Tryggare kan ingen vara: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
Enligt boken ''[[Det är saligt att samla citron]]'' har en del barn trott att texten varit: | Enligt boken ''[[Det är saligt att samla citron]]'' har en del barn trott att texten varit: | ||
*''Bryggare kan ingen vara'' | *''Bryggare kan ingen vara'' | ||
*''Trygga räkan (kan) ingen vara'' <ref>Uttrycket ''"Trygga räkan"'' har lånats som titel till en sång av [[Sås och Kopp]]. [http://www.sasokopp.net/ Sås och Kopp: Låttexter] | *''Trygga räkan (kan) ingen vara'' <ref>Uttrycket ''"Trygga räkan"'' har lånats som titel till en sång av [[Sås och Kopp]]. [http://www.sasokopp.net/ Sås och Kopp: Låttexter] [http://www.sasokopp.net/]</ref><ref>[http://tryggarakan.blogspot.com/%20 Trygga räkan] [http://tryggarakan.blogspot.com/%20] heter också en bok med felsjungningar som skrivits av Joakim Arhammar och ges ut på ''[[Kartago förlag]]'' 2011.</ref> | ||
*''Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara'' | *''Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara'' | ||
Nuvarande version från 12 december 2023 kl. 17.32
Tryggare kan ingen vara är en psalm skriven av Lina Sandell cirka 1850 som hon bearbetade 1855, då den trycktes i Andeliga daggdroppar som hon gav ut anonymt. Inspirationen kom då hon som liten flicka en gång kröp upp i ett träd och såg fåglarnas väl dolda bon (”kända nästet”). Kort efter att texten skrevs drunknade Lina Sandells far under en båtresa i hennes närvaro. Oscar Lövgren anger i sin bok om Lina Sandell att texten genom faderns oväntade död strax efter, symboliserade en slags föraning om vad som komma skulle, som kännetecknade Lina Sandell och även fadern vid flera tillfällen.
Tryggare kan ingen vara hette i den första versionen den Trygghet och i en andra version Guds barns trygghet. Enligt legenden satt hon upp i ett stort askträd intill prästgården när hon skrev sången.
Den publicerades i Herde-Rösten (1892) med fem verser, utan angiven författare. De i andra publikationer ingående sex verserna har kortats till fem från och med 1937 års psalmbok.
Psalmen är sannolikt den mest använda doppsalmen och den är också ganska vanlig som begravningspsalm.[1][2][3]
Melodin uppges vara en svensk variant av tysk folkmelodi, men i Koralbok för Nya psalmer (1921) anges två olika melodier, en a-melodi av Ivar Widéen från 1919 och den andra som "folkmelodi".
Året 1925 fick sången en text på engelska, som heter Children of the Heavenly Father.
Inspelningar
Sången finns insjungen av Carola Häggkvist på albumet "Blott en dag" 1998.[4]
Filmmusik
Sången används som filmmusik i filmen "Mer om oss barn i Bullerbyn" från 1987 [5].
Publikation
- Lovsånger och andeliga visor (1877) som nr 87 med 10 verser och titeln "Guds barns trygghet".
- Stockholms söndagsskolförenings sångbok 1882 som nr 51 under rubriken Sånger af allmänt innehåll, med fem verser och titeln "Guds barns trygghet".
- Metodistkyrkans psalmbok (1896) nr 393, 6 verser, under rubriken "Kristi kyrka" i en version signerad Fr. Engelke.
- Herde-Rösten (1892) som nr 45 under rubriken "Guds barns trygghet".
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 194 under rubriken "Guds barns trygghet"
- Lilla Psalmisten (1909) som nr 89 under rubriken "Frälsningen".
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 326 under rubriken "Guds barns trygghet".
- Nya psalmer (1921) som nr 622, tillägget till 1819 års psalmbok under rubriken "Det Kristliga Troslivet: Troslivet i hem och samhälle: Det kristna hemmet: Äkta makar + några okända rubriker".
- Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 134 under rubriken "Guds barns glädje och trygghet"
- Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 356 under rubriken "Jubel, erfarenhet och vittnesbörd"
- Psalm och Sång 1929/31, som nr 130 under rubriken "Trosvisshet och barnaskap"
- Musik till Frälsningsarméns sångbok (1930) som nr 356
- Segertoner (1930) som nr 345
- Sionstoner (1935) som nr 352 under rubriken "Nådens ordning: Trosliv och helgelse".
- Guds lov (1935) som nr 540 under rubriken "Barnsånger".
- 1937 års psalmbok som nr 513 under rubriken "Barn".
- Segertoner (1960) som nr 344
- Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 513, verserna 1-5.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 423 under rubriken " - Erfarenhet och vittnesbörd"
- Den ekumeniska psalmboken (1986) under rubriken "Förtröstan - trygghet" som nr 248.
- Lova Herren (1988) som nr 750 under rubriken "Barn och ungdom".
- Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 390 under rubriken "Tro och trygghet"
- Barnens svenska sångbok, 1999, under rubriken "Hemma i världen".
- Hela familjens psalmbok 2013 som nummer 22 under rubriken "Gud tycker om oss".[6]
Missuppfattningar
Enligt boken Det är saligt att samla citron har en del barn trott att texten varit:
- Bryggare kan ingen vara
- Trygga räkan (kan) ingen vara [7][8]
- Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barn i Skara
Se även
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1937 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Cyber hymnal finns den engelska översättningen samt ljudfil till melodin:
- Hos Projekt Runeberg finns noterna till melodin.
- Hos Youtube finns film- och ljudinspelningar
Källor
- ↑ "Tryggare kan ingen vara..." Dopets psalmer
- ↑ Psalmer till begravning
- ↑ Psalmer vid begravning Den sista vilan
- ↑ Svensk mediedatabas
- ↑ Information på Svensk Filmdatabas [1]
- ↑ Hela familjens psalmbok. Örebro: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 2013. Libris 14011849. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ Uttrycket "Trygga räkan" har lånats som titel till en sång av Sås och Kopp. Sås och Kopp: Låttexter [2]
- ↑ Trygga räkan [3] heter också en bok med felsjungningar som skrivits av Joakim Arhammar och ges ut på Kartago förlag 2011.
| |||||