Bibelkommissionen (1773): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (32 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
En '''bibelkommission''' tillsattes av kung Gustav III den 18 maj 1773 med syfte att få en ny översättning av bibeln, ''till nödig förbättring uti den Swenska Bibel Version''. Kommissionen sammanträdde första gången redan den 9 juni samma år. Den arbetade snabbt med GT, 1774, NT tog lite längre tid. Översättningarna kom ut i häften 1774- | En '''bibelkommission''' tillsattes av kung Gustav III den 18 maj 1773 med syfte att få en ny översättning av bibeln, ''till nödig förbättring uti den Swenska Bibel Version''. | ||
== Bakgrund == | |||
Redan 1768 väckte dåvarande [[biskop]]en i Strängnäs, [[Jakob Serenius]] en motion om att förnya bibelöversättningen. Den godkändes inte under riksdagen 1769 men återupptogs 1771, när kung Gustaf III inför [[Sekreta utskottet]] förklarade: | |||
''det rena gudomliga ordet vore det säkraste stödet för ett rikes verkliga lycka''. Vidare talade sig monarken varm för att framställa en översättning med utgångspunkt i grundtexten ''på det att dess uppenbarade sanningar, som alltid ansetts såsom den kraftigaste uppmuntran till alla kristliga och borgerliga dygder, desto kraftigare skulle kunna verka på sinnena.'' | |||
27 Den 18 maj 1773 publicerades en instruktion för ''den til Swenska Bibel-Versions förbättrande utsedde och förordnade särskilte Commission'' <ref>[https://septentrio.uit.no/index.php/1700/article/view/6610/6964 De svenska biblarna som aldrig blev av]</ref>. Kommissionen får detaljerade anvisningar, bland annat att, förutom Luthers version, även utnyttja skrifter av [[Kennicott]], [[Johann Jakob Wettstein]] och [[Johann Albrect Bengel]]. | |||
== Kommissionen == | |||
Kommissionen sammanträdde första gången redan den 9 juni samma år. Syftet var att översätta från grundspråken, hebreiska, för [[Gamla Testamentet]] (GT), och koinegrekiska för [[Nya Testamentet]] (NT). Den arbetade snabbt med GT, 1774, NT tog lite längre tid. Översättningarna av de 27 textavsnitten kom ut i häften 1774-1793. En [[Gustav III:s Profbibel|provbibel]] gavs ut som ett samlingsverk: GT 1774 + NT 1780. Den var inte färdiggranskad 1792, då Gustav III blev skjuten, så den blev aldrig "av konungen stadfäst". Hans son, Gustav IV Adolf, var inte intresserad att fortsätta arbetet. Kommissionen slutförde sitt arbete med [[Gustav V:s Bibel]], 1917, efter 140 års arbete, rätt mycket påverkad av [[Gustav III:s Profbibel]]. | |||
== Kommissionens ledamöter == | == Kommissionens ledamöter == | ||
=== Ursprungliga === | |||
** Kyrkliga representanter | ** Kyrkliga representanter | ||
* [[Jakob Serenius]], (1700-1776), | * [[Magnus Beronius]], [[ärkebiskop]], ordförande | ||
* [[Jakob Serenius]], (1700-1776), [[biskop]] i Strängnäs, initiativtagare till översättningen. | |||
* [[Carl Fredrik Mennander]], | * [[Carl Fredrik Mennander]], biskop i Åbo | ||
* [[Daniel Herweghr]], biskop i Karlstad | * [[Daniel Herweghr]], biskop i Karlstad | ||
* [[Anders Henrik Forssenius]], biskop i Skara | * [[Anders Henrik Forssenius]], biskop i Skara | ||
| Rad 11: | Rad 21: | ||
* [[Jonas Wåhlin]], domprost i Lund | * [[Jonas Wåhlin]], domprost i Lund | ||
* [[Gabriel Rosén]], kyrkoherde på Riddarholmen och i Bromma, teol hedersdr | * [[Gabriel Rosén]], kyrkoherde på Riddarholmen och i Bromma, teol hedersdr | ||
alla med doktorsgrad | alla präster med doktorsgrad | ||
** Övriga akademiker | ** Övriga akademiker | ||
* [[Carl Aurivillius]], professor, (1717-1786), språkforskare och orientalist, Uppsala | * [[Carl Aurivillius]], professor, (1717-1786), språkforskare och orientalist, Uppsala. | ||
* [[Johan Floderus]], professor i grekiska, Uppsala | * [[Johan Floderus]], professor i grekiska, Uppsala | ||
