Den svenska psalmboken (1536)
Den svenska psalmboken av år 1536 är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna. På KB finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Dess titel är: "Swenske songer eller wisor"
Psalmboken har allmänt ansetts vara redigerad av Olaus Petri och även att han skrivit några av psalmerna. Men ingenstans anges författare eller översättare.
Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Det andra titelbladet är det som fanns i 1536 års utgåva och lyder: Swenske Songer eller wisor på nytt prentade, forökade, och under en annan skick är tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj (1536). Detta exemplar innehåller en efterskrift med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1530.
Texter
Den svenska psalmboken 1536, texter
Efterskrift
Wår första Swenska Psalmbok, ehuru ej af äldre år än 1530, [1] finnes icke, så widt bekant är, nu mera i behåll. Det senast kända exemplaret, som tillhörde Elias Brenner, har längesedan spårlöst förswunnit (förmodligen wid Rålambska boksamlingens brand i Stockholm 1751). Wi hafwa dock tillförlitlig uppgift på innehållet genom en uppsats, som, gjord af en "förnäm herre" i Brenners lifstid, meddelades af J. Fischerström i Swenska Mercurius 1756, sid 289. Titeln lydde, enligt Stjernmans noggrannare affskrift: "Någre Gudhelige Wijsor uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Chisteliga Församlingen. Stockholm MDXXX. Boken war en helt liten octav och betod endast af twå ark, enligt hwad jemförelsen med 1536 års upplaga utwisar. "Auctoris och boktryckarens namn" woro icke utsatta; att den förre war Olaus Petri är sedan gammalt antaget, ehuru han ej här rätteligen kan kallas författare, men wäl öfwersättare och utgifware. Boktryckaren war Claes Pederson, som tryckte Postillan af samma år. Innehållet war först ett kort företal, hwari "gifwes tillkänna huru såsom dessa psalmer warit de aldraförsta, som gjordes efter Reformationen och på Swenska uti Församlingen sjungdes." Derefter följde Psalmerna, 15 till antalet, nemligen:
- O Fader wor barmhertig och godh (här s 43)
- Then som wil en Christen heta (s 42)
- O Jesu Christ som mandom togh (s 44)
- O Herre Gud aff himmelrijck (s 46)
- Wij tro uppå alzmechtig gud (s 9)
- Wij som liffue på werlden här (s 47)
- War gladh tu helga Christenheet (s 52)
- Forbarma tich gud öffuer mich (s 25)
- Jesus Christus är wor helsa (s 48)
- Een jungfru födde itt barn i dagh (s53)
- O Kom går thet nw så med tich (s 81)
- Ah gud hwem skal iagh claghe (s 91)
- Gud Fader wilie wij prijsa (s 85)
- O ewige gud aff ewigheet (s 89)
- Herre Christ gudz faders ende son, en äldre redaktion af Christus then rette herren (s 71)
Uti ett tomrum framför O Kom, utan twifwel lemnadt som råmärke för wisorna om Antichristum och motswarande den sedan införda särskilda titeln, fanns skrifwen psalmen "Gud skapte menniskian i paradis", hwilken i 1536 års upplaga blifwit ändrad till "Gud som allting skapade" (s 77)
Stjernman nämner (hos Hallman s 167) en upplaga af 1531 med alldeles samma titel som den af 1536, hwilket förefaller föga trowärdigt, i synnerhet som förordet i 1536 icke gerna kan tolkas så, som vore boken twå gånger förut tryckt; sannolikt beror uppgiften på fel-läsning af det med frakturversaler på Latinskt sätt tryckta årtalet. [2] Uppgiften att "wid ändan finnes bifogad: Een lijten underwijsning om the styche ther Christna menniskior med bör strax i förstonne underwijste warda" synes utwisa ett annat missförstånd, så en utan twifwel särskildt tryckt skrift, tillfälligtwis hopbunden med Songerna, antages utgöra en del deraf.
