Etlich Christlich Lieder: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
(72 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Achtliederbuch.jpg|mini|right|Den första samlingen där [[Martin Luther]]s psalmer ingick, ''Achtliederbuch'' från 1524.]] | |||
| | |||
| | |||
'''Etlich Christlich Lider''' är ett litet häfte med åtta psalmer och kallas därför ofta '''Achtliederbuch'''. Dess fullständiga titel är: ''Etlich Christlich Lider Lobgesang und Psalm dem reinen wort Gottes gemess aus der heyligem schrifft durch mancherley hochgelerter gemach in der Kirchen zu singen wie es dann zum tayl berayt zu Wittenberg in übung ist. Wittenberg 1524'' ( | '''Etlich Christlich Lider''' är ett litet häfte med åtta psalmer och kallas därför ofta '''Achtliederbuch'''. Dess fullständiga titel är: ''Etlich Christlich Lider Lobgesang und Psalm dem reinen wort Gottes gemess aus der heyligem schrifft durch mancherley hochgelerter gemach in der Kirchen zu singen wie es dann zum tayl berayt zu Wittenberg in übung ist. Wittenberg 1524'' (Ganska många kristna sånger / lovsång och psalm). Den gavs ut av [[Martin Luther]] 1524 och var den första [[psalmbok]]en på tyska inom reformationen. Samma år kom de utökade psalmböckerna [[Erfurter Enchiridion]] och [[Johann Walter]]s sångbok ''[[Geystliche gesangk Buchleyn]]''. | ||
Achtliederbuch utgavs först som lösblad men sammanställdes 1523/24 av [[Jobst Gutknecht]] i Nürnberg, även om det står Wittenberg på omslaget som kamouflage. | Achtliederbuch utgavs först som lösblad men sammanställdes 1523/24 av [[Jobst Gutknecht]] i Nürnberg, även om det står Wittenberg på omslaget som kamouflage. | ||
Fyra av psalmerna är av [[Martin Luther]], tre av [[Paul Speratus]] och en är anonym men brukar tillskrivas [[Justus Jonas]]. Boken innehåller även fyra melodier och är därmed även ett slags [[ | Fyra av psalmerna är av [[Martin Luther]], tre av [[Paul Speratus]] och en är anonym men brukar tillskrivas [[Justus Jonas]]. Boken innehåller även fyra melodier och är därmed även ett slags [[melodipsalmbok]]. | ||
==Innehåll== | Första tryckningen gjordes i Nürnberg men det anges på titelbladet Wittenberg för att vilseleda. Det finns ett tryckfel i årtalet som anges som M D X IIIJ (1514) men ska vara 1524. Den första av Speratus psalmer dateras Wittenberg 1523, de övriga två 1524. | ||
Andra tryckningen görs även den i Nürnberg och har korrekt årtal. Här dateras alla Speratus psalmer 1524. | |||
Tredje tryckningen görs av [[Melchior Ramminger]] i Augsburg. | |||
== Text == | |||
För [[Paul Speratus]]' tre psalmer är varje vers littererad och det finns efteråt en [[Achtliederbuch Speratus förklaring|förklarande text]] till nästan varje vers. | |||
== Innehåll == | |||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
|- | |- | ||
! Nr ||Titel|| Titel på svenska|| Författare || Övrigt | ! Nr ||Titel|| Titel på svenska|| Författare || Melodi || Verser || Övrigt | ||
|- | |- | ||
| 1 || ''[[Nun freut euch, lieben Christen g’mein]]'' || [[Var man må nu väl glädja sig]] || [[Martin Luther]] || | | 1 || ''[[Nun freut euch, lieben Christen g’mein]]'' || [[Var man må nu väl glädja sig]] || [[Martin Luther]] || [[Melodi Achtliederbuch 1|Nr 1]] || 10 | ||
|- | |- | ||
