Den svenska psalmboken (1695)

1695 års psalmbok
Desse äro de tio bud. Den första psalmens första vers med noter ur 1697 års koralbok.
Originalspråk	Svenska
Genre	Psalmbok
Utgivningsår	1695
Del i serie
Ingår i serie	Den svenska psalmboken
Föregås av	Uppsalapsalmboken (1645)
Efterföljs av	1819 års psalmbok

Den svenska psalmboken 1695 (ofta omtalad som 1695 års psalmbok) kallas även den karolinska psalmboken. Den användes i Sverige under åren 1695–1819, i Finland till 1886, i vissa församlingar och väckelsekretsar betydligt längre. 1697 års koralbok kom med många nykomponerade melodier. Drivande kraft var Jesper Swedberg (1653-1735). Swedbergs psalmboksförslag av år 1694, antogs av kungen men refuserades sedan den tryckts på Swedbergs egen bekostnad. Den nya psalmboken byggde ändå till största delen på hans förslag. Refuseringen av i huvudsak 78 nyskrivna psalmer har kallats för "en av våra största litterära skandaler" av Magnus von Platen. Den författare som lämnat de flesta bidragen är dock Haquin Spegel. Övriga viktiga svenska bidragsgivare är Jakob Arrhenius, Gustaf Ållon och Petrus Brask (28 verk).

Ett intressant tidsdokument är att HErren och JEsus konsekvent skrivs med två stora begynnelsebokstäver, dock stavas Gud och Christus med bara en versal (stor bokstav).

En finskspråkig psalmbok baserad på denna, senare kallad Gamla psalmboken, sammanställdes under ledning av biskop Johannes Gezelius den yngre och trycktes 1701. Antalet psalmer var detsamma, liksom indelningen i olika avdelningar, men själva psalmerna skiljer sig.

Fram till 1819 hade 1695/97 års psalmbok/koralbok givits ut i 250 upplagor och 1,5 miljoner exemplar.

Tillkomsten

Ett brev från Jesper Swedberg till biskopen Haquin Spegel den 17 juni 1691 (se källor) belyser viktiga steg i orsaken och tillkomsten av nya psalmboken. Han sätter i brevet upp sex punkter för revisionen:

1. Thet, som löper emot analogiam fidei, rättes, såsom til prof: tre en person etc.
2. Någre otiänlige psalmer mönstras wth.
3. The, som tiänlige och nödige äre, komma der em[ot] inn, såsom af H:r Biskopens psalmer, tyske psalmboken, som af sahl. Brasken intet är illa afsatt, och af flere, som där och hwar finnes.
4. Somblige psalmer äre i den ene psalmboken annorledes tryckte än i den andre såsom: Från Gud wil jag ei etc; I himmelen, i himmelen; Jesus är mitt lif och hälsa etc; hwilket förorsakar en stor misshällighet och oliud i sången.
5. Nötter sättes fram för psalmerna, i synnerhet framför dhe obekante, swåre, och för dem, som på flere maner slungas, at thet blefwe i alle församblingar en melodi.
6. Att the blefwe rätt tryckte til orthographien; hwar wid nu på någre åhr alt för stor och skadelig frihet är inkommen.

Med dessa, av kungen godkända, regler samarbetade Swedberg med assessor Urban Hierne och prosten i Mora Jacob Boëtius.

Titelbladet

har följande text:

Then Swenska Psalmboken Medh de stycker som dertill höra/ och på följande bladh upteknade finnas/ Uppå Kongl. May (s): Nådigste befalning/ Åhr M DC XCV Öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad/ och Åhr 1697 i Stockholm af trycket uthgången. Stockholm/ Uthi thet af Kongl Maj(t): privil. Burchardi tryckerij af Joh. Jacob Benath/ F.

Innehållsförteckning

• Kalendariuum Perpetuum
• Then Swenska Psalm-Boken.
• Evangelier och Epistler medh ther til hörige Kollecter och Böner
• Swenska Mässan (Then Swenska Mässan)
• Cathechismus Lutheri / medh Huustaflan (D. Martini Lutheri Catechismus (med Huustaflan))
• S. Athanasii Symbolum
• Christi pinos /etc Historia (Christi pinos Historia af alla Evangelierna uthdragen.)
• Jerusalems förstöring (Een historia om Jerusalems jämmerliga förstöring, korteligen författad.)
• En nödtorftig Bönebook bestående af efterförljande stycker:
  • Avenarii Morgon- och Aftonböner
  • Kyrkio-Böner / tienlige i allmän och besynnerlig andacht
  • Skrift- och Aflösnings-Bönebook / så ock om then H. Nattvardens wärdiga bruuk.
  • Böner för åthskilliga Stånd.
  • Böner uthi åthskilliga tillfällen.
  • Böner för resande personer
  • Litanien.

Kalendarium Perpetuum

Månadernas namn liknar våra dagars men det står även det gamla namnet ur nordiska mytologin och bondepraktikan:

• Januarius Thors Månad
• Februarius Böje Månad
• Junius Midsommars Månad
• Julius Hö Månad
• Augustus SkiördeMånad
• September HöstMånad
• October SlachteMånad
• November WinterMånad
• December JuleMånad

För varje månad finns också en liten vers ur bondepraktikan som berättar vad man ska och inte ska göra denna månad. Det handlar t. ex. om skörden och slakten, om åderlåtning, sömn, bad och älskog.

Psalmer i 1695 års psalmbok

Den svenska psalmboken (1695), innehåll

Se även

• Den svenska psalmboken
  • Swenske Songer eller wisor (1536)
  • Enchiridion eller Then Swenska Psalmboken (1622)
  • Göteborgspsalmboken (1650)
  • Den svenska psalmboken (1819)
  • Den svenska psalmboken (1937)
  • Den svenska psalmboken (1986)
• Lista över psalmer efter innehåll
• Psalmkaraktärer
• Revision av kyrkliga skrifter av J Swedberg m fl

• 1697 års koralbok i faksimilupplaga från bokförlaget Gidlunds förlag
• De sjungande stenarna i Nyköping
• CD Psalmsång i tradition från Gammalsvenskby
• Innehållet på CD:n
• 1697 års koralbok på Wikisource

Källor

• Konkordansuppgifterna för jämförelse 1695 års psalmbok med den efterföljande 1819 års psalmbok enligt tabell s. 506-508 (onumrerade) i Den Swenska Psalmboken Af Konungen Gillad och Stadfästad År 1819, tryckt hos N. M. Lindh, Örebro, 1820.
• Den svenska psalmboken 1695, utgåva 1797 J P Lindh i Projekt Runeberg
• Gamla psalmmelodier (svenskspråkig finsk sida)
• Gamla psalmtitlarna (svenskspråkig finsk sida)
• Herman Lundströms artikel i Kyrkohistorisk Årsskrift år 1900 angående Swedbergs brev till Spegel den 17 juni 1691

---