Herrens Bön: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 256: Rad 256:
<ref>Bibel2000, original 2000, '''i museet'''</ref>
<ref>Bibel2000, original 2000, '''i museet'''</ref>


=== [[Nya världens översättning (2003)]] ===
=== [[Nya världens översättning]] (2003) ===
Så här ska ni alltså be: <br>
Så här ska ni alltså be: <br>
Vår Fader i himlarna, låt ditt namn bli helgat. <br>
Vår Fader i himlarna, låt ditt namn bli helgat. <br>
Rad 284: Rad 284:
<ref>Biblicum 2014</ref>
<ref>Biblicum 2014</ref>


=== [[Svenska folkbibeln (2014)]] ===
=== [[Svenska Folkbibeln]] (2014) ===
Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat. <br>
Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat. <br>
Låt ditt rike komma. <br>
Låt ditt rike komma. <br>

Nuvarande version från 30 oktober 2024 kl. 07.34

Herrens bön på serbiska (längst upp), engelska (näst längst upp), svenska (mitten), danska (näst längst ner) och norska (längst ner).
Herrens bön på kyrkslaviska.
Herrens bön på Arameiska.

Herrens bön, även Fader vår eller Vår Fader, är kristendomens mest centrala bön. Bönen formulerades av Jesus i Bergspredikan och är nedskriven i Matteusevangeliet 6:9-13, och i en något avvikande version i Lukasevangeliet 11:1-4; den äldsta bevarade versionen hör till Lukasevangeliet och återfinns bland Bodmer-papyri.

Den version som allmänt inom kristendomen används liturgiskt är den från Matteusevangeliet, med ett mindre tillägg på slutet.

Kommentarer

Ordalydelsen är förvånansvärt konstant, även 1917 då en nyöversättning äger rum.

Från och med Karl XII:s bibel vänder man på ordföljden till "wilje såsom i himmelen så ock på jordene (1709)" i stället för "wilie så på iordenne som j himmelen (1618)". Detta bibehålls även i 1917 års Bibel, men med biskop Bo Giertz översättning 1981 återgår man till Luthers ordning "jord-himmel", vilket bibehålls i Bibel 2000.

1917 är en nyöversättning från originalspråken men har inga stora förändringar jämfört med Karl XII:s bibel.

Doxologin finns inte i originaltexten men finns i senare handskrifter [1]. Den används från Gustav Vasa till 1917 års bibel. Den finns dock inom parenteser i David Hedegårds översättning av NT.

Det är först med Bibel 2000 som flera radikala förändringar sker.

  • Man har återgått till Luthers ordning på himmel och jord: vilja ske, på jorden så som i himlen.
  • Man har Vår fader i stället för Fader vår och gement f på fader.
  • Man ändrar "dagliga bröd" till "vårt bröd för dagen som kommer"
  • Man använder begreppet "prövning" i stället för "frestelse".
  • Man utesluter doxologin ("Ty riket är ditt...")

Eftersom NT i huvudsak översattes redan 1981 kunde denna ekumeniska formulering finnas med i 1986 års psalmbok, sist i psalmboken. Men här finns en doxologi med "Ditt är riket, Din är makten och äran, i evighet, Amen". Detta finns således inte längre i Bibel2000.

Översikt

Sedan den senaste officiella svenska översättningen av Nya testamentet kom 1981 har översättningen av Herrens bön varit mycket omdebatterad. Mot den nya översättningen anfördes bland annat att den har ett sämre språkligt flyt än den äldre versionen, från 1917, en version som förutom nyare stavning är lik den i 1541 års bibel. Teologiskt har främst frasen utsätt oss inte för prövning varit kontroversiell. Kritikerna menar att prövning från Gud är något att vara tacksam över, medan de som försvarar översättningen lyfter fram att grundtextens grekiska ord πειρασμός (peirasmos) kan översättas med prövning likaväl som frestelse, det tidigare använda alternativet.

Med en omformulering av frasen "Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer" till "Ge oss idag det bröd vi behöver" har en senare ekumenisk gudstjänstversion av bönen tagits fram med 1981 års bibelöversättning som grund. Den modifierade varianten har kommit att användas i gudstjänster i betydligt högre grad än originalöversättningen.

