Olof Wallin 1819 och senast av Göran Bexell 1983 som givit den en ny titelrad Nu låt oss fröjdas med varann.
Melodi
Melodin är enligt uppgifter i senare psalmböcker angiven som en tonsättning av Johann Crüger. Kompositionen finns nedtecknad i Newes vollkömmliches Gesangbuch Augspurgischer Confession som trycktes 1640 i Berlin.
Enligt 1697 års koralbok används samma melodi till psalmen Upstånden är wår Herre Christ, alles wår (nr 167), Upstånden är wår Herre Christ, för hela (nr 168) och Uppfaren är vår Herre Krist (nr 176).
Enligt 1986 års psalmbok används melodin till flera andra psalmer: När vintermörkret kring oss står (nr 421), Du som oss frälst ur syndens band (nr 474), Nu kommen är vår påskafröjd (nr 465).
Publicerad i
- Then Swenska Psalmboken (1594)
- 1695 års psalmbok som nr 166 med titelrad "Sig fröjde nu var kristen man", under rubriken "Påska Psalmer - Om Christi Upståndelse".
- 1819 års psalmbok som nr 107 med titelrad "Sig fröjde nu var kristen man", under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu uppståndelse (påskpsalmer)".
- Sionstoner (1935) som nr 212 med titelrad "Sig fröjde nu var kristen man", under rubriken "Passionstiden".
- 1937 års psalmbok som nr 107 med titelrad "Sig fröjde nu var kristen man", under rubriken "Påsk".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 466 med titeln Nu låt oss fröjdas med varann under rubriken "Påsk".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 94 under rubriken "Påsk".
- Lova Herren (1988) som nr 188 med nya titelraden under rubriken "Påsk".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Upstånden är wår Herre Christ vars förebild är "Erstanden ist der Herre Christ".
Källor
- ↑ Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736.
|