I dödens bojor Kristus låg: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(18 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524.]]
[[Fil:Walthersches Gesangbuch B6v.jpg|thumb|400px|Luthers psalm i ''Geystliche gesangk Buchleyn'' 1524, variant ett.]]


'''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''Christ ist erstanden''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''Victimae paschali laudes'', diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av [[Martin Luther]] 1524 med titeln ''Christ lag in Todes-Banden''. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av [[Johan Ludvig Runeberg]] 1857, [[Edvard Evers]] 1902, [[Johan Alfred Eklund]] 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av [[Anders Frostenson]] 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.
'''I dödens bojor Kristus låg''' eller '''I dödens band låg Herren Krist''' är från början en tysk version ('''Christ ist erstanden''') från 1100-talet av en latinsk sekvens, ''[[Victimae Paschali laudes]]'', diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av [[Martin Luther]] 1524 med titeln ''[[Christ lag in Todesbanden|Christ lag in Todes-Banden]]'', ''Christ lag ynn todes banden'' i [[Geystliche gesangk Buchleyn]]. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av [[Johan Ludvig Runeberg]] 1857, [[Edvard Evers]] 1902, [[Johan Alfred Eklund]] 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av [[Anders Frostenson]] 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.


Psalmen inleds 1695 med orden:
Psalmen inleds 1695 med orden:
Rad 8: Rad 8:


== Melodi ==
== Melodi ==
Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans ''Alleluia.'' Melodin är enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] första gången funnen i Sverige i [[Mönsteråshandskriften]] från 1646 och där hämtad ur [[Erfurter Enchiridion]] från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av Luther och [[Johann Walter]] inför publiceringen 1524.
Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans ''Alleluia.'' Melodin är första gången funnen i Sverige i [[Mönsteråshandskriften]] från 1646 <ref> [[koralbok till Nya psalmer (1921)]]</ref> och där hämtad ur [[Erfurter Enchiridion]] från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av [[Martin Luther|Luther]] och [[Johann Walter]] inför publiceringen 1524.


== Publicerad i ==
== Publicerad i ==
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse".
* [[1572 års psalmbok]] med titeln ''CHrist lågh i dödzens bandom'' eller ''VIctime Paschali laudes'' under rubriken "Om Christi upståndelse".
* [[Graduale, Jespersen|Jespersens Graduale ]], 1573 med titeln ''Christ laa i Dødsens baande''
* [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]]
* [[Virsikirja|Den finska psalmboken (1583)]] i översättning av [[Jacobus Finno]]
* [[Göteborgspsalmboken]] under rubriken "Om Christi Upståndelse".
* [[Göteborgspsalmboken]] sid 158, med titeln ''Christ lågh i Dödzens Bandom'', under rubriken "Om Christi Upståndelse".
* [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse".
* [[1695 års psalmbok]] som nr 163 under rubriken "Påska Psalmer – Om Christi Upståndelse".
* [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden "I dödens band låg Herren Krist" och fyra verser, under rubriken "Påsk".
* [[Finskt psalmboksförslag (1857)]], Runeberg
* [[Psalmboksförslag, Evers (1902)]]
* [[Psalmboksförslag, Eklund (1919)]]
* [[1937 års psalmbok]] som nr 113 med titelraden ''I dödens band låg Herren Krist'' och fyra verser, under rubriken "Påsk".
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1938)]] som nr 74
* [[Finlandssvenska psalmboken (1943)|1943 års psalmbok]] som nr 68
* [[Finlandssvenska psalmboken (1943)]] som nr 68
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 467 under rubriken "Påsk".
* [[Den svenska psalmboken (1986)]] som nr 467, med titeln ''I dödens bojor Kristus låg'', under rubriken "Påsk", bearbetning [[Anders Frostenson]], 1983.
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 92 under rubriken "Påsk".
* [[Finlandssvenska psalmboken (1986)]] som nr 92 under rubriken "Påsk".
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1986)]] som nr 96 under rubriken "Påsk".
* [[Virsikirja|Finska psalmboken (1986)]] som nr 96 under rubriken "Påsk".


== Koralbearbetningar ==
== Koralbearbetningar ==
* Christ lag in Todes Banden av [[Franz Tunder]].<ref>{{bokref |titel=Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke |efternamn=Belotti |förnamn=Michael |författarlänk= |medförfattare= |år=2012 |utgivare=Breitkopf & Härtel |utgivningsort=Tyskland |ismn=9790004183908 |sid= }}</ref>
* Christ lag in Todes Banden av [[Franz Tunder]].<ref>Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908</ref>


== Se även ==
== Se även ==

Nuvarande version från 9 augusti 2023 kl. 05.34

Luthers psalm i Geystliche gesangk Buchleyn 1524, variant ett.

I dödens bojor Kristus låg eller I dödens band låg Herren Krist är från början en tysk version (Christ ist erstanden) från 1100-talet av en latinsk sekvens, Victimae Paschali laudes, diktad omkring 1050, sannolikt av historieskrivaren och diktaren Wipo från Burgund, kaplan vid den tyske kejsaren Konrad II:s hov. Den bearbetades med sju verser av Martin Luther 1524 med titeln Christ lag in Todes-Banden, Christ lag ynn todes banden i Geystliche gesangk Buchleyn. En svensk översättning gjordes 1567. Den publicerades inte i 1819 års psalmbok. Senare kom psalmen att bearbetas av Johan Ludvig Runeberg 1857, Edvard Evers 1902, Johan Alfred Eklund 1919 och en mindre bearbetning 1936. Vid publiceringen av fyra verser i Den svenska psalmboken 1986 (nr 467) är texten en bearbetning av Anders Frostenson 1983. I den finlandssvenska psalmboken 1986 finns sex verser.

Psalmen inleds 1695 med orden:

Christ låg i dödsens bandom
För wåra synder uthgifwen

Melodi

Melodin är en bearbetning av den latinska originaltextens, i sin tur byggd på den långa tonslingan i sista stavelsens i påskdagsmässans Alleluia. Melodin är första gången funnen i Sverige i Mönsteråshandskriften från 1646 [1] och där hämtad ur Erfurter Enchiridion från 1524. Den tillhör medeltidens äldsta kyrkomelodier och omarbetades av Luther och Johann Walter inför publiceringen 1524.

Publicerad i

Koralbearbetningar

Se även

Källor

  1. koralbok till Nya psalmer (1921)
  2. Franz Tunder. Sämtliche Orgelwerke, utgivna av Michael Belotti, 2012, Breitkopf & Härtel, Tyskland, ismn 9790004183908