O Gud, du av barmhärtighet
| Es ist das Heil uns kommen her | |
 Paul Speratus psalm från Erfurter Enchiridion 1524. | |
| Originalspråk | Tyska |
|---|---|
| Översättning | O Gud, du av barmhärtighet |
| Textförfattare | Paul Speratus |
| Publicerad | 1524 |
O Gud, du av barmhärtighet är en översättning av en tysk psalm Es ist das Heil uns kommen her i fjorton verser av Paul Speratus från 1523. Den översattes sannolikt av Olaus Petri 1536 med titelraden "Gudh af sine barmhertighet". Psalmen har sedan ytterligare bearbetats av Samuel Ödmann 1812 och Johan Olof Wallin 1816 till titelraden "Gud har av sin barmhärtighet". Efter Anders Frostensons bearbetning 1979 fick den sin nya titelrad (O Gud, du av barmhärtighet) och publicerades med åtta verser.
Text
| Erfurter Enchiridion (1524)[1] | Swenske Songer eller wisor (1536) |
|---|---|
Es ist das heyl vns kommen her / |
GUd aff sinne barmhertigheet/ |
Melodi
Melodin är en medeltida processionssång från Nürnberg tryckt i Etlich Christlich Lieder 1524 som enligt 1697 års koralbok också användes till psalmen Mitt fasta hopp till Herren står (nr 65).
Högmarcks kommentar
Lars Högmark i Psalmopoeographia
Efter thenna psalmen icke allenast första gången blifwit efter TRANSLATORIS godt finnande inrättad, utan ock sedan undergodt monga förändringar, besynnerligen af Paolino Gotho och D Swedberg, samt Censoribus, få år emellan honom och then Tyska Psalmen ganska stor åtskilnad.
v 2: Ty måste wi i synd falla D Sw.) Ty månde - -Cens). Alt in til D Swedbergs tis songs uti yttersta versen så: Och är uti hans ewiga råd Hwem han thet (ewiga lifwet) täckes gifwa. Hwilket wäl war i sig sielf godt. Men emedan thet icke allenast är uti Guds ewiga råd beslutit, utan ock i hans dyra ord uppenbaradt hwilkom han sina salighet gifwa wil, nämligne them, som in til endan behålla trona på Christum. Ty fann thenne högtuplyste mannen rådeligt, at så förändra samma mening Them trognom thet at gifwa. På thet ingen måtte hafwa anledning til at falskeligen beskylla oss som skulle wi gilla Calvinisternas willfarande Läro om Absoluto decreto, eller at Gud af ett owilkorligigt beslut, utan afseende på ett eller annat wilkohr, skal af ewighet hafwa dömt somliga til salighet och somliga till fördömelse. Thetta alt oachtadt, håller doch Salig Professor Fornelius, i sin Kyrko-Postillo, på aAnnandag Pingst, thenna versens ändring onödig.
När thenne Psalmen uti Preusen war sammansatt, och blewen then gemena hopen om öfwer alt bekant, så hende sig, at en tigare, ifrån samma ort, kom til Wittenberg, och song honom för D. Lutheri fönster. Lutherus, som sådant hörde och wäl kunde mercka, at thet war något nytt, när han i förstone icke icke wäl fattadet, befalt han tiggaren siunga thet samma på nyo igen. Tå han endteligen förstod hwad thet war och blef underrettad om Psalmens Auctore så utbrast hon i tårar, tackande GUD, som wille genom sådana andeliga songar sin himmelska sanning i liuset framsettia.
När Fredericus II, efter sin broders, Ludovici död, åhr 1544, war blefwen Pfalz-Grefwe uti Pfalz och hade wäl tilförene fattadt then evangeliska Läron af sin Hof-Predicant Bucero; men thordes icke, af fruktan för Keysaren och sin afledna broders exempel, något i Församlingen ändra och förnya. Doch emedan hans undersåtare sådant högeligen åstundade , ty hände sig åhr 1546 uthi Heidelberg och i den så kallade Helga Andas Kyrko, tå messan ther efter then gamla sedewahnan på latin af munkarna förrettades, at hela almogen begynte på en gång öfwer alt likasom med en mun siunga thenna Psalm: GUD af sine barmhertighet, hwilket när Otto Henricus, som tå bodde uti Heidelberg och sedermera blef Pfalz-Grefwe, såg och ther före fruchtade, at upror skulle skie bland folcket, anammade han strax Ewangelium, och befallte att Messan icke mera på latin, utan på ren Tyska siungas skulle, såsom ock, at then H. Nattwarden både bröd och win utdelas måtte. Thetta war nu första början til Reformationen i Pfalz och theromkring.
Publicerad i
- Luthers Achtliederbuch med texten Es ist das Heil uns kommen her som nr 2
- Swenske Songer eller wisor (1536) med titeln Gud aff sinne barmhertigheet.
- 1572 års psalmbok med titeln GUdh aff sinne barmhertigheet under rubriken "Te Lucis ante terminum".
- Göteborgspsalmboken (1650) nr 128, sid 219, med titeln Gudh aff sine Barmhertigheet, under rubriken "Om Menniskionnes Fall och Rättfärdigheet".
- 1695 års psalmbok som nr 220 med titeln Gudh af sine barmhertighet, under rubriken "Om Menniskiones Fall och Uprättelse".
- 1819 års psalmbok som nr 144 med titeln Gud har av sin barmhärtighet, under rubriken "Nådens medel: Ordet: Lagen".
- Sionstoner (1935) som nr 91 under rubriken "Frälsningens grund i Guds kärlek och förverkligande genom Kristus".
- 1937 års psalmbok som nr 38 med titelrad som 1937, under rubriken "Guds härlighet i Kristus".
- Den svenska psalmboken (1986) som nr 346 med den nya titeln O Gud, du av barmhärtighet, under rubriken "Jesus, vår Herre och broder".
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 251 med titelraden Vår Gud har av barmhärtighet, under rubriken "Guds nåd i Kristus".
- Lova Herren (1988) som nr 48 under rubriken "Frälsningen i Kristus".
Se även
- Hos Projekt Runeberg finns faksimilbilden i Swenske Songer eller wisor 1536
- Hos Sibelius-Akademin finns noterna till melodin.
Källor
| |||||