I de stadfästa bibelöversättningarna före 1981 användes den variant som vid tiden användes i Svenska kyrkan.

Bönens avslutande doxologi, (Ty riket är ditt och makten och härligheten, i evighet Amen (enligt 1917), som finns i en del av de gamla manuskripten, återfinns inte i moderna bibelöversättningar, då den vetenskapliga enigheten är stor om att detta är ett senare tillägg till originaltexten. Däremot är den liturgiskt fast förankrad och används därför. Nedan ges doxologin inom klamrar ([...]).

I katolska kyrkan får nyöversättningen av Fader vår inte användas liturgiskt.

Språklig utveckling genom tiderna

Luther 1522

Luthers Nya Testament, översatt från Erasmus grekisk/latinska utgåva 1516, utgivet 1522
Darum sollt ihr also beten:
Unser Vater in dem Himmel! Dein Name werde geheiligt.
Dein Reich komme. Dein Wille geschehe auf Erden wie im Himmel.
Unser täglich Brot gib uns heute.
Und vergib uns unsere Schuld, wie wir vergeben unsern Schuldigern.
Und führe uns nicht in Versuchung, sondern erlöse uns von dem Übel.
Den dein ist das Reich und die Kraft und die Herrlichkeit in Ewigkeit. Amen [2]

NT 1526

Nya Testamentet, utgivet 1526, översatt av Olaus Petri från Luthers tyska version.
Therföre skolen j så bedhia
Fadher wår som är jhimblomen
Helgadt wardhe titt nampn
Tillkomme titt rike
Warde thin wilie så på iordhenne som j himmelen
Geff oss j dagh wårt daghelighit brödh
Och förlåt oss wåra skuld
såsom och wij förlåtom them som oss skyldoghe äro
Och inledh oss icke j frestilse
Utan frels oss från onda
ty rikit är titt och macten och herligheten j ewighet. Amen [3]

Gustav Vasas Bibel 1541]]

Therföre skolen j bidhia altså
Fadher wår som äst j himmelen
Helghat wardhe titt nampn
Tilkomme titt Rike
Skee tin wilie så på jordenne som j himmelen
Giff oss jdagh wårt daghligha brödh
Och förlåt oss wåra skulder
såsom ock wij förlåtom them som oss skyldighe äro
Och inleedh oss icke j frestelse
Vthan frels oss jfrå ondo
ty Riket är titt, och machten och herligheten j ewigheet. Amen [4]

Gustav II Adolfs Bibel 1618

Therföre skolen j bidhia altså
Fadher wår som äst j himmelen
Helghat wardhe titt nampn
Tilkomme titt Rike
Skee tin wilie så på iordenne som j himmelen
Giff oss jdagh wårt daghligha brödh
Och förlåt oss wåra skulder
såsom ock wij förlåtom them oss skyldighe äro
Och inleedh oss icke j frestelse:
Vthan frels oss jfrå ondo
ty Riket är titt, och machten och herligheten j ewigheet. Amen [5]

Karl XI:s Bibel 1703

Alias Karl XII:s Bibel
Therföre skolen j bedia altså
Fader wår som äst i himlom
helgat warde titt namn.
Tilkomme titt rike:
ske tin wilje såsom i himmelen så ock på jordene.
Gif oss i dagh wårt dagliga brödh
Och förlåt oss wåra skulder
såsom ock wij förlåtom them som oss skyldige äro.
Och inled oss icke i frestelse;
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är titt / och machten / och härligheten / i ewighet. Amen [6]

Gustav III:s prof-öfwersättning 1774/1780

(NT från 1780)

J skolen therföre sålunda bedja
Fader wår som äst i himlom
helgadt warde titt namn:
tillkomme titt rike: ske tin wilje,
såsom i himmelen, så ock på jorden:
gif oss i dagh wårt dageliga bröd:
och förlåt oss wåra skulder
såsom ock wi förlåte them som oss skyldige äro:
och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo:
ty riket är titt / och magten / och härligheten / i ewighet. Amen [7]

