Se, Jesus är ett tröstrikt namn: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 33: Rad 33:


== Se även ==
== Se även ==
* [[Basilius Förtsch]]s text ur Geistliche Wasserquelle: [http://books.google.se/books?id=v1o9AAAAcAAJ&hl=sv&pg=RA1-PA133#v=onepage&q&f=false 1661 års upplaga, s. 157] eller [http://books.google.se/books?id=JCs-AAAAcAAJ&hl=sv&pg=PA106#v=onepage&f=false 1861 års upplaga, s. 106].
* [[Basilius Förtsch]]s text ur [[Geistliche Wasserquelle]]: [http://books.google.se/books?id=v1o9AAAAcAAJ&hl=sv&pg=RA1-PA133#v=onepage&q&f=false 1661 års upplaga, s. 157] eller [http://books.google.se/books?id=JCs-AAAAcAAJ&hl=sv&pg=PA106#v=onepage&f=false 1861 års upplaga, s. 106].


== Övrigt ==
== Övrigt ==

Nuvarande version från 23 juli 2022 kl. 12.35

Se, Jesus är ett tröstrikt namn eller Si, Jesus... är ursprungligen en tysk nyårsbön om Jesu namn av Basilius Förtsch från 1609. Originaltiteln är "Jesus ist gar ein süsser Nam" med inspiration från Augustinus av Hippos gyllene latinska ord "Nomen JEsus mel in Ore, melos in aure, jubilus in corde", som senare utvecklats till en lovpsalm. [1] Verserna 2-4 utgörs av bön och lovsång riktad till "Guds ende Son, o Jesus huld". Sista versen är en *-märkt "ståvers". Vers 3 anknyter starkt till Jesaja 6:3 och Uppenbarelseboken 4:8 i Bibeln.

Psalmen översattes till svenska av Håkan Magnusson Ausius 1641, bearbetades för 1695 års psalmbok av Jacob Boëthius 1694 och för 1819 års psalmbok av okänd person (Wallin?) strax före utgivningen i februari 1819. Till 1986 års psalmbok bearbetades texten ytterligare men endast helt lätt ("si" blev "se" och "ho sätter till ditt namn sin tröst" blev "den som till dig har satt sin tröst").

Första versen i 1695 års psalmbok:

Sij, JEsus är ett tröstrijkt Namn
Som länder oss til siälagagn
Igenom JEsum få vij nådh
Och finne på thet bästa rådh.

I det tyska originalet var anknytningen till nyårsdagen, då Jesus blev omskuren och fick sitt namn, ännu tydligare med upprepade lovprisningar av Jesu namn.

Melodi

Melodin är från Strasbourg och daterad till 1545, samma melodi som sjungs till Gud, se i nåd till dessa två (1986 nr 82), fast då i en utjämnad variant. I Herren Lever (1977) uppges att melodin, som är i G-dur, komponerats i Lyon 1547.

Publicerad i

Se även

Övrigt

Psalmen förekommer i instrumental version i filmen Körkarlen (1958).

Källor

  1. Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736. ('JEsu Namn är vti munnen en honung, vti örat en liuflig song, vti hirtat en fegnad'.
Wikisource
Texten till Se, Jesus är ett tröstrikt namn finns på Wikisource.