En vänlig grönskas rika dräkt: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
"'''Sommarpsalm'''", mer känd som "'''En vänlig grönskas rika dräkt'''", är en psalm med text av [[Carl David af Wirsén]] (1842–1912) från 1889.
"'''Sommarpsalm'''", mer känd som "'''En vänlig grönskas rika dräkt'''", är en psalm med text av [[Carl David af Wirsén]] (1842–1912) från 1889.


== Text ==
Texten till Sommarpsalm publicerades första gången 1889 i Carl David af Wirséns praktfullt illustrerade diktsamling Kristna högtids- och helgdagar. Wirsén var Svenska Akademiens ständiga sekreterare och inspirerades till att skriva en sommarpsalm utgående från midsommardagens profetia ur [[Jesaja]], kapitel 40.  
Texten till Sommarpsalm publicerades första gången 1889 i Carl David af Wirséns praktfullt illustrerade diktsamling Kristna högtids- och helgdagar. Wirsén var Svenska Akademiens ständiga sekreterare och inspirerades till att skriva en sommarpsalm utgående från midsommardagens profetia ur [[Jesaja]], kapitel 40.  
[[Fil:Sommarsång .jpg|miniatyr|Försättsbladet till Waldemar Åhléns originalnot. I den första versionen kallades den för Sommarsång.]]
Psalmen användes i en svensk psalmbok första gången i [[Nya psalmer 1921]] (nr 644).
Psalmen användes i en svensk psalmbok första gången i [[Nya psalmer 1921]] (nr 644). I tillhörande ''[[Koralbok för Nya psalmer, 1921]]'' anges att melodin är komponerad av [[ Severus Gastorius]] (1647–1682) skriven 1675 och att den även används till psalmen [[På Gud, och ej på eget råd]] ([[1819 års psalmbok]] nr 252) (för noter se "Se även" nedan).


Den melodi som i senare koralböcker (efter 1937) mest används är från en körkomposition av [[Waldemar Åhlén]] (publicerad första gången 1935 i samlingen ''De ungas kör''), en mycket välkänd melodi som i decennier stått på många körers stamrepertoar och som troligen lär sjungas så länge körsång utövas i detta land. Den tidigare gällande melodin av Severus Gastorius till Wirséns text tyckte Waldemar Åhlén inte var ”tillräckligt glad i förhållande till texten”<ref>{{Tidskriftsref|författare=Ulf Oldœus|rubrik=Artikel om Waldemar Åhlén|1998 nr 13|tidskrift=Kyrkomusikernas tidning (KMT)}}</ref>, så han ville göra ett eget försök att skriva en ny melodi. Kompositionsåret är lite oklart, men i en artikel 1969 säger Åhlén: ”Sommarpsalm skrev jag en vacker majsöndag omedelbart sedan jag kommit hem från högmässan i Högalidskyrkan, där jag åren 1923–28 var organist.”<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Artikel om Waldemar Åhlén|1969|tidskrift=Kyrkomusikernas tidning/Kyrkosångsförbundet (KMT/Ksf) nr. 6, 1969}}</ref> Waldemar Åhléns sättning framfördes första gången unisont med barnkör och orgelackompanjemang vid en skolavslutning i [[Hjorthagskyrkan]] den 8 juni 1933.
== Melodi ==
I tillhörande ''[[Koralbok för Nya psalmer, 1921]]'' anges att melodin är komponerad av [[Severus Gastorius]] (1647–1682) skriven 1675 och att den även används till psalmen [[På Gud, och ej på eget råd]] ([[1819 års psalmbok]] nr 252) (för noter se "Se även" nedan).


Åhléns melodi har tydligt inspirerat [[Erland von Koch]]s tonsättning från 1974 av [[De blomster som i marken bor]].  
Den melodi som i senare koralböcker (efter 1940) mest används är från en körkomposition av [[Waldemar Åhlén]] (publicerad första gången 1935 i samlingen ''[[De ungas kör]]''), en mycket välkänd melodi som i decennier stått på många körers stamrepertoar och som troligen lär sjungas så länge körsång utövas i detta land. Den tidigare gällande melodin av Severus Gastorius till Wirséns text tyckte Waldemar Åhlén inte var ”tillräckligt glad i förhållande till texten”<ref>Kyrkomusikernas tidning (KMT), Ulf Oldœus, Artikel om Waldemar Åhlén, 1998 nr 13</ref>, så han ville göra ett eget försök att skriva en ny melodi. Kompositionsåret är lite oklart, men i en artikel 1969 säger Åhlén: ”Sommarpsalm skrev jag en vacker majsöndag omedelbart sedan jag kommit hem från högmässan i Högalidskyrkan, där jag åren 1923–28 var organist.”<ref>Kyrkomusikernas tidning/Kyrkosångsförbundet (KMT/Ksf) nr. 6, 1969, Artikel om Waldemar Åhlén</ref> Waldemar Åhléns sättning framfördes första gången unisont med barnkör och orgelackompanjemang vid en skolavslutning i [[Hjorthagskyrkan]] den 8 juni 1933. 
 