| 2 || ''[[Es ist das Heil uns kommen her]]'' || [[O Gud, du av barmhärtighet]] || [[Paul Speratus]] || | | 2 || ''[[Es ist das Heil uns kommen her|Es ist das hayl uns kommen her]]'' || [[O Gud, du av barmhärtighet]] || [[Paul Speratus]] || [[Melodi Achtliederbuch 2|Nr 2]] || 14 | ||
|- | |- | ||
| 3 || ''[[In Gott gelaub ich, das er hat]]'' || || Paul Speratus || | | 3 || ''[[In Gott gelaub ich, das er hat]]'' || || [[Paul Speratus]] || [[Melodi Achtliederbuch 3|Nr 3]] || 9 | ||
|- | |- | ||
| 4 || ''[[Hilf Gott, wie ist der Menschen Not]]'' || || Paul Speratus || | | 4 || ''[[Hilf Gott, wie ist der Menschen Not]]'' || || [[Paul Speratus]] || [[Melodi Achtliederbuch 3|Nr 3]] || 6 | ||
|- | |- | ||
| 5 || ''[[Ach Gott, vom Himmel sieh darein]]'' || [[O Herre Gud af Himmelrik, vi må det alle klaga]] || Martin Luther || | | 5 || ''[[Ach Gott, vom Himmel sieh darein]]'' || [[O Herre Gud af Himmelrik, vi må det alle klaga]] || [[Martin Luther]] || [[Melodi Achtliederbuch 2|Nr 2]] || 6 || [[Psaltaren 12]] | ||
|- | |- | ||
| 6 || ''[[Es spricht der Unweisen Mund wohl]]'' || [[Then ogudachtige säger så]] || Martin Luther || | | 6 || ''[[Es spricht der Unweisen Mund wohl]]'' || [[Then ogudachtige säger så]] || [[Martin Luther]] || [[Melodi Achtliederbuch 2|Nr 2]] || 6 || [[Psaltaren 14]] | ||
|- | |- | ||
| 7 || ''[[Aus tiefer Not schrei ich zu dir]]'' || [[Ur djupen ropar jag till dig]] || Martin Luther || | | 7 || ''[[Aus tiefer Not schrei ich zu dir]]'' || [[Ur djupen ropar jag till dig]] || [[Martin Luther]] || [[Melodi Achtliederbuch 2|Nr 2]] || 4 || [[Psaltaren 130]] | ||
|- | |- | ||
| 8 || ''[[In Jesu Namen wir heben an]]'' || || | | 8 || ''[[In Jesu Namen wir heben an|In Jhesus namen hebenn wir an]]'' || [[I Jesu namn vi börja]] || [[Justus Jonas]] ? || [[Melodi Achtliederbuch 4|Nr 4]]|| 19 | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
== Melodier == | == Melodier == | ||
Psalmerna 1, 2, 3, 5 och 8 | [[Fil:AchtL mel 1.png|mini|left|Melodi till nr 1]] | ||
Psalmerna 1, 2, 3, 5 (samma som nr 2) och 8 har en melodi. | |||
Den första melodin ''Nun freut euch, lieben Christen g’mein'' har [[Martin Luther]] troligen omarbetat från en [[folkmelodi]]. | Den '''första''' melodin ''[[Melodi till Nun freut euch, lieben Christen g’mein|Nun freut euch, lieben Christen g’mein]]'' har [[Martin Luther]] troligen omarbetat från en [[folkmelodi]]. Den används i [[1937 års psalmbok]] till nr 37 [[Var man må nu väl glädja sig]], alt 2. | ||
[[Fil:AchtL mel 2.png|mini|right|Melodi till nr 2, 5, 6 och 7]] | |||
Den '''andra''' melodin ''[[Melodi till Es ist das Heil uns kommen her|Es ist das Heil uns kommen her]]'' används i [[1697 års koralbok]] till nr 65 [[Mitt fasta hopp till Herren står]] och nr 220 (noterna) [[O Gud, du av barmhärtighet]]. I [[Haeffners koralbok|1820 års koralbok]] används den till nr 144 [[O Gud, du av barmhärtighet]] och nr 228 [[Mitt fasta hopp till Herren står]]. i [[1937 års psalmbok]] används den till nr 38 B. | |||
Den | Den '''tredje''' melodin är [[Zahn 8389]] men denna kom aldrig i allmänt bruk. I [[Johann Walter]]s [[Geistliche Gesang Buch]] anges en annan melodi: [[Zahn 8390]]. I [[Joseph Klug]]s [[Geistliche Lieder auffs new gebessert]] anges en tredje melodi [[Zahn 8391]], se [https://www.lutheranchoralebook.com/tunes/in-gott-gelaub-ich/#1524a Lutheran Chorale Book] och melodierna på [https://archive.org/details/1508287113bsb11304503/page/140/mode/2up Zahn] | ||
