Härlig är jorden: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
''Härlig är jorden'' är en av Sveriges mest kända psalmer.<ref>{{bokref|efternamn=Evertsson|förnamn=Anna J.|titel="Gå vi till paradis med sång": psalmers funktion i begravningsgudstjänster|serie=Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 69|år=2002|utgivare=Arcus|utgivningsort=Lund|isbn=91-88553-11-6|libris=8792340}}</ref> Den används ibland, men inte uteslutande, som [[begravningspsalm]]. | ''Härlig är jorden'' är en av Sveriges mest kända psalmer.<ref>{{bokref|efternamn=Evertsson|förnamn=Anna J.|titel="Gå vi till paradis med sång": psalmers funktion i begravningsgudstjänster|serie=Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 69|år=2002|utgivare=Arcus|utgivningsort=Lund|isbn=91-88553-11-6|libris=8792340}}</ref> Den används ibland, men inte uteslutande, som [[begravningspsalm]]. | ||
== Melodi == | |||
Den äldsta källan till melodin är från [[August Heinrich Hoffmann von Fallersleben]]s ”Schlesische Volkslieder” Schlesiska folkvisor) från 1842<ref>{{bokref | Den äldsta källan till melodin är från [[August Heinrich Hoffmann von Fallersleben]]s ”Schlesische Volkslieder” Schlesiska folkvisor) från 1842<ref>{{bokref | ||
|titel=Schlesische Volkslieder mit Melodien: Aus dem Munde des Volks gesammelt und herausg. von [A.H.] Hoffmann von Fallersleben und Ernst Richter|år=1842|utgivningsort=Leipzig|språk=tyska|libris=3185758}}</ref> och Hoffmann hade nedtecknat melodin i grevskapet Glatz. Ingemann var inspirerad av uppgiften att melodin till den tyska sången skulle vara en [[Korsfarare|korsfararhymn]] från 1200-talet, en uppgift som det dock inte finns belägg för, den växte fram i en strävan att tillskriva "folksånger" mycket hög ålder.<ref>Hans Bernsköld i ''Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken'', band 2 (2017), s.238-241.</ref><ref name="Psalmlexikon" /><ref name="Sohlman" /> | |titel=Schlesische Volkslieder mit Melodien: Aus dem Munde des Volks gesammelt und herausg. von [A.H.] Hoffmann von Fallersleben und Ernst Richter|år=1842|utgivningsort=Leipzig|språk=tyska|libris=3185758}}</ref> och Hoffmann hade nedtecknat melodin i grevskapet Glatz. Ingemann var inspirerad av uppgiften att melodin till den tyska sången skulle vara en [[Korsfarare|korsfararhymn]] från 1200-talet, en uppgift som det dock inte finns belägg för, den växte fram i en strävan att tillskriva "folksånger" mycket hög ålder.<ref>Hans Bernsköld i ''Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken'', band 2 (2017), s.238-241.</ref><ref name="Psalmlexikon" /><ref name="Sohlman" /> | ||
Versionen från 13 juni 2023 kl. 18.43
Härlig är jorden (dansk originaltitel: Pilgrimssang med inledningsorden Dejlig er jorden), är en psalm, ibland även på svenska kallad Pilgrimspsalmen, av den danske författaren Bernhard Severin Ingemann. Kyrkoherden Johannes Ferdinand Fenger[1] (1805–1861) såg sången ”Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Erden”[2] i en missionstidning 1850 och bad Ingemann, som liksom Fenger var från Sorø[3], om en dansk text till sången.[4][5]
Härlig är jorden är en av Sveriges mest kända psalmer.[6] Den används ibland, men inte uteslutande, som begravningspsalm.