Åhléns melodi har tydligt inspirerat [[Erland von Koch]]s tonsättning från 1974 av [[De blomster som i marken bor]].


== Mottagande ==
== Mottagande ==
Rad 13: Rad 16:
[[Cordelia Edvardson]] på ''[[Svenska Dagbladet]]'' menar att psalmen är ett kärvänligt exempel på populär poesi och en del av det svenska folkets kulturella arv.<ref name=SvD>{{Webbref |url = http://www.svd.se/nyheter/inrikes/berova-inte-svenska-folket-deras-kulturarv_1463981.svd |titel = Svenska Dagbladet: Nyheter |verk = Beröva inte svenska folket deras kulturarv |16 juli 2008 |författare = Edvardson, Cordelia }}</ref> Carlhåkan Larsén på ''[[Sydsvenskan]]'' kommenterade dock, i en recension av [[Per Rydén]]s bok om [[Carl David af Wirsén]], att Wirsén var en förlorare på litteraturhistoriens mörka sida, och att enbart en av hans dikter fortfarande lever kvar: nämligen, "En vänlig grönskas rika dräkt".<ref name=SydSv>{{Webbref |url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser |titel=Sydsvenskan: Kultur & Nöjen |verk=Allt om en loser |8 juni 2010 |författare=Larsén, Carlhåkan |arkivurl=https://www.webcitation.org/6pq8f5ypb?url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser }}</ref>
[[Cordelia Edvardson]] på ''[[Svenska Dagbladet]]'' menar att psalmen är ett kärvänligt exempel på populär poesi och en del av det svenska folkets kulturella arv.<ref name=SvD>{{Webbref |url = http://www.svd.se/nyheter/inrikes/berova-inte-svenska-folket-deras-kulturarv_1463981.svd |titel = Svenska Dagbladet: Nyheter |verk = Beröva inte svenska folket deras kulturarv |16 juli 2008 |författare = Edvardson, Cordelia }}</ref> Carlhåkan Larsén på ''[[Sydsvenskan]]'' kommenterade dock, i en recension av [[Per Rydén]]s bok om [[Carl David af Wirsén]], att Wirsén var en förlorare på litteraturhistoriens mörka sida, och att enbart en av hans dikter fortfarande lever kvar: nämligen, "En vänlig grönskas rika dräkt".<ref name=SydSv>{{Webbref |url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser |titel=Sydsvenskan: Kultur & Nöjen |verk=Allt om en loser |8 juni 2010 |författare=Larsén, Carlhåkan |arkivurl=https://www.webcitation.org/6pq8f5ypb?url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser }}</ref>


Hans Holmberg på ''Kristianstadsbladet'' menar att psalmen är en del av Sveriges sommarrepertoar och att folk oftast bara sjunger de tre första verserna, där sommaren hyllas.<ref name=Kristianstadsbladet>{{Webbref |url = https://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/ |titel = Kristianstadsbladet: Kultur |verk = Från lovsång till förgängelse |9 juni 2004, uppdaterad 5 juli 2010 |författare = Holmberg, Hans |arkivurl = https://web.archive.org/web/20150519144605/http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/ }}</ref> Han framhåller dock att de andra verserna är annorlunda, och betydligt mer förfallinriktade. Det gör att psalmen kan användas och används på både sommartillfällen och vid begravningar, men Holmberg kan inte komma på några tillfällen där psalmen sjungs i sin helhet.<ref name=Kristianstadsbladet/> Psalmen spelades även under [[bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling]] i juni 2010.<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3796104|titel=Här säger Daniel och Victoria ja|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|19 juni 2010}}</ref> Åren 2016–2017 användes melodin i en TV-reklamfilm för [[Länsförsäkringar]].<ref>{{tidningsref|url=http://markbladet.se/?artikel=201704260827371816|rubrik=Varför psalmen?|tidning=Markbladet|språk=svenska|26 april 2017}}</ref>
Hans Holmberg på ''Kristianstadsbladet'' menar att psalmen är en del av Sveriges sommarrepertoar och att folk oftast bara sjunger de tre första verserna, där sommaren hyllas.
<ref name=Kristianstadsbladet>{{Webbref |url = https://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/ |titel = Kristianstadsbladet: Kultur |verk = Från lovsång till förgängelse |9 juni 2004, uppdaterad 5 juli 2010 |författare = Holmberg, Hans |arkivurl = https://web.archive.org/web/20150519144605/http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/ }}</ref> Han framhåller dock att de andra verserna är annorlunda, och betydligt mer förfallinriktade. Det gör att psalmen kan användas och används på både sommartillfällen och vid begravningar, men Holmberg kan inte komma på några tillfällen där psalmen sjungs i sin helhet.<ref name=Kristianstadsbladet/> Psalmen spelades även under bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling i juni 2010.
<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3796104|titel=Här säger Daniel och Victoria ja|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|19 juni 2010}}</ref> Åren 2016–2017 användes melodin i en TV-reklamfilm för [[Länsförsäkringar]].<ref>{{tidningsref|url=http://markbladet.se/?artikel=201704260827371816|rubrik=Varför psalmen?|tidning=Markbladet|språk=svenska|26 april 2017}}</ref>


