Gud låter sina trogna här: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 483, i en friare översättning, [[Guds änglar är hans sändebud]], av [[Olov Hartman]], med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag". | * [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 483, i en friare översättning, [[Guds änglar är hans sändebud]], av [[Olov Hartman]], med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag". | ||
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken. | * [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken. | ||
* [[Lova Herren ( | * [[Lova Herren (1988)]] som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg". | ||
* [[Lova Herren (2020)]] som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan". | * [[Lova Herren (2020)]] som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan". | ||
Versionen från 22 juni 2022 kl. 11.30
Gud låter sina trogna här är en psalm om änglarna av Georg Reimann, publicerad 1639 (orig. Aus Lieb lässt Gott der Christenheit). Psalmen översattes till svenska av den mycket änglaintresserade Jesper Swedberg 1694 och infördes i 1695 års psalmbok.
Melodin är en tysk folkvisa från Wittenberg 1533 (F-dur, 2/2) och använd även till psalmen Ditt ord, o Jesus, skall bestå. Enligt 1697 års koralbok användes melodin även till psalmen Var man må nu väl glädja sig (nr 219) som i Den svenska psalmboken 1986 anges att dess tonsättning är komponerad 1524. Andra psalmer som då använde samma melodi är: Dig, Jesus, vare evigt pris (nr 21), Gud är vår starkhet och vårt stöd (nr 57), Ditt namn, o Gud, jag lova vill (nr 106), Du själv förordnat, store Gud (nr 200) och Mitt hierta nu fast gläder sigh (nr 304).
Melodin trycktes i Geistliche Lieder av boktryckaren Joseph Klug i Wittenberg 1535.
När Johan Olof Wallin gav ut sitt Förslag till svensk Psalmbok 1816, hade han bearbetat psalmen. Bl.a. är det Wallin som infört variationen barndomsdag, ungdomsdag, ålderns dag, dödens dag, stora dag — i originalet liksom i Svedbergs översättning stod det i stället nu är de helga änglars dag i varje strof.
Publicerad i
- 1694 års psalmbok som nr
- 1695 års psalmbok som nr 195 under rubriken Om de heliga englar med titeln "Gud låter här sin Kristenhet"
- 1819 års psalmbok som nr 35 under rubriken "Skapelsen och försynen. Änglarna. De förnämsta skapade varelserna."
- Sionstoner (1889) som nr 439 under rubriken "Psalmer".
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 216 under rubriken "Änglavård".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 362 den under rubriken "Änglavård".
- 1937 års psalmbok som nr 142 under rubriken "Den helige Mikaels dag".
- Sionstoner (1935) som nr 240 under rubriken "Mikaelidagen"
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 167, efter en bearbetning av Anders Frostenson under rubriken "Den helige Mikaels dag"
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 483, i en friare översättning, Guds änglar är hans sändebud, av Olov Hartman, med ett återkommande "det är Guds änglars dag i dag".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 124 under rubriken "Mikaelidagen" med en annan text och melodi än i Den svenska psalmboken.
- Lova Herren (1988) som nr 18 under rubriken "Guds godhet och fadersomsorg".
- Lova Herren (2020) som nr 369 under rubriken "Trygghet och förtröstan".
Se även
- Gud vare tack och ära
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Hwar man må nu wäl glädia sigh, där det framgår att förebilden är: "Nun freut euch, lieben Christen g'mein / Es ist gewisslich an der Zeit".
| |||||