* [[Eric Hesselgren]], professor i teologi, Uppsala | * [[Eric Hesselgren]], professor i teologi, Uppsala | ||
* [[Johan Ihre d.ä.]], (1707-1780), Professor i latin, språkforskare, Uppsala | * [[Johan Ihre d.ä.]], (1707-1780), [[Professor skytteanus]] i latin, språkforskare, Uppsala | ||
* [[Nils Rosén von Rosenstein]], medicinare, Uppsala | * [[Nils Rosén von Rosenstein]], medicinare, Uppsala | ||
* [ | * [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_von_Linn%C3%A9 Carl von Linné], (1707-1778), naturalhistoriker, Uppsala | ||
* [[Lars Lefrén]], orientalist, Åbo | * [[Lars Lefrén]], orientalist, Åbo | ||
* [[Sven Munthe]], orientalist, Lund | * [[Sven Munthe]], orientalist, Lund | ||
| Rad 28: | Rad 38: | ||
* [[Wilhelm Lijestråle]], justitiekansler | * [[Wilhelm Lijestråle]], justitiekansler | ||
Kommissionen utlovades dessutom ''biträde af flere Kongl Maj:ts och Riksens Ämbetsmän'' | Kommissionen utlovades dessutom ''biträde af flere Kongl Maj:ts och Riksens Ämbetsmän'' | ||
* Snart tillkom [[Johan Adam Tingstadius]], biskop, orientalist (1748-1827) och | |||
* [[Samuel Ödmann]] (1750-1829), teol professor i Uppsala och [[kyrkoherde]] i [[Gamla Uppsala]] | |||
En instruktion för arbetet hade utarbetats av biskopen i Göteborg, [[Erik Lamberg]], grundad på debatter i prästeståndet under Serenius ledning. I princip gällde denna instruktion ända till kommissionen slutfört sitt arbete 1917. Den som stod för huvuddelen av arbetet med hebreiskan torde ha varit Carl Aurivillius. | |||
=== Senare tillkommande === | |||
* 1861 [[H M Melin]] | |||
== Publikationer == | |||
* [[Gustav III:s Profbibel]] | |||
* [[Bibelkommissionens NT (1861)| NT 1861]] | |||
* [[Bibelkommissionens GT (1878)| GT 1878]] | |||
== Kritik == | |||
Redan under arbetet riktades kritik mot arbetet och även sedan den presenterats vid jubelfesten 1793. En av kritikerna var domprosten i Skara, [[Andreas Knös]] <ref>Andreas Knös, Anmärkningar Öfwer Then, i afseende på grundläggningen till en Biblisk och Practisk Christendom, högwigtiga St. Pauli Epistel till the Romare, Författade, Under jämförelse af Nya Prof-Öfwersättningen med Grundtexten, och wår gamla, samt andra Versioner. (Uppsala: Jo-han Edmans förlag, 1776)</ref> | |||
== Se även == | |||
* [[Bibelkommissionen (1600)]] | |||
* [[Bibelkommissionen (1691)|Förra bibelkommissionen 1691]] | |||
* [[Bibelkommissionen (1963)|Nästa bibelkommission 1963]] | |||
* [[Svenska bibelutgåvor]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* [[Gustav III:s Profbibel]], '''original i museet''' {{Mus}} | * [[Gustav III:s Profbibel]], '''original i museet''' {{Mus}} | ||
* T Larsson: Den gustavianska bibelkommissionen, LU kyrkohistoriska arkiv, 2009, ''' | * T Larsson: Den gustavianska bibelkommissionen, LU kyrkohistoriska arkiv, 2009, '''i museet''' {{Mus}} | ||
<references/> | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Svenska bibelutgåvor]] | ||
[[Kategori:Bibelhistoria]] | [[Kategori:Bibelhistoria]] | ||
[[Kategori:Bibelkommissioner]] | |||
Nuvarande version från 17 augusti 2024 kl. 17.39
En bibelkommission tillsattes av kung Gustav III den 18 maj 1773 med syfte att få en ny översättning av bibeln, till nödig förbättring uti den Swenska Bibel Version.
Bakgrund
Redan 1768 väckte dåvarande biskopen i Strängnäs, Jakob Serenius en motion om att förnya bibelöversättningen. Den godkändes inte under riksdagen 1769 men återupptogs 1771, när kung Gustaf III inför Sekreta utskottet förklarade:
det rena gudomliga ordet vore det säkraste stödet för ett rikes verkliga lycka. Vidare talade sig monarken varm för att framställa en översättning med utgångspunkt i grundtexten på det att dess uppenbarade sanningar, som alltid ansetts såsom den kraftigaste uppmuntran till alla kristliga och borgerliga dygder, desto kraftigare skulle kunna verka på sinnena.
