I dödens bojor Kristus låg: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524.]] | [[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524, variant ett.]] | ||
'''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''Christ ist erstanden''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''[[Victimae Paschali laudes]]'', diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av [[Martin Luther]] 1524 med titeln ''[[Christ lag in Todesbanden|Christ lag in Todes-Banden]]'', ''Christ lag ynn todes banden'' i [[Geystliche gesangk Buchleyn]]. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av [[Johan Ludvig Runeberg]] 1857, [[Edvard Evers]] 1902, [[Johan Alfred Eklund]] 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av [[Anders Frostenson]] 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser. | '''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''Christ ist erstanden''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''[[Victimae Paschali laudes]]'', diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av [[Martin Luther]] 1524 med titeln ''[[Christ lag in Todesbanden|Christ lag in Todes-Banden]]'', ''Christ lag ynn todes banden'' i [[Geystliche gesangk Buchleyn]]. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av [[Johan Ludvig Runeberg]] 1857, [[Edvard Evers]] 1902, [[Johan Alfred Eklund]] 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av [[Anders Frostenson]] 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser. | ||
Rad 17: | Rad 17: | ||
* [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse". | * [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse". | ||
* [[Finskt psalmboksförslag (1857)]], Runeberg | * [[Finskt psalmboksförslag (1857)]], Runeberg | ||
* [[Psalmboksförslag, Evers (1902)]] | |||
* [[Psalmboksförslag, Eklund (1919)]] | |||
* [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden ''I dödens band låg Herren Krist'' och fyra verser, under rubriken "Påsk". | * [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden ''I dödens band låg Herren Krist'' och fyra verser, under rubriken "Påsk". | ||
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74 | * [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74 |
Versionen från 31 maj 2022 kl. 16.02
I dödens bojor Kristus låg eller I dödens band låg Herren Krist är från början en tysk version (Christ ist erstanden) från 1100-talet av en latinsk sekvens, Victimae Paschali laudes, diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av Martin Luther 1524 med titeln Christ lag in Todes-Banden, Christ lag ynn todes banden i Geystliche gesangk Buchleyn. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av Johan Ludvig Runeberg 1857, Edvard Evers 1902, Johan Alfred Eklund 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av Anders Frostenson 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.
Psalmen inleds 1695 med orden:
Christ låg i dödsens bandom För wåra synder uthgifwen
Melodi
Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans Alleluia. Melodin är enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer första gången funnen i Sverige i Mönsteråshandskriften från 1646 och där hämtad ur Erfurter Enchiridion från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av Luther och Johann Walter inför publiceringen 1524.
Publicerad i
- 1572 års psalmbok med titeln CHrist lågh i dödzens bandom eller VIctime Paschali laudes under rubriken "Om Christi upståndelse".
- Jespersens Graduale , 1573 med titeln Christ laa i Dødsens baande
- Den finska psalmboken (1583) i översättning av Jacobus Finno
- Göteborgspsalmboken sid 158, med titeln Christ lågh i Dödzens Bandom, under rubriken "Om Christi Upståndelse".
- 1695 års psalmbok som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse".
- Finskt psalmboksförslag (1857), Runeberg
- Psalmboksförslag, Evers (1902)
- Psalmboksförslag, Eklund (1919)
- 1937 års psalmbok som nr 113 med titelraden I dödens band låg Herren Krist och fyra verser, under rubriken "Påsk".
- Finska psalmboken (1938) som nr 74
- Finlandssvenska psalmboken (1943) som nr 68
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 467, med titeln I dödens bojor Kristus låg, under rubriken "Påsk".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 92 under rubriken "Påsk".
- Finska psalmboken (1986) som nr 96 under rubriken "Påsk".
Koralbearbetningar
- Christ lag in Todes Banden av Franz Tunder.[1]
Se även
- Jesus Christus han är worden som bygger på samma latinska sekvens.
- Krist är uppstånden som också den bygger på samma latinska sekvens (tysk originaltitel Christ ist Erstanden) och har en snarlik melodi.
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Christ låg i dödsens bandom. Där framgår att förebilden är: "Christ lag in Todesbanden".
Källor
- ↑ Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908
|