[[The Real Group]], som spelade in psalmen på albumet ''[[Stämning (album)|Stämning]]'' [[Musikåret 2002|2002]]<ref>{{webbref|url=http://smdb.kb.se/catalog/id/001553642|titel=Stämning|utgivare=Svensk mediedatabas|språk=svenska|2002}}</ref>, noterades för en framgång på med sången, då den låg på [[Svensktoppen]] i sex veckor under perioden [[15 juni]]<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020615sv.htm|titel=Svensktoppen 15 juni 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|15 juni 2002}}</ref>-[[13 juli]] 2002<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm|titel=Svensktoppen 20 juli 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|20 juli 2002}}</ref> innan den lämnade listan.<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm|titel=Svensktoppen 27 juli 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|27 juli 2002}}</ref>
[[The Real Group]], som spelade in psalmen på albumet ''[[Stämning (album)|Stämning]]'' [[Musikåret 2002|2002]]<ref>{{webbref|url=http://smdb.kb.se/catalog/id/001553642|titel=Stämning|utgivare=Svensk mediedatabas|språk=svenska|2002}}</ref>, noterades för en framgång på med sången, då den låg på [[Svensktoppen]] i sex veckor under perioden [[15 juni]]
<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020615sv.htm|titel=Svensktoppen 15 juni 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|15 juni 2002}}</ref>-[[13 juli]] 2002<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm|titel=Svensktoppen 20 juli 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|20 juli 2002}}</ref> innan den lämnade listan.
<ref>{{webbref|url=http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm|titel=Svensktoppen 27 juli 2002|utgivare=Sveriges radio|språk=svenska|27 juli 2002}}</ref>


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
Rad 21: Rad 28:
* [[Nya psalmer (1921)]] som nr 644 under rubrikerna ''Tidens skiften: Årets tider: Sommaren''.
* [[Nya psalmer (1921)]] som nr 644 under rubrikerna ''Tidens skiften: Årets tider: Sommaren''.
* [[1937 års psalmbok]] som nr 476 under rubriken ''Sommaren''.
* [[1937 års psalmbok]] som nr 476 under rubriken ''Sommaren''.
* [[Cantarellen (1984)]] som nummer 23.<ref>{{bokref |titel=Cantarellen 105 allsånger |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=1988 |utgivare=Verbum |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-526-7605-6 |libris=7412169 |sid= }}</ref>
* [[Cantarellen (1984)]] som nummer 23.<ref>{{bokref |titel=Cantarellen 105 allsånger |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=1988 |utgivare=Verbum |utgivningsort=Stockholm }}</ref>
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 201 under rubriken ''Årstiderna''.
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 201 under rubriken ''Årstiderna''.
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 789 under rubriken ''Årets tider''.
* [[Lova Herren (1988)]] som nr 789 under rubriken ''Årets tider''.
* [[Sångboken (1998)]] som nr 22
* [[Sångboken (1998)]] som nr 22
* [[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)]] som nr 539 under rubriken ''Årets tider"''
* [[Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986)]] som nr 539 under rubriken ''Årets tider"''
* [[Hela familjens psalmbok]] 2013 som nummer 99 under rubriken "Hela året runt".<ref>{{bokref |titel=Hela familjens psalmbok |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |medförfattare= |år=2013 |utgivare=Libris |utgivningsort=Örebro |isbn=9789173872997 |libris=14011849 }}</ref>
* [[Hela familjens psalmbok]] 2013 som nummer 99 under rubriken "Hela året runt".


== Se även ==
== Se även ==

Nuvarande version från 12 augusti 2022 kl. 15.49

"Sommarpsalm", mer känd som "En vänlig grönskas rika dräkt", är en psalm med text av Carl David af Wirsén (1842–1912) från 1889.

