Ehrenborg, Betty
Katarina Elisabet (Betty) Ehrenborg, gift Posse af Säby, född 22 juli 1818 på godset Råbäck i Medelplana vid Kinnekulle i Skaraborgs län, död 22 juli 1880 i Södertälje, var en svensk pedagog, författare, översättare av psalmer och psalmförfattare. Hon räknas som en av den svenska söndagsskolans grundare. Betty Ehrenborg omnämns ofta med det dubbla efternamnet "Ehrenborg-Posse". Detta är en sentida konstruktion, som hon själv aldrig använde. Efter giftermålet skrev hon sig endast "Betty Posse", som författare levde hennes namn "Betty Ehrenborg" och förkortningen "B. E-g." eller B.E. dock kvar.
Biografi
Betty Ehrenborg var dotter till justitieombudsmannen Casper Ehrenborg och Anna Fredrika Carlqvist, som var ofrälse och dotter till en handlande i Karlstad. Fadern avled hastigt vid 45 års ålder när Betty var fem år gammal, 1823. Hans död tog henne hårt. Men modern uppfostrade barnen ståndsmässigt, vilket delvis påverkades av att modern var swedenborgare och mesmerist. 1830 flyttade familjen till Kråks egendom vid Vättern nära Karlsborg. Här kommer Betty i kontakt med den unge filosofen Ernst Kjellander och Betty anslöt sig till en traditionellt luthersk kyrklighet. Det innebar att hon liksom syskonen tog klart avstånd från moderns swedenborgianism. Hon var en bra pedagog och undervisade fattiga barn. Redan tidigt började hon sin författarbana med en första anspråkslösa poesisamling, Små fåglar från Kinnekulle, 1841.
1842 flyttade modern och Betty till Uppsala och båda kom snart in i det akademiska livet där. De deltog i Malla Silfverstolpes salonger och aftnar med högläsning alternerade mellan familjerna Geijers, Atterboms, Schröders och deras eget hem. Från 1846 tjänstgjorde Betty som informator och sällskapsdam hos greveparet Gustaf och Eva Lewenhaupt. Vintern 1846–1847 tillbringade hon på herrgården Hällefors i Västmanland och följande vinter i Stockholm. Betty undervisade de yngre barnen i franska, pianospelning, historia, geografi, räkning, biblisk historia och psalmverser och de äldre dessutom i engelska. Hennes breda allmänbildning kom väl till pass.
Religiöst kom Betty i kontakt med Carl Olof Rosenius (Pietism, EFS) men ansåg honom lite ensidig. Även Peter Fjellstedts förkunnelse influerade Betty.
År 1852 och 1854 utkom i stora upplagor först Andeliga sånger för barn, tänkta för att användas både i folkskola och söndagsskola. Senare kom Pilgrimssånger i två delar, 1859 och 1862. Den sistnämnda samlingen innebar ett verkligt genombrott för den anglosaxiska väckelsesången i Sverige. Också nydiktningar av bland andra Betty Ehrenborg-Posse och Lina Sandell ingick.
Även modern författade andliga sånger. Brodern Richard Ehrenborg var brukspatron i Lindesberg. Hemkommen 1851 från en längre studieresa i England praktiserade Betty Ehrenborg kunskaperna från resan på broderns herrgård Bohr, dit hon bjöd in traktens unga till en återkommande söndagsskola.
Hon arbetade som guvernant 1846-48. Åren 1852-53 studerade hon vid British and foreign school i London. Vid hemkomsten till Sverige blev hon medarbetare i tidningen Väktaren 1853 och medlem i dess redaktion från 1856. Hon var lärare vid Diakonissanstalten i Stockholm 1853, grundade och drev en skola vid Bårs bruk, Lindesberg 1855-56 och var sedan föreståndare vid ett lärarinneseminarium i Stockholm 1856-62.
Hon gifte sig 1856 med friherre Johan August Posse af Säby, aktuarie i Riksarkivet, och blev mor till afrikamissionärerna August Posse och Hedvig Posse.
Psalmförfattarskap
Betty Ehrenborg gav ut tre häften Andeliga sånger för barn 1852 och 1856. I den sistnämnda sångboken publicerades G Berggrens översättning av Abel Burckhardts När juldagsmorgon glimmar, vilket lett till missuppfattningen att det skulle vara Ehrenborg som gjort översättningen.
