Vår Gud är oss en väldig borg

Psalmens inledningsord på orgelläktaren i tjeckiska Suchdolkapellet

Vår Gud är oss en väldig borg ("Ein feste Burg ist unser Gott") är en psalm skriven av Martin Luther före 1529.

Texten

Texten hämtar sin inspiration i främsta hand från Psaltaren 46 men alluderar också på andra bibelställen, såsom Efesierbrevet 6:10–12 och Uppenbarelseboken 12:9–12. Den har uppfattats som en kampsång, men i psalmen är det Gud som strider mot djävulen och människan är passiv. Luther framhäver Guds ords makt i striden mot den onde.

Psalmen inleds 1695 med orden:
Wår Gudh är oss en wäldig borg
Han är wår sköld och wärja

Översättning

Psalmen översattes till svenska 1536, troligen av Olaus Petri med titelraden "WOr gud är oss een weldigh borg". Inför 1819 års psalmbok skedde en bearbetning av Johan Olof Wallin 1816 och i 1937 års psalmbok blev psalmen för en tid "ståpsalm" och det anges att före Wallin hade Per Adolf Sondén gjort en bearbetning 1816, en insats som inte är medtagen i 1986 års psalmbok.

Melodi

Melodin gammal och ny

Melodin är en tonsättning av Martin Luther ur Geistliche Lieder men anses numera åtminstone under medverkan av Johann Walter, från 1529 och samma som används till psalmen Vårt fäste i all nöd är Gud (1986 nr 477) och den äldre O mänska, hör det bud (endast 1819 nr 278). Pianisten Charles-Valentin Alkan har skrivit ett verk med koppling till psalmen: "Impromptu sur le choral de Luther: Un fort rempart est nôtre Dieu, opus 69 (1866) (tillägnad Francois Benoist)"

I kulturen

Vår Gud är oss en väldig borg har ibland använts i olika politiska sammanhang. Att den användes under Trettioåriga kriget är knappast ägnat att förvåna. Under 1800-talet skulle den bli en av arbetarrörelsen mycket använd sång. Den sjöngs till exempel av de strejkande arbetarna i Sundsvallsstrejken 1879. När Finlands representant Juho Kusti Paasikivi på hösten 1939 (inför vinterkriget) reste till Moskva för förhandlingar med Sovjetunionen, följdes han till perrongen av en folkmassa som sjöng psalmen.

När Björn Borg-febern var som högst på 1970-talet travesterade Tage Danielsson något ironiskt psalmens inledningsrad till "Vår Borg är oss en väldig Gud."

En kort del av psalmen finns med i Gunnar Wennerbergs sång Hör oss, Svea som kopierades dit för att sammankoppla det svenska och lutherska under nationalismens framväxt under 1800-talet.

Tonsättningen och texten ingår delvis i musikalen Chess' Anthem.

Publicerad i

• Swenske Songer eller wisor (1536) på 13:e uppslaget, sid 27 i 1862 års utgåva
• Göteborgspsalmboken s. 87-88 under rubriken "Om Gudz Ord och Försambling".
• 1695 års psalmbok som nr 56 under rubriken "Kon. Davids Psalmer".
• 1819 års psalmbok som nr 124 under rubriken "Jesu andliga världsregering och vård om sin stridande församling".
• Stockholms söndagsskolförenings sångbok (1882) som nr 94 med verserna 1-4, under rubriken "Psalmer".
• Sionstoner (1889) som nr 472 verserna 1-4, under rubriken "Psalmer".
• Metodistkyrkans psalmbok (1896) som nr 389 under rubriken "Kristi kyrka".
• Hjärtesånger (1895) som nr 187 under rubriken "Vid bönestunder".
• Musik till Frälsningsarméns sångbok (1907) som nr 419.
• Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 190 under rubriken "Guds barns trygghet".
• Lilla Psalmisten 1909 som nr 11 under rubriken "Guds makt och kärlek".
• Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 1 under rubriken "Gud."
• Svenska Frälsningsarméns sångbok (1922) som nr 5 under rubriken "Inledningssånger och psalmer".
• Svensk söndagsskolsångbok (1929) som nr 131 under rubriken "Guds barns glädje och trygghet"
• Frälsningsarméns sångbok (1929) som nr 590 under rubriken "Begynnelse och avslutningssånger".
• Segertoner (1930) som nr 155 under rubriken "Guds storhet och makt".
• Sionstoner (1935) som nr 48 under rubriken "Guds lov".
• 1937 års psalmbok som nr 124 under rubriken "Tiden efter Påsk".
• Segertoner (1960) som nr 155
• Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) som nr 124 verserna 1-4.
• Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 725 under rubriken "Begynnelse Och Avslutning".
• Den ekumeniska psalmboken (1986) som nr 237 under rubriken "Förtröstan - trygghet".
• Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 154 under rubriken "Kristi kyrka" med nogot annorlunda text än i Den svenska psalmboken.
• Lova Herren (1988) som nr 405 under rubriken "Guds barns trygghet och frid".

Text 1536

1 WOr gud är oss een weldigh borg, han är wor sköld och weria, han hielper oss aff nödh och sorg, som oss wil her besneria, wor fiende besk, är oss så hesk, på mact och list, haffuer han ey brist, på iorden är ey hans lijke

Wor eghen mact war her förswag, thet moste wij sielffue röna, ty gick for oss til thetta slagh, Christus then kempen sköne, herren zebaoth, bewijste oss gott, then kempen godh, som gaff oss modh, han wan seegher och äro.

Wore oss än hela werlden gram, och wille j grund nidh kasta, ther vpsååt scal doch ey gå fram, ee huru hon sich kan hasta, hennes forman, göre hwad han kan, hans skadelig act, får doch ey mact, han haffuer sin dom alt funnit

The moste låta oss med fridh, ee hwad the siunga eller springa, ty gudz son är kommen her nidh, och skyler oss vnder sin winga, röffua the oss ifrå, wor gorz lijff ock så, haffue sich thet bortt, the winna ey stort, gudz rike wij wel behalle.

Se även

• Hos Svenska Akademien återfinns [www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/publikationer/svenska-klassiker/den-gamla-psalmboken psalmtexten från 1937 i "Den gamla psalmboken"]
• Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Wår Gudh är oss een wäldigh borgh
• Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
• Hos Cyber hymnal finns melodi och text i den tyska ursprungsverionen och på engelska i både Frederic H. Hedges version och texten i Thomas Carlyles version.

---