Haeffners koralbok (1819)

Haeffners koralbok är vanligen benämningen på den koralbok som utgavs av hovkapellmästaren Johann Christian Friedrich Haeffner till den Wallinska psalmboken 1819. Svensk Choralbok Af Kongl. Psalm-Kommitén gillad och antagen år 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner. Stockholm 1820. Stentryck af C Müller på A Wiborgs förlag. Koralboken ersattes slutligen med 1939 års koralbok för 1937 års psalmbok. Haeffners koralbok användes alltså i svenska kyrkan i 120 år.

Föregångare

År 1800 färdigställde hovkapellmästaren J C F Haeffner ett förslag till ny koralbok för den då gällande 1695 års psalmbok. Den utgavs dock inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga, och bara i Uppsala ärkestift.

1819 års koralbok

En ny psalmbok som ersättning för 1695 års psalmbok kom på tal redan på 1760-talet och ett stort antal officiella och privata förslag gavs ut. Först på 1810-talet kom arbetet in i ett slutskede under ledning av Johan Olof Wallin. Tidigt i förloppet hade Kungliga Musikaliska Akademiens sekreterare Per Frigel varit musikalisk rådgivare till psalmkommittén, men senare kom Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. Den 7 oktober 1818 fick han, på Erik Gustaf Geijers initiativ, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. Wallinska psalmboken. Koralboken färdigställdes redan i mars 1819 men trycktes först 1820 på grund av svårigheter i tryckeriet.

Det tog alltså Haeffner bara ett halvår (okt 18 till mars 19) att sammanställa koralboken. Den hade inget förord utan detta, tillsammans med detaljerad melodikällförteckning, melodivarianter och kommentarer, utgavs året efter som Del 2. Den utgavs också i ett liggande, större format som lätt kunde placeras på ett notställ. 1697 var en tjock kvarto svår att hålla öppen.

Koralboken trycktes som ett stentryck (litografi) vilket vid denna tiden var en nyhet i Sverige. 1818 hade ett par tyska boktryckare, Ludwig Fehr och Carl Müller, kommit till Sverige och öppnat ett tryckeri för litografier, enligt vissa upgifter på Haeffners initiativ. Haeffner använde denna teknik för sin koralbok 1820.

Liksom Jesper Swedberg en gång utgav 1694 års psalmbok på egen bekostnad fick även Haeffner bekosta utgivningen av sin koralbok. Har blev adrig ersatt för dessa utgifter och levde resten av sitt liv i relativ fattigdom. Vare sig domkyrkoorganist i Uppsala domkyrka eller director musices vid Uppsala universitet var säkert inte välbetalda arbeten.

Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna, tillsammans med några marscher.

Karaktär

Haeffners arbete innebar genomgripande förändringar av psalmmelodierna, med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil. Koralerna har 4-stämmig sättning, användbar både som orgelnoter och körnoter. Den tidigare 1697 års koralbok hade haft bara melodistämma, en spelbar, men inte sjungbar, ackompanjemangsstämma och besiffrad generalbas.

Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur Johann Balthasar Königs koraler och andra tryckta källor, som Etlich Christlich Lieder. Fem psalmer har Haeffner själv komponerat musiken till.

Kontroverser

Redan tidigt uppstod kritik, bland annat för att koralboken var nydanande. Den använde endast hel- och halvnoter, vilket at mindre kunniga organister uppfattades som ett långsamt tempo. Haeffner skrev inte ut något tempo. Det var snarare ett sätt att förenkla melodierna för att få fler människor att sjunga. Flertalet av kyrkobesökarna i landortskyrkor var inte läskunniga och ägde inte en psalmbok i början av 1800-talet. Man fick därför lära sig både text och melodi utantill och då sjunger man inte fort. Men med Haeffners enkelhet gick det lättare. 2001 har Anders Dillmar belyst Haeffners koralbok i sin akademiska avhandling, och där helt återupprättat Haeffner, se hans abstract.

Publiceringar

• Svensk Choralbok Af Kongl. Psalm-Kommitén gillad och antagen år 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner. Stockholm 1820. Stentryck af C Müller på A Wiborgs förlag.
• Svenska choralbokens samt svenska messans discant-stämma efter Haeffner. Uppsala 1824.
• J.A. Josephson: Förslag till ändringar vid J. Chr. Fr. Haeffners år 1819 utgifna Koralbok, enligt uppdrag af Kongl. Musikaliska Akademien (1877)
• Svensk Koralbok (efter Haeffner) i förening med Svenska Psalmboken för kyrkan, skolan och hemmet. Koralerna under medverkan af Conrad Nordqvist, reviderad af Aug. Lagergren. 1877
• Ett antal olika utgåvor av olika personer, mer eller mindre bearbetade från Haeffners original.
• 1921 utgavs i ett tillägg flera nya psalmer, varvid även koralboken utökades.

Se även

• Folkliga koraler

Källor

• Choralbok, Utgifven av Joh. Christian Friedrich Haeffner, Kongl. Hof. Kapellmästare, Stockholm, Tryckt hos Carl Delén, 1808. Original i museet.
• Svensk Choralbok, Af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen År 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Stentryck av C Müller år 1820. På A Wiborgs Förlag. Original i museet.
• Svensk Choralbok, utgifven af Joh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Andra delen, jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Upsala, Palmblad och C, 1821. Original i museet.
• Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik