Lov vare dig, o Jesu Krist: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Melodi) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
== Melodi == | == Melodi == | ||
[[Fil:WalterGelobet.jpg|miniatyr|''Gelobet seystu Jhesu Christ'' i Walters ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' (1524)]] | [[Fil:WalterGelobet.jpg|miniatyr|''Gelobet seystu Jhesu Christ'' i Walters ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]'' (1524)]] | ||
Melodin är först påvisad som nr 13 och 14 i [[Johann Walter]]s koralbok [[Geystliche gesangk Buchleyn]] från 1524. Den kallas "förreformatorisk" från 1524 i [[1939 års koralbok]] men anges i 1986 års psalmbok till senmedeltida ursprung från Wittenberg. Troligen har [[Martin Luther|Luther]] och [[Johann Walter|Walter]] komponerat melodin utifrån samtida [[leiser]] eller [[gregoriansk sång|gregorianska hymner]].<ref name="bach"> | Melodin är först påvisad som nr 13 och 14 i [[Johann Walter]]s koralbok [[Geystliche gesangk Buchleyn]] från 1524. Den kallas "förreformatorisk" från 1524 i [[1939 års koralbok]] men anges i [[1986 års psalmbok]] till senmedeltida ursprung från Wittenberg. Troligen har [[Martin Luther|Luther]] och [[Johann Walter|Walter]] komponerat melodin utifrån samtida [[leiser]] eller [[gregoriansk sång|gregorianska hymner]].<ref name="bach">[http://www.bach-cantatas.com/CM/Gelobet-seist-du.htm Gelobet seist du, Jesu Christ / Chorale Melodies used in Bach's Vocal Works bach-cantatas.com]</ref> | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == | ||
Nuvarande version från 24 juni 2023 kl. 19.06
Lov vare dig, o Jesu Krist är en julpsalm. Första versen är av tyskt ursprung från 1300-talet, vers 2-7 av Martin Luther från 1524 som översattes till svenska 1567. Enligt tidigare psalmböcker bearbetades den av Johan Olof Wallin 1816 vilket avlägsnades i 1986 års psalmbok. En senare bearbetning gjordes av Anders Frostenson 1977 då titelraden ändrades till Dig vare lov, o Jesus Krist.
Den tyska originaltiteln Gelobet seyst du JEsu Christ och är en översättning från Gregorius I latinska hymn Grates nunc omnes. Den trycktes först i Erfurter Enchiridion (1524).
Psalmen inleds 1695/125 med orden:
- Lofwad ware tu Jesu Christ
- Att tu Menniskia worden äst
Melodi
Melodin är först påvisad som nr 13 och 14 i Johann Walters koralbok Geystliche gesangk Buchleyn från 1524. Den kallas "förreformatorisk" från 1524 i 1939 års koralbok men anges i 1986 års psalmbok till senmedeltida ursprung från Wittenberg. Troligen har Luther och Walter komponerat melodin utifrån samtida leiser eller gregorianska hymner.[1]
Publicerad i
- 1572 års psalmbok med titeln LOffuat ware tu Jesu Christ under rubriken "Någhra Hymner och andra Loffsonger om Christi födelse".
- Göteborgspsalmboken med inledningen Lofwat ware tu Jesu Christ under rubriken "Om Christi Födelse".
- 1695 års psalmbok som nr 125 med inledningen "Lofwat ware tu Jesu Christ"under rubriken "Jule-högtids Psalmer - Om Christi Födelse".
- 1819 års psalmbok som nr 62 med titelraden "Lov vare dig, o Jesu Krist", under rubriken "Jesu kärleksfulla uppenbarelse i mänskligheten: Jesu födelse (julpsalmer)".
- Nya Pilgrimssånger (1892) som nr 485 under rubriken "Samlingssånger. Lofsånger."
- 1937 års psalmbok som nr 62 med titelraden "Lov vare dig, o Jesu Krist", under rubriken "Jul".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 431 under rubriken "Jul".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 17 under rubriken "Jul".
- Lova Herren (1988) som nr 105 med titelraden "Lov vare dig, o Jesu Krist", under rubriken "Jul".
Se även
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Lofwad ware tu Jesu Christ.
Källor
| |||||