Melodi
Den äldsta källan till melodin är från August Heinrich Hoffmann von Fallerslebens ”Schlesische Volkslieder” Schlesiska folkvisor) från 1842[7] och Hoffmann hade nedtecknat melodin i grevskapet Glatz. Ingemann var inspirerad av uppgiften att melodin till den tyska sången skulle vara en korsfararhymn från 1200-talet, en uppgift som det dock inte finns belägg för, den växte fram i en strävan att tillskriva "folksånger" mycket hög ålder.[8][4][5]
Dejlig er Jorden trycktes första gången i "Dansk Kirketidende" 1850 och översattes till svenska av Cecilia Bååth-Holmberg 1884.[5]
Tryckta publikationer
- Kyrkliga samfunds psalm- och sångböcker
- Psalmebog for Kirke og Hjem som nr 146 under rubriken "Jesu fødsel"
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 348 under rubriken "Avslutningssånger".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 705 under rubriken "Vid särskilda tillfällen: Årsskifte".
- Nya psalmer (1921) som nr 504 under rubriken "Guds härlighet i hans väsen och verk".
- Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 18 under rubriken "Guds makt och härlighet".
- Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 269 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd ".
- Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930) som nr 269.
- Sionstoner (1935) som nr 686 under rubriken "Pilgrims- och hemlandssånger".
- 1937 års psalmbok som nr 21 under rubriken "Guds lov".
- Sånger och psalmer (1951) som nr 22 under rubriken "Lovsånger".
- Förbundstoner (1957) som nr 11 under rubriken "Guds härlighet och trofasthet: Guds trofasthet".
- Segertoner (1960) som nr 32.
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 21 verserna 1-3.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 713 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
- Den ekumeniska psalmboken (1986) som nr 297 under rubriken "Pilgrimsvandringen".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 31 under rubriken "Jul" med något annorlunda text.
- Hela familjens psalmbok 2013 som nummer 188 under rubriken "Vi tackar dig".[9]
- Bearbetningar
Hos Svensk musik finns ett stort antal bearbetningar av psalmen registrerade.[10]
Inspelningar
Psalmen finns i över 200 inspelningar listade i Svensk mediedatabas.[11]
Text
- Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimsgång. Genom de fagra riken på jorden gå vi till paradis med sång.
- Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.
- Änglar den sjöngo först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd: människa gläd dig, Frälsarn är kommen, frid över jorden Herren bjöd.[12]
Se även
- På Svenska Akademiens webbplats finns psalmtexten från 1937 i "Den gamla psalmboken" i pdf-format.
- Ingemanns originalversion, "Deilig er Jorden" (1850), finns att läsa på Kalliope.
Källor
- ↑ Fenger, Johannes Ferdinand i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1918)
- ↑ Schönster Herr Jesu, Freiburger Anthologie - Lyrik und Lied
- ↑ Ingemann, Bernhard Severin i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1922)
- ↑ 4,0 4,1 Inger Selander i Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, band 2 (2017), s. 236-
- ↑ 5,0 5,1 5,2 Åstrand Hans Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus sid 527
- ↑ Evertsson, Anna J. (2002). "Gå vi till paradis med sång": psalmers funktion i begravningsgudstjänster. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 69. Lund: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 8792340. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ (på tyska) Schlesische Volkslieder mit Melodien: Aus dem Munde des Volks gesammelt und herausg. von [A.H.] Hoffmann von Fallersleben und Ernst Richter. Leipzig. 1842. Libris 3185758
- ↑ Hans Bernsköld i Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken, band 2 (2017), s.238-241.
- ↑ Hela familjens psalmbok. Örebro: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 2013. Libris 14011849. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ ”Härlig är jorden”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. https://www.svenskmusik.org/sv/s%C3%B6k?search-text=H%C3%A4rlig+%C3%A4r+jorden.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- ↑ ”Härlig är jorden”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22H%C3%A4rlig+%C3%A4r+jorden%22+typ%3Afonogram&sort=OLDEST.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- ↑ ”Härlig är jorden”. www.lds.org. https://www.lds.org/music/library/hymns/beautiful-savior?lang=swe.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
| |||||