Gläd dig, du Kristi brud: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 19: Rad 19:
*[[Guds lov (1935)]] som nr 590  
*[[Guds lov (1935)]] som nr 590  
*[[1937 års psalmbok]] som nr 41 under rubriken "Advent".
*[[1937 års psalmbok]] som nr 41 under rubriken "Advent".
*[[Förbundstoner (1957)]] som nr 35 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Advent"
* [[Förbundstoner (1957)]] som nr 35 under rubriken "Guds uppenbarelse i Kristus: Advent"
*[[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 581 under rubriken "Högtider - Advent".
* [[Frälsningsarméns sångbok (1968)]] som nr 581 under rubriken "Högtider - Advent".
* Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 104 under rubriken "Advent".  
* [[Den ekumeniska psalmboken (1986)]] som nr 104 under rubriken "Advent".  
*[[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 2 under rubriken "Advent".
*[[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 2 under rubriken "Advent".
*[[Lova Herren (1988)]] som nr 85 under rubriken "Advent".
*[[Lova Herren (1988)]] som nr 85 under rubriken "Advent".

Nuvarande version från 22 juli 2022 kl. 08.18

Gläd dig, du Kristi brud är en välkänd adventspsalm av okänd dansk författare från 1632. Psalmen översattes till svenska år 1642 ("Frögda tigh tu Christi brudh") och kom in i 1695 års psalmbok. Den beskriver Jesu intåg i Jerusalem som en händelse där vi som sjunger aktivt deltar. "Strö palmer på den stig / där Herren nalkas dig" (v. 6).

Psalmen bearbetades 1812 av Samuel Johan Hedborn och 1819 av Johan Olof Wallin och medtogs i detta skick i både 1819 års psalmbok och 1937 års psalmbok. Britt G Hallqvist gjorde en bearbetning 1979, där (bl.a.) omkvädet ändrades från "Hosianna! Pris och ära vår Konung vi hembära" till "Hosianna, pris och ära! Vår konung är nu nära."

Begreppet Kristi brud i denna kristna psalm syftar på hela den kristna församlingen och inte på någon enskild person.

Melodi

Melodin (D-moll 2/2 eller E-moll 4/4) är av Jakob Regnart från 1574. Den finns nedtecknad i Schöne kurzweilige teutsche Lieder, som från början är profana kompositioner som bearbetats till koraler för kyrkligt bruk. Enligt uppgift i 1697 års koralbok är det samma melodi som till psalmerna Jag vill i denna stund (nr 18), O Herre, vem skall bo (nr 41), Så skön och ljuvlig är (nr 76), Sorgen för glädien går (nr 286), O Jesus, rik av nåd (nr 292) och På min Herre Gudh allen (nr 385). Enligt koralbok till Nya psalmer (1921) bearbetade Bartholomäus Gesius 1605 Jakob Regnarts profana melodi till en koral, men denna insats finns inte omnämnd i någon annan psalmbok. Melodin används också till Gerhard Tersteegens psalmtext Från allt, hwad ej består, som finns i Lilla Kempis' Andeliga Sånger 1876.

Publicerad i

Se även

Källor

Wikisource
Texten till Gläd dig, du Kristi brud finns på Wikisource.