Upplagan af 1536 är deremot werklig i dubbel motto, i thy att ej mindre än twå olika tryck finnas deraf. Olikheterna inskränka sig dock till stafningen och rättelser af felen i det äldre trycket, deribland t. ex. en hel uteglömd rad "til tess han betalade then skuld" (vers 6 af Enom konning tectes); för öfrigt äro de hwarandra lika rad för rad och sida för sida. Båda hafwa ursprungligen och samtidigt warit hopbundna med ex. af Psaltaren 1536, hwadan ingen grund finnes till antagandet att det ena skulle wara yngre än nämnda år. De bestå af 84 sidor, eller 5 ark (A-A viij, B-B viij, C-C viij, D-D viij, E-Ex) i helt liten octav, 5 3/8 hög, margen inberäknad, med 27, 25 eller 23 rader på full sida. Titeln är omgifwen af en i den tidens tryck ofta begagnad träsnittsram med kolonner och bladwerk; förordet, börjande på titelns frånsida, upptar 3 fulla sidor; psalmerna 77, med bladräkning j-xxxix; registret 2; den sista sidan är tom. Bihanget utgör ett ark, signerat A, samt består af titelblad med träsnittsram, hopsatt af icke sammanhörande bitar, 12 sidor text och 1 tomt blad till sist. Endast det äldre exemplaret har warit åtföljdt af bihanget, antingen det nu endast tillfälligtwis felar, eller att man med afsigt uteslutit de polemiska wisorna i det yngre aftrycket. Kongl Bibliotheket eger båda exemplaren, de enda kända; det äldre, fordom tillhörigt D Sparrman, är följdt för detta nyaste aftryck (i 100 exemplar), med iakttagande af de rättelser, som det andra erbjuder. Då det ej warit afsedt att lemna ett faksimile af den gamla boken, hafwa versraderna här blifwit tryckta fristående, ehuru de i originalet löpa tillsamman som profa.
Nästa kända upplaga är tryckt 1544, Stockholm hos Amund Laurentzson, 72 blad eller 6 ark i liten 12:o, och försedd med Evangeliebok på 216 blad eller 18 ark, sannolikt den första i sitt slag. Någon närmare redogörelse derför kan ej lemnas, emedan endast några få, helt nyss anträffade fragmenter deraf finnas till (i Kongl Bibliothekets förwar); man ser dock att Psalmerna blifwit betydligt ökade, såsom med
Af Adams fall är plat fördeffuat
Lät oss thenna kropp begraffua
O tu helge ande
Victime paschali laudes
Waka up, waka up
Huruwida ännu någon yngre upplaga utkommit i Olai Petri lifstid är alldeles obekant. Songböckerna, utan år i folio och 1553 i 4:o, hafwa wäl upptagit en del, 15 stycken, af dessa psalmer, men kunna icke räknas som nya upplagor, då de huvudsakligen innehålla helt andra texter för gudstjensten. Hwad inehållet beträffar, består det som redan är antydt, af öfwersättningar eller omskrifningar, dels efter bibliska texter, dels efter äldre Latiska hymner och nya Tyska psalmer. Parabolen "En riker man" är, som bekant, äldre än reformationen, öfwersatt av Ericus Olai, utgifwen omkring 1515 i Uppsala och med helt få förändringar inryckt bland de öfriga Songerna. Måhända eger ett dylikt förhållande rum äfwen med de twå andra parabolerna "Gud ware lijknat widh en man" och "Enom konning tectes thet så", fastän det nu ej kan med bestämdhet påwisas. Ehuru några strängt bindande bewis icke gifwas för antagandet att Olaus Petri war Songernas utgifware, finnes dock ingen anledning att fråntaga honom hedern af detta företag; förordet bär helt och hållet prägeln att wara af hans hand, och nitet hos reformationens ifrigaste kämpe kan omöjligen hafwa låtit honom wara owerksam för en så wigtig angelägenhet som införandet af en Swenska Psalmbok. De närmare detaljundersökningarna utelemna wi här helt och hållet för att icke falla wår gode och lärde wän Beckman i embetet, yttrande allenast den önskan att snart få mottaga dem i fortsättningen af hans förtjenstfulla Psalmhistoria.
Psalmboken
| Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte | |
 Titelbladet | |
| Författare | Olaus Petri m.fl. |
|---|---|
| Originalspråk | svenska |
| Land | Sverige |
| Genre | psalmbok |
| Utgivningsår | 1536 |
Swenske songer eller wisor är den tidigaste föregångaren till de lutherska svenska psalmböcker som senare blev officiellt antagna av den svenska kyrkan (den första var 1695). Olaus Petri fullföljde med denna kung Gustavs uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
- Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
- Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
- Swenska Songer eller Wijsor, nu på nytt prentade, förökade och under en annan skick än tilförenna vthsatte (1531)
- Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Än idag finns det psalmer som används i svenska kyrkor trots att de skrevs för cirka femhundra år sedan. Av listorna nedan framgår exempelvis att Vår Gud är oss en väldig borg och En jungfru födde ett barn i dag sjungits av många generationer i de svenska kyrkorna.
Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat och översatt de flesta psalmerna.