Text

Texten till Sommarpsalm publicerades första gången 1889 i Carl David af Wirséns praktfullt illustrerade diktsamling Kristna högtids- och helgdagar. Wirsén var Svenska Akademiens ständiga sekreterare och inspirerades till att skriva en sommarpsalm utgående från midsommardagens profetia ur Jesaja, kapitel 40. Psalmen användes i en svensk psalmbok första gången i Nya psalmer 1921 (nr 644).

Melodi

I tillhörande Koralbok för Nya psalmer, 1921 anges att melodin är komponerad av Severus Gastorius (1647–1682) skriven 1675 och att den även används till psalmen På Gud, och ej på eget råd (1819 års psalmbok nr 252) (för noter se "Se även" nedan).

Den melodi som i senare koralböcker (efter 1940) mest används är från en körkomposition av Waldemar Åhlén (publicerad första gången 1935 i samlingen De ungas kör), en mycket välkänd melodi som i decennier stått på många körers stamrepertoar och som troligen lär sjungas så länge körsång utövas i detta land. Den tidigare gällande melodin av Severus Gastorius till Wirséns text tyckte Waldemar Åhlén inte var ”tillräckligt glad i förhållande till texten”[1], så han ville göra ett eget försök att skriva en ny melodi. Kompositionsåret är lite oklart, men i en artikel 1969 säger Åhlén: ”Sommarpsalm skrev jag en vacker majsöndag omedelbart sedan jag kommit hem från högmässan i Högalidskyrkan, där jag åren 1923–28 var organist.”[2] Waldemar Åhléns sättning framfördes första gången unisont med barnkör och orgelackompanjemang vid en skolavslutning i Hjorthagskyrkan den 8 juni 1933.

Åhléns melodi har tydligt inspirerat Erland von Kochs tonsättning från 1974 av De blomster som i marken bor.

Mottagande

Cordelia EdvardsonSvenska Dagbladet menar att psalmen är ett kärvänligt exempel på populär poesi och en del av det svenska folkets kulturella arv.[3] Carlhåkan Larsén på Sydsvenskan kommenterade dock, i en recension av Per Rydéns bok om Carl David af Wirsén, att Wirsén var en förlorare på litteraturhistoriens mörka sida, och att enbart en av hans dikter fortfarande lever kvar: nämligen, "En vänlig grönskas rika dräkt".[4]

Hans Holmberg på Kristianstadsbladet menar att psalmen är en del av Sveriges sommarrepertoar och att folk oftast bara sjunger de tre första verserna, där sommaren hyllas. [5] Han framhåller dock att de andra verserna är annorlunda, och betydligt mer förfallinriktade. Det gör att psalmen kan användas och används på både sommartillfällen och vid begravningar, men Holmberg kan inte komma på några tillfällen där psalmen sjungs i sin helhet.[5] Psalmen spelades även under bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling i juni 2010. [6] Åren 2016–2017 användes melodin i en TV-reklamfilm för Länsförsäkringar.[7]

The Real Group, som spelade in psalmen på albumet Stämning 2002[8], noterades för en framgång på med sången, då den låg på Svensktoppen i sex veckor under perioden 15 juni [9]-13 juli 2002[10] innan den lämnade listan. [11]

Publicerad i

Se även

Källor

  1. Kyrkomusikernas tidning (KMT), Ulf Oldœus, Artikel om Waldemar Åhlén, 1998 nr 13
  2. Kyrkomusikernas tidning/Kyrkosångsförbundet (KMT/Ksf) nr. 6, 1969, Artikel om Waldemar Åhlén
  3. Edvardson, Cordelia. ”Svenska Dagbladet: Nyheter”. Beröva inte svenska folket deras kulturarv. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/berova-inte-svenska-folket-deras-kulturarv_1463981.svd. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  4. Larsén, Carlhåkan. ”Sydsvenskan: Kultur & Nöjen”. Allt om en loser. Arkiverad från originalet. https://www.webcitation.org/6pq8f5ypb?url=http://www.sydsvenskan.se/2010-06-08/allt-om-en-loser. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  5. 5,0 5,1 Holmberg, Hans. ”Kristianstadsbladet: Kultur”. Från lovsång till förgängelse. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20150519144605/http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/fran-lovsang-till-forgangelse/. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  6. ”Här säger Daniel och Victoria ja”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3796104. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  7. Varför psalmen?” (på svenska). Markbladet. http://markbladet.se/?artikel=201704260827371816. 
  8. ”Stämning”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://smdb.kb.se/catalog/id/001553642. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  9. ”Svensktoppen 15 juni 2002”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020615sv.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  10. ”Svensktoppen 20 juli 2002”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  11. ”Svensktoppen 27 juli 2002”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://sverigesradio.se/p4/svetop/2002/020720sv.htm. Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
  12. Cantarellen 105 allsånger. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 1988