Gezelii Bibelverk (1724)

som grundar sig på Karl XII:s Bibel
Derföre skolen I bedja alltså:
Fader wår, som är i himlarna,
helgadt warde ditt namn.
Tillkomme ditt rike; ske din wilje,
såsom i himmelen, så ock på jorden
Gif oss i dag wårt dagliga bröd.
Och förlåtoss wåra skulder,
såsom ock wi förlåta dem oss skyldiga äro
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och herrligheten i ewighet. Amen [8]

Peter Fjellstedts Bibel, (1849-55)

Melins bibelverk, (1858-65)

Normalupplagan (1883)

Därföre skolen I bedja sålunda
Fader vår, som är i himmelen! Helgadt varde ditt namn;
tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden;
vårt dagliga bröd gif oss i dag;
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss från ondo;
ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen [9]

P P Waldenströms NT, 1886

Vår Fader, som är i himlarna,
helgat varde ditt namn;
komme ditt rike;
ske din vilja, såsom i himmelen, även på jorden;
det för vår tillvaro erforderliga brödet giv oss i dag;
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi hava förlåtit dem, som äro oss skyldiga;
och inför oss icke i frestelse,
utan rädda oss undan den onde!
[10]

Helge Åkesons Bibel, 1911

Vår Fader, som är i himlarna!
Blive ditt namn helgat;
komme ditt rike;
ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden;
giv oss i dag vårt behövliga bröd;
och förlåt oss våra skulder såsom och vi hava förlåtit dem, som äro oss skyldiga;
och för oss icke in i frestelse,
utan fräls oss från det onda.
[11]

Gustav V:s Bibel 1917

Den första, av kungen godkända, översättningen från originalspråk
I skolen alltså bedja sålunda:
Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;
tillkomme ditt rike; ske din vilja,
såsom i himmelen så ock på jorden;
vårt dagliga bröd giv oss i dag;
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss från ondo;
(doxologi saknas) [12]

Det står i ordförklaringarna i 1917 års bibel att man valt att inte ändra bönens ordalydelse. Men det skrivs där också en version med den tidens språk, baserat på källorna.
Du vår fader, som är i himmelen!
Må ditt namn hållas heligt; låt ditt rike komma;
ske din vilja på jorden, såsom den sker i himmelen;
giv oss i dag vårt dagliga bröd;
och förlåt oss vad vi hava brutit, såsom vi förlåta dem som hava brutit mot oss;
och för oss icke in i frestelse, utan fräls oss från det onda

Hedegårds NT (1965)

Vår Fader, som är i himmelen!
Helgat varde ditt namn!
Komme ditt rike!
Ske din vilja på jorden som den sker i himmelen!
Giv oss i dag vårt dagliga bröd!
Förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss!
Och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss från det onda!
Ty ditt är riket och makten i evighet. Amen.
[13]

Bibelkommissionens NT (1981)

Giertz NT (1981)

Därför skall ni bedja så:
Vår Fader, du som är i himmelen,
låt ditt namn hållas heligt,
låt ditt rike komma.
låt din vilja ske, också på jorden,
så som den sker i himmelen,
giv oss i dag vårt dagliga bröd,
förlåt oss våra skulder,
så som också vi förlåter dem som är oss skyldiga
och låt oss inte komma i frestelse,
utan fräls oss från allt ont.
(doxologi saknas) [14]

Svenska Folkbibeln (1998)

Så skall ni be:
Fader vår, som är i himlen.
Helgat blive ditt namn.
Komme ditt rike.
Ske din vilja på jorden
liksom den sker i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd för dagen.
Och förlåt oss våra skulder,
såsom också vi förlåter dem
som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse
utan fräls oss från den onde. [15]

Bibel 2000

Även denna är en nyöversättning. Likalydande med Bibelkommissionens utgåva av NT 1981.