[[Fil:AchtL mel 3.png|mini|left|Melodi till nr 3 och 4]] | |||
[[Fil:AchtL mel 5.png|mini|right|Melodi till nr 8]] | |||
. | |||
==Se även== | ==Se även== | ||
*[[ | * [[Martin Luther, psalmlista]] | ||
* Boken finns digitaliserad på [http://reader.digitale-sammlungen.de/de/fs1/object/display/bsb10859716_00007.html Bayerische Staatsbibliothek]. | |||
*Boken finns digitaliserad på [http://reader.digitale-sammlungen.de/de/fs1/object/display/bsb10859716_00007.html Bayerische Staatsbibliothek]. | |||
==Källor== | ==Källor== |
Nuvarande version från 15 juli 2024 kl. 07.17
Etlich Christlich Lider är ett litet häfte med åtta psalmer och kallas därför ofta Achtliederbuch. Dess fullständiga titel är: Etlich Christlich Lider Lobgesang und Psalm dem reinen wort Gottes gemess aus der heyligem schrifft durch mancherley hochgelerter gemach in der Kirchen zu singen wie es dann zum tayl berayt zu Wittenberg in übung ist. Wittenberg 1524 (Ganska många kristna sånger / lovsång och psalm). Den gavs ut av Martin Luther 1524 och var den första psalmboken på tyska inom reformationen. Samma år kom de utökade psalmböckerna Erfurter Enchiridion och Johann Walters sångbok Geystliche gesangk Buchleyn. Achtliederbuch utgavs först som lösblad men sammanställdes 1523/24 av Jobst Gutknecht i Nürnberg, även om det står Wittenberg på omslaget som kamouflage.
Fyra av psalmerna är av Martin Luther, tre av Paul Speratus och en är anonym men brukar tillskrivas Justus Jonas. Boken innehåller även fyra melodier och är därmed även ett slags melodipsalmbok.
Första tryckningen gjordes i Nürnberg men det anges på titelbladet Wittenberg för att vilseleda. Det finns ett tryckfel i årtalet som anges som M D X IIIJ (1514) men ska vara 1524. Den första av Speratus psalmer dateras Wittenberg 1523, de övriga två 1524.
Andra tryckningen görs även den i Nürnberg och har korrekt årtal. Här dateras alla Speratus psalmer 1524.
Tredje tryckningen görs av Melchior Ramminger i Augsburg.
Text
För Paul Speratus' tre psalmer är varje vers littererad och det finns efteråt en förklarande text till nästan varje vers.
Innehåll
Melodier
Psalmerna 1, 2, 3, 5 (samma som nr 2) och 8 har en melodi.
Den första melodin Nun freut euch, lieben Christen g’mein har Martin Luther troligen omarbetat från en folkmelodi. Den används i 1937 års psalmbok till nr 37 Var man må nu väl glädja sig, alt 2.
Den andra melodin Es ist das Heil uns kommen her används i 1697 års koralbok till nr 65 Mitt fasta hopp till Herren står och nr 220 (noterna) O Gud, du av barmhärtighet. I 1820 års koralbok används den till nr 144 O Gud, du av barmhärtighet och nr 228 Mitt fasta hopp till Herren står. i 1937 års psalmbok används den till nr 38 B.
Den tredje melodin är Zahn 8389 men denna kom aldrig i allmänt bruk. I Johann Walters Geistliche Gesang Buch anges en annan melodi: Zahn 8390. I Joseph Klugs Geistliche Lieder auffs new gebessert anges en tredje melodi Zahn 8391, se Lutheran Chorale Book och melodierna på Zahn
.
Se även
- Martin Luther, psalmlista
- Boken finns digitaliserad på Bayerische Staatsbibliothek.
Källor
|