I dödens bojor Kristus låg: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
(20 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524.]] | [[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524, variant ett.]] | ||
'''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''Christ ist erstanden''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''Victimae | '''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''[[Christ ist erstanden]]''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''[[Victimae Paschali laudes]]'', diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren [[Wipo från Burgund]], kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av [[Martin Luther]] 1524 med titeln ''[[Christ lag in Todesbanden|Christ lag in Todes-Banden]]'', ''Christ lag ynn todes banden'' i [[Geystliche gesangk Buchleyn]]. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av [[Johan Ludvig Runeberg]] 1857, [[Edvard Evers]] 1902, [[Johan Alfred Eklund]] 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av [[Anders Frostenson]] 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser. | ||
Psalmen inleds 1695 med orden: | Psalmen inleds 1695 med orden: | ||
Rad 8: | Rad 8: | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans ''Alleluia.'' Melodin är | Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans ''Alleluia.'' Melodin är första gången funnen i Sverige i [[Mönsteråshandskriften]] från 1646 <ref> [[koralbok till Nya psalmer (1921)]]</ref> och där hämtad ur [[Erfurter Enchiridion]] från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av [[Martin Luther|Luther]] och [[Johann Walter]] inför publiceringen 1524. | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
* [[Then Swenska Psalmeboken (1562)]], ''Christ lågh i dödzens bandom'', sid LXIJ (62) | |||
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse". | * [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse". | ||
* [[Graduale, Jespersen|Jespersens Graduale ]], 1573 med titeln ''Christ laa i Dødsens baande'' | |||
* [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]] | * [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]] | ||
* [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Upståndelse". | * [[Göteborgspsalmboken]] sid 158, med titeln ''Christ lågh i Dödzens Bandom'', under rubriken "Om Christi Upståndelse". | ||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse". | * [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse". | ||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden | * [[Runebergs psalmboksförslag (1857)]] | ||
* [[Psalmboksförslag, Evers (1902)]] | |||
* [[Psalmboksförslag, Eklund (1919)]] | |||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden ''I dödens band låg Herren Krist'' och fyra verser, under rubriken "Påsk". | |||
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74 | * [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74 | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 68 | * [[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 68 | ||
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 467 under rubriken "Påsk". | * [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 467, med titeln ''I dödens bojor Kristus låg'', under rubriken "Påsk", bearbetning [[Anders Frostenson]], 1983. | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 92 under rubriken "Påsk". | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 92 under rubriken "Påsk". | ||
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1986)]] som nr 96 under rubriken "Påsk". | * [[Virsikirja|Finska psalmboken (1986)]] som nr 96 under rubriken "Påsk". | ||
== Koralbearbetningar == | == Koralbearbetningar == | ||
* Christ lag in Todes Banden av [[Franz Tunder]].<ref> | * Christ lag in Todes Banden av [[Franz Tunder]].<ref>Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908</ref> | ||
== Se även == | == Se även == |
Nuvarande version från 6 juli 2024 kl. 17.00
I dödens bojor Kristus låg eller I dödens band låg Herren Krist är från början en tysk version (Christ ist erstanden) från 1100-talet av en latinsk sekvens, Victimae Paschali laudes, diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av Martin Luther 1524 med titeln Christ lag in Todes-Banden, Christ lag ynn todes banden i Geystliche gesangk Buchleyn. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av Johan Ludvig Runeberg 1857, Edvard Evers 1902, Johan Alfred Eklund 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av Anders Frostenson 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.
Psalmen inleds 1695 med orden:
Christ låg i dödsens bandom För wåra synder uthgifwen
Melodi
Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans Alleluia. Melodin är första gången funnen i Sverige i Mönsteråshandskriften från 1646 [1] och där hämtad ur Erfurter Enchiridion från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av Luther och Johann Walter inför publiceringen 1524.
Publicerad i
- Then Swenska Psalmeboken (1562), Christ lågh i dödzens bandom, sid LXIJ (62)
- 1572 års psalmbok med titeln CHrist lågh i dödzens bandom eller VIctime Paschali laudes under rubriken "Om Christi upståndelse".
- Jespersens Graduale , 1573 med titeln Christ laa i Dødsens baande
- Den finska psalmboken (1583) i översättning av Jacobus Finno
- Göteborgspsalmboken sid 158, med titeln Christ lågh i Dödzens Bandom, under rubriken "Om Christi Upståndelse".
- 1695 års psalmbok som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse".
- Runebergs psalmboksförslag (1857)
- Psalmboksförslag, Evers (1902)
- Psalmboksförslag, Eklund (1919)
- 1937 års psalmbok som nr 113 med titelraden I dödens band låg Herren Krist och fyra verser, under rubriken "Påsk".
- Finska psalmboken (1938) som nr 74
- Finlandssvenska psalmboken (1943) som nr 68
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 467, med titeln I dödens bojor Kristus låg, under rubriken "Påsk", bearbetning Anders Frostenson, 1983.
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 92 under rubriken "Påsk".
- Finska psalmboken (1986) som nr 96 under rubriken "Påsk".
Koralbearbetningar
- Christ lag in Todes Banden av Franz Tunder.[2]
Se även
- Jesus Christus han är worden som bygger på samma latinska sekvens.
- Krist är uppstånden som också den bygger på samma latinska sekvens (tysk originaltitel Christ ist Erstanden) och har en snarlik melodi.
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Christ låg i dödsens bandom. Där framgår att förebilden är: "Christ lag in Todesbanden".
Källor
- ↑ koralbok till Nya psalmer (1921)
- ↑ Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
|