Suenska visor eller sånger 1526
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål från dalarna: "Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår. skriver Gustav Vasa den 14e maj 1527 enligt Henrik Schück: Våra älsta psalmböcker
Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska Malmöpsalmboken från 1529 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".
Vidare har man identifierat flera psalmer i Malmöpsalmboken (1529), Aftensang (1529) och Malmöpsalmboken (1533) som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.
Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[3]
- O Fadher wåår barmhertigh och godh
- THen som wil en Christen heta
- O Jesu Christ som mandom togh
- O Herre gudh aff himmelrich
- Wij troo på alzmectig gudh
- Vij som leffue på werlden här
- Uar gladh tu helga Christenheet
- EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen)
Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri[3][4] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[5]
Någre Gudhelige Wijsor 1530
Av 1530 års psalmbok har vi ett nästan fullständigt fragment.[6] Ett numera förlorat exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek och är beskrivet i Den swänska Mercurius.[7][8][9]
| Nr | Titelrad | Nr i 1695 års psalmbok | Finns dessutom i |
|---|---|---|---|
| 1 | O Fadher wåår barmhertigh och godh | 188 | |
| 2 | THen som wil en Christen heta | 2 | |
| 3 | O Jesu Christ som mandom togh | 120 | |
| 4 | O Herre gudh aff himmelrich | 31 | |
| 5 | Wij troo på alzmectig gudh | 4 | |
| 6 | Vij som leffue på werlden här | 398 | |
| 7 | Uar gladh tu helga Christenheet | 123 | |
| 8 | Forbarma tich gudh öffuer mich | 60 | |
| 9 | Jesus Christus är wor helsa | 14 | |
| 10 | Een iomfru födde jtt barn j dagh | 127 |
Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:
| 11 | O Rom går det nu så med tig | 236 | |
| 12 | Ach Gud hwem skal jag klaga | 249 | |
| 13 | Gud Fader wele wi prisa | 237 | |
| 14 | O Ewige Gud af ewighet | — | |
| 15 | Herre Christ Guds Faders ende Son | 119 |
Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1529. Även själva titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken 1529.[3] Alla visorna finns i 1536 års upplaga.
Swenska Songer eller Wijsor 1531
Det enda vi vet om denna upplagan är en kort notis av Stiernman och det är oklart om den existerat.[8][3]
Swenske songer eller wisor 1536
Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.[10] Listan över psalmer är hämtad från psalmboken.[11]
Psalmer
- Nr i första kolumnen anger ordningsnummer i boken och inte sidnummer.
Bihang
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.
| B1 | O Rom går thet nuu så med tich | 1695 nr 236 |
| B2 | Gud fader wilie wij prijsa | 1695 nr 237 |
| B3 | O Ewige gud aff ewigheet | |
| B4 | Ach gud hwem skal iach claghe | 1695 nr 249 |
Referenser
- Westin, Gunnar T: Petri, Olavus i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
- Hans Tausen och Jørgen Sadolin, Aftensang medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat, Viborg 1529
- ↑ Någon äldre upplaga kan icke antagas hafwa warit utgifwen; ty i sådant fall skulle icke Olaus Petri i Handboken 1529 (blad ..) ha helt och hållet infört de twå psalmerna "Forbarma tich gud offuer mich" och "Wi som liffue på werlden här", utan endast hänvisat till Wijsorna.
- ↑ Sådana misstag med dessa gamla årtal äro icke owanliga; så uppgifwes Underwisningen om echtenskapet wara tryckt 1524 i st. f. 1529 (2:dra upplagan); o.s.w.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 Sverker Ek Våra första psalmböcker i Samlaren (1918), s. 1–24
- ↑ Lövgren, sp. 400–401
- ↑ Högmarck
- ↑ Klemming Gustaf Edvard, red (1871). Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm 1530 ([Ny uppl.] /[utg. af G. E. Klemming]). Stockholm. Libris 1585982
- ↑ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetSchück - ↑ 8,0 8,1 1530 Psalmbok i Gustaf Edvard Klemming och Aksel Andersson, Sveriges bibliografi 1481–1600 (1889–1892), s. 210–213
- ↑ Den swänska Mercurius. Stockholm. 1755-1761. Libris 2854830 (1756), s. 289f
- ↑ http://runeberg.org/swisornw/
- ↑ Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. Libris 19748517
Externa länkar
- Kungliga Biblioteket har en sakkunnig beskrivning av denna psalmboks historia och innehåll på: http://www.kb.se/F1700/Psalm.htm
- Projekt Runeberg har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen (1862) på Google Books. Innehåller bihanget.
| |||||
Källor
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)
Referenser
| |||||