27 Den 18 maj 1773 publicerades en instruktion för den til Swenska Bibel-Versions förbättrande utsedde och förordnade särskilte Commission [1]. Kommissionen får detaljerade anvisningar, bland annat att, förutom Luthers version, även utnyttja skrifter av Kennicott, Johann Jakob Wettstein och Johann Albrect Bengel.
Kommissionen
Kommissionen sammanträdde första gången redan den 9 juni samma år. Syftet var att översätta från grundspråken, hebreiska, för Gamla Testamentet (GT), och koinegrekiska för Nya Testamentet (NT). Den arbetade snabbt med GT, 1774, NT tog lite längre tid. Översättningarna av de 27 textavsnitten kom ut i häften 1774-1793. En provbibel gavs ut som ett samlingsverk: GT 1774 + NT 1780. Den var inte färdiggranskad 1792, då Gustav III blev skjuten, så den blev aldrig "av konungen stadfäst". Hans son, Gustav IV Adolf, var inte intresserad att fortsätta arbetet. Kommissionen slutförde sitt arbete med Gustav V:s Bibel, 1917, efter 140 års arbete, rätt mycket påverkad av Gustav III:s Profbibel.
Kommissionens ledamöter
Ursprungliga
- Kyrkliga representanter
- Magnus Beronius, ärkebiskop, ordförande
- Jakob Serenius, (1700-1776), biskop i Strängnäs, initiativtagare till översättningen.
- Carl Fredrik Mennander, biskop i Åbo
- Daniel Herweghr, biskop i Karlstad
- Anders Henrik Forssenius, biskop i Skara
- Johan Engeström, biskop i Lund
- Jonas Wåhlin, domprost i Lund
- Gabriel Rosén, kyrkoherde på Riddarholmen och i Bromma, teol hedersdr
alla präster med doktorsgrad
- Övriga akademiker
- Carl Aurivillius, professor, (1717-1786), språkforskare och orientalist, Uppsala.
- Johan Floderus, professor i grekiska, Uppsala
- Eric Hesselgren, professor i teologi, Uppsala
- Johan Ihre d.ä., (1707-1780), Professor skytteanus i latin, språkforskare, Uppsala
- Nils Rosén von Rosenstein, medicinare, Uppsala
- Carl von Linné, (1707-1778), naturalhistoriker, Uppsala
- Lars Lefrén, orientalist, Åbo
- Sven Munthe, orientalist, Lund
- Johan Gothenius, (1721-1809), lektor i logik och fysik, Göteborg
- Gustaf Adolf Liljestråle, 2: teol lektor i Strängnäs
- Johan Hartman Eberhardt, (1727-1796), lektor i vältalighet vid Härnösands gymnasium, sekreterare
- Peter Wilhelm Wargentin, astronom och sekr i Vetenskapsakademin
- Wilhelm Lijestråle, justitiekansler
Kommissionen utlovades dessutom biträde af flere Kongl Maj:ts och Riksens Ämbetsmän
- Snart tillkom Johan Adam Tingstadius, biskop, orientalist (1748-1827) och
- Samuel Ödmann (1750-1829), teol professor i Uppsala och kyrkoherde i Gamla Uppsala
En instruktion för arbetet hade utarbetats av biskopen i Göteborg, Erik Lamberg, grundad på debatter i prästeståndet under Serenius ledning. I princip gällde denna instruktion ända till kommissionen slutfört sitt arbete 1917. Den som stod för huvuddelen av arbetet med hebreiskan torde ha varit Carl Aurivillius.
Senare tillkommande
- 1861 H M Melin
Publikationer
Kritik
Redan under arbetet riktades kritik mot arbetet och även sedan den presenterats vid jubelfesten 1793. En av kritikerna var domprosten i Skara, Andreas Knös [2]
Se även
- Bibelkommissionen (1600)
- Förra bibelkommissionen 1691
- Nästa bibelkommission 1963
- Svenska bibelutgåvor
Källor
- Gustav III:s Profbibel, original i museet
- T Larsson: Den gustavianska bibelkommissionen, LU kyrkohistoriska arkiv, 2009, i museet
- ↑ De svenska biblarna som aldrig blev av
- ↑ Andreas Knös, Anmärkningar Öfwer Then, i afseende på grundläggningen till en Biblisk och Practisk Christendom, högwigtiga St. Pauli Epistel till the Romare, Författade, Under jämförelse af Nya Prof-Öfwersättningen med Grundtexten, och wår gamla, samt andra Versioner. (Uppsala: Jo-han Edmans förlag, 1776)