Dahl, Christopher: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
'''Christopher Dahl''', född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk [[präst]], språkvetare och [[psalmdiktare]]. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten [[Erik Dahl (författare)|Erik Dahl]] samt halvbror till [[Olof Kolmodin den yngre]].  
'''Christopher Dahl''', född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk [[präst]], språkvetare och [[psalmdiktare]]. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten [[Erik Dahl (författare)|Erik Dahl]] samt halvbror till [[Olof Kolmodin den yngre]].  


Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, [[kyrkoherde]] i [[Uppsala-Näs församling]]s [[prebendepastorat]] 1796 och medlem av [[1773 års bibelkommission|bibelkommissionen]] samma år samt [[teologie doktor]] 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i [[Uno von Troil|Troilska]] [[psalmbokskommitté (1793)|psalmboksarbetet]] från omkring 1790 och utgav 1793 dess ''[[1793 års psalmboksförslag|Förslag till kyrkosånger]]''. År 1807 utgavs hans egen ''[[Psalmer (Dahl)]]'' och flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen [[Johan Olof Wallin]] i 1819 års psalmbok.
Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, [[kyrkoherde]] i [[Uppsala-Näs församling]]s [[prebendepastorat]] 1796 och medlem av [[1773 års bibelkommission|bibelkommissionen]] samma år samt [[teologie doktor]] 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i [[Uno von Troil|Troilska]] [[psalmbokskommitté (1793)|psalmboksarbetet]] från omkring 1790 och utgav 1793 dess ''[[1793 års psalmboksförslag|Förslag till kyrkosånger]]''. År 1807 utgavs hans egen ''[[Psalmer (Dahl)]]'' med företal av [[ärkebiskop]] [[Jacob Axelsson Lindblom]] som föredragits och gillats av psalmbokskommitten redan 1796. Flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen [[Johan Olof Wallin]] i 1819 års psalmbok.


Han finns bland annat representerad i [[Den svenska psalmboken 1986]] med ett originalverk (nr [[Förgäves all vår omsorg är|595]]) och fem bearbetningar/översättningar (nr [[Skåda, skåda nu här alla|142]], [[Jag vill dig, Gud, med glädje prisa|242]], [[Dig, min Jesus, nu jag skådar|446]], [[Allt är redo! Lyssna alla!|534]] och [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|547]]), därtill har han funnits i tidigare upplagor av [[den svenska psalmboken]] och sannolikt i [[frikyrka|frikyrkliga]] [[psalmbok|psalmböcker]]. I [[1937 års psalmbok]] fanns han företrädd med 14 verk (nr [[Vilken kärlek oss bevisad|80]], [[Skåda, skåda nu här alla|92]], [[O Gud, ditt folk dig beder|225]], [[Allt är redo, fallna släkte|256]], [[Gud, min Gud, som dig förbarmar|258]], [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|260]], [[Jag vill dig prisa, Gud, min styrka|296]], [[O Gud, som skiftar allt|389]], [[Var nu redo, själ och tunga|443]], [[Förgäves all den omsorg är|500]], [[O du som har ett hult försvar|507]], [[Kom, jordens barn, vem än du är|548]], [[Ack, Jesu Krist, mig nåd bete|554]] och [[Älskar barnet modersfamnen|558]]).
Han finns bland annat representerad i [[Den svenska psalmboken 1986]] med ett originalverk (nr [[Förgäves all vår omsorg är|595]]) och fem bearbetningar/översättningar (nr [[Skåda, skåda nu här alla|142]], [[Jag vill dig, Gud, med glädje prisa|242]], [[Dig, min Jesus, nu jag skådar|446]], [[Allt är redo! Lyssna alla!|534]] och [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|547]]), därtill har han funnits i tidigare upplagor av [[den svenska psalmboken]] och sannolikt i [[frikyrka|frikyrkliga]] [[psalmbok|psalmböcker]]. I [[1937 års psalmbok]] fanns han företrädd med 14 verk (nr [[Vilken kärlek oss bevisad|80]], [[Skåda, skåda nu här alla|92]], [[O Gud, ditt folk dig beder|225]], [[Allt är redo, fallna släkte|256]], [[Gud, min Gud, som dig förbarmar|258]], [[Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag|260]], [[Jag vill dig prisa, Gud, min styrka|296]], [[O Gud, som skiftar allt|389]], [[Var nu redo, själ och tunga|443]], [[Förgäves all den omsorg är|500]], [[O du som har ett hult försvar|507]], [[Kom, jordens barn, vem än du är|548]], [[Ack, Jesu Krist, mig nåd bete|554]] och [[Älskar barnet modersfamnen|558]]).
Rad 27: Rad 27:
*[[Älskar barnet modersfamnen]] (1937 nr 558) bearbetad 1807
*[[Älskar barnet modersfamnen]] (1937 nr 558) bearbetad 1807


== Se även ==
* [[Förarbeten till 1819 års psalmbok]]
== Källor ==
== Källor ==
* ''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1931.
* ''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1931.

Nuvarande version från 6 september 2022 kl. 10.46

Christopher Dahl

Christopher Dahl, född den 17 maj 1758 i Saleby socken, död den 4 september 1809 i Uppsala-Näs [prästgård]], var en svensk präst, språkvetare och psalmdiktare. Han var bror till Linnélärjungen Anders Dahl och författaren och prosten Erik Dahl samt halvbror till Olof Kolmodin den yngre.

Dahl blev professor i grekiska språket vid Uppsala universitet 1790, kyrkoherde i Uppsala-Näs församlings prebendepastorat 1796 och medlem av bibelkommissionen samma år samt teologie doktor 1800. Bland Dahls skrifter märks förutom ett 50-tal akademiska disputation en latinsk grammatik (1796, 3:e upplagan 1831), en grekisk språklära (1809, 2:a upplagan 1814) och en läsebok (1808, 2:a upplagan 1814). Dahl deltog i Troilska psalmboksarbetet från omkring 1790 och utgav 1793 dess Förslag till kyrkosånger. År 1807 utgavs hans egen Psalmer (Dahl) med företal av ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom som föredragits och gillats av psalmbokskommitten redan 1796. Flera av hans bearbetningar togs in av lärjungen Johan Olof Wallin i 1819 års psalmbok.

Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med ett originalverk (nr 595) och fem bearbetningar/översättningar (nr 142, 242, 446, 534 och 547), därtill har han funnits i tidigare upplagor av den svenska psalmboken och sannolikt i frikyrkliga psalmböcker. I 1937 års psalmbok fanns han företrädd med 14 verk (nr 80, 92, 225, 256, 258, 260, 296, 389, 443, 500, 507, 548, 554 och 558).

Psalmer

Se även

Källor

  • Svensk uppslagsbok, Malmö 1931.

Vidare läsning