Den svenska psalmboken (1536)
Den svenska psalmboken av år 1536, eller som dess riktiga titel är Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXBj. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bewarad. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna psalmbok finns inte bevarad. På Kungliga Biblioteket finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Psalmboken har allmänt ansetts vara redigerad av Olaus Petri och även att han skrivit några av psalmerna. Men ingenstans anges författare eller översättare.
Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.
Olaus Petri fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå. Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat eller översatt de flesta psalmerna.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
- Den svenska psalmboken (1526) Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
- Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
- Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.
18 av 43 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.
Psalmer
- Nr i första kolumnen anger ordningsnummer i boken och inte sidnummer.
Det är alltså hela nitton psalmer från 1536 som vi sjunger än idag.
Bihang
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.
| Nummer | _ Titel________________________ | |
| B1 | O Rom går thet nuu så med tich | 1695 nr 236 |
| B2 | Gud fader wilie wij prijsa | 1695 nr 237 |
| B3 | O Ewige gud aff ewigheet | |
| B4 | Ach gud hwem skal iach claghe | 1695 nr 249 |
Tillägg
Finns i Klemmings utgåva 1862
| Nummer_ | Titel________________________ | |
| T1 | O Herre gud vij tacke thig | |
| T2 | Cristus är föddher aff en iwngffru reen | |
| T3 | O Fadher wår j himmelrick | |
| T4 | Jesus upå korsit stodh |
Förord, Texter och efterskrift
Se även
- Den svenska psalmboken (1526)
- Den svenska psalmboken (1530)
- Kungliga Biblioteket har en beskrivning av denna psalmboks historia och innehåll på: http://www.kb.se/F1700/Psalm.htm
- Projekt Runeberg har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen (1862) på Google Books. Innehåller bihanget.
Källor
- Swenske Songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
- Någre Gudhelige Wijsor, 1530, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937
- Henrik Schück, Våra älsta psalmböcker, artikel i Samlaren, 1891
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (Klemming, P.A. Norstedt & Söner) Finns i museet
- Sverker Ek, Våra första psalmböcker ur Samlaren 1918
- Westin, Gunnar T: Petri, Olavus i Svenskt biografiskt lexikon
- Hans Tausen och Jørgen Sadolin, Aftensang medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat, Viborg 1529
| |||||