Så skall ni be:
Vår fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
(doxologi saknas) [16]

Nya världens översättning (2003)

Så här ska ni alltså be:
Vår Fader i himlarna, låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt kungarike komma.
Låt din vilja ske, så som i himlen så också på jorden.
Ge oss i dag vårt bröd för denna dag;
och förlåt oss våra skulder,
liksom vi också har förlåtit dem som står i skuld till oss
Och för oss inte in i frestelse,
utan befria oss från den onde. [17]
(doxologi saknas) [18]

Biblicum (2014)

Herrens bön
Så ska ni be:
Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden som i himlen.
Ge oss i dag vårt dagliga bröd.
Och förlåt oss våra skulder,
så som vi förlåter dem
som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse,
utan fräls oss från det onda. (ingen doxologi) [19]

Svenska Folkbibeln (2014)

Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden som i himlen.
Ge oss i dag vårt dagliga bröd.
Och förlåt oss våra skulder,
så som vi förlåter dem som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse,
utan fräls oss från det onda.

Svenska versioner

Ekumenisk översättning 1981

Vår fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden, så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen.

Andra versioner

Den bevarade grekiska texten (Matteus, första århundradet)

Πάτερ ἡμῶν ὁ ἐν τοῖς οὐρανοῖς· (Páter imón o en toís ouranoís)
ἁγιασθήτω τὸ ὄνομά σου· (agiasthíto tó ónomá sou)
ἐλθέτω ἡ βασιλεία σου· (elthéto i vasileía sou)
γενηθήτω τὸ θέλημά σου, ὡς ἐν οὐρανῷ καὶ ἐπὶ τῆς γῆς· (genithíto tó thélimá sou, os en ouranó kaí epí tís gís)
τὸν ἄρτον ἡμῶν τὸν ἐπιούσιον δὸς ἡμῖν σήμερον· (tón árton imón tón epioúsion dós imín símeron)
καὶ ἄφες ἡμῖν τὰ ὀφειλήματα ἡμῶν, (kaí áfes imín tá ofeilímata imón)
ὡς καὶ ἡμεῖς ἀφίεμεν τοῖς ὀφειλέταις ἡμῶν· (os kaí imeís afíemen toís ofeilétais imón)
καὶ μὴ εἰσενέγκῃς ἡμᾶς εἰς πειρασμόν, (kaí mí eisenénkis imás eis peirasmón)
ἀλλὰ ῥῦσαι ἡμᾶς ἀπὸ τοῦ πονηροῦ. (allá rýsai imás apó toú poniroú)
[Ὅτι σοῦ ἐστιν ἡ βασιλεία καὶ ἡ δύναμις καὶ ἡ δόξα εἰς τοὺς αἰῶνας.] (Óti soú estin i vasileía kaí i dýnamis kaí i dóxa eis toús aiónas.)
[ἀμήν.] (amín.)

Pater noster (Hieronymus i Biblia sacra vulgata, 384)

Pater noster, qui es in caelis,
sanctificetur nomen tuum,
adveniat regnum tuum,
fiat voluntas tua,
sicut in caelo, et in terra.
Panem nostrum supersubstantialem da nobis hodie;
et dimitte nobis debita nostra,
sicut et nos dimittimus debitoribus nostris;
et ne nos inducas in tentationem;
sed libera nos a malo.

I den liturgiska versionen används ordet "quotidianum/cotidianum" istället för "supersubstantialem" (rad 6 ovan). I övrigt stämmer orden överens.

Källor

  1. Bibelkommissionens utgåva 1981
  2. Tysk Lutherbibel, 1556, i museet
  3. NT 1526 faksimil, i museet
  4. Gustav Vasas Bibel, original 1541, i museet
  5. Gustav II Adolfs Bibel, original 1618, i museet
  6. Karl XI:s Bibel, original 1703, i museet
  7. Profbibel, Gustav III, original, 1792, i museet
  8. Gezelii kommenterade Bibel, original 1724, i museet
  9. NT Normalupplagan, original 1883, i museet
  10. Waldenströms Bibel, original 1917, i museet
  11. Gustav V:s Bibel, original 1917, i museet
  12. Gustav V:s Bibel, original 1917, i museet
  13. David Hedegårds Bibel, original 2000, i museet
  14. NT Bo Giertz, original 1981, i museet
  15. Folkbibeln, original 1998, i museet
  16. Bibel2000, original 2000, i museet
  17. Enligt bibelkommissionen 1981 och Noter till Bibel 2000 kan ordet "onde" avse något ont ELLER "den Onde"
  18. Nya Världens Översättning (Jehovas Vittnen), original 2003, i museet
  19. Biblicum 2014