Känd är Ehrenborgs originalpsalm Så älskade Gud världen all från 1856, som togs med i Nya psalmer 1921 och i 1937 års psalmbok. Bland hennes övriga sånger märks bl.a. hennes påskpsalm O Jesus, jag häpnar för kärleken stora. Hon finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med en originaltext (nr 28, Så älskade Gud världen all) och fyra bearbetade/översatta psalmer (nr 179 Morgon mellan fjällen, 222 Just som jag är, ej med ett strå, 230 Klippa, du som brast för mig och 246 Här en källa rinner), därtill har hon förekommit i tidigare psalmböcker som Svensk Söndagsskolsångbok 1908 och Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920) och andra frikyrkliga.
Psalmer
- SMF 1920 = Svenska Missionsförbundets sångbok (1920), SSS 1908 = Svensk söndagsskolsångbok (1908)
- Barnen i Jerusalem (SSS 1908 nr 290) Finns på Wikisource
- Blinka lilla stjärna översatt Finns på Wikisource
- Dyra själ, har det dig smärtat (SMF 1920 nr 193) egen originaltext till melodi av J. A. Josephson Finns på Wikisource
- Ett barn i dag är oss givet (SSS 1908 nr 24, SMF 1920 nr 91) översättning Finns på Wikisource
- Fader vi bedja dig, Värdes (SMF 1920 nr 374) översättning från tyska. Melodi av Carl Maria von Weber Finns på Wikisource
- Från Lapplands fjäll och sjöar (FA:s sångbok (1990) nr 666) översättning
- För en tid vi skiljas här (SSS 1908 nr 347) Finns på Wikisource
- Gode Jesus, låt mig vara (SSS 1908 nr 133) Finns på Wikisource
- Herre, se, en liten skara (SSS 1908 nr 98) Finns på Wikisource
- Här en källa rinner (SSS 1908 nr 67, SMF 1920 nr 230, 1986 nr 246) översatt text av William Cowper 1854 Finns på Wikisource
- Jag bär min synd till Jesus (SSS 1908 nr 183) Finns på Wikisource
- Jag vet en äng, så frisk och grön (SSS 1908 nr 81) Finns på Wikisource
- Jag är främling, jag är en pilgrim (SSS 1908 nr 253, SMF 1920 nr 481) översättning Finns på Wikisource
- Just som jag är, ej med ett strå (SMF 1920 nr 239, 1986 nr 222) översatt 1853. Melodi av Oscar Ahnfelt Finns på Wikisource
- Klippa, du som brast för mig (SMF 1920 nr 227, 1986 nr 230) översatt text av Augustus Montague Toplady 1856. Melodi av T Hastings Finns på Wikisource
- Kom till mitt kalla Sionstoner (1935) Finns på Wikisource
- Morgon mellan fjällen (SSS 1908 nr 5, 1986 nr 179) översatt 1852 Finns på Wikisource
- När jag ser i Guds bok Svensk Söndagsskolsångbok (1929) nr 92
- O Jesus, jag häpnar för kärleken stora (Sionstoner (1935) nr 101) skriven okänt årtal Finns på Wikisource
- Omkring Guds tron det står en här (SSS 1908 nr 336) Finns på Wikisource
- Om någon till ont mig locka vill (SSS 1908 nr 171) Finns på Wikisource
- Så älskade Gud världen all (SSS 1908 nr 11, SMF 1920 nr 109, 1986 nr 28) skriven 1856 Finns på Wikisource
- Till polens kalla gränser (SSS 1908 nr 238, SMF 1920 nr 605) översättning av Reginald Hebers text Finns på Wikisource
- Vad har min Jesus gjort för mig? (SMF 1920 nr 466) bearbetning Finns på Wikisource
- Vem gjorde skyn så klar och blå (SSS 1908 nr 3, SMF 1920 nr 18) översättning Finns på Wikisource
- Vid gryende dag Maria begav (SSS 1908 nr 322, SMF 1920 nr 148) översättning, med melodi av A. D. Thomson Finns på Wikisource
Visor
Se även
- Artikel om Söndagsskolans 90-årsjubileum 1948
- Betty Ehrenborgs dagbok hos Kisamor
- Sv Kvinnobiografiskt Lexikon
Källor
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1
- Oloph Bexell: K Elisabet (Betty) Posse i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
- Evert Fransons artikel i BERGSLAGERNAS TIDNING den 3 juni 1948
- Ruth Franzén: Betty Ehrenborg/Posse som publicist - pedagog - aktivist ur ett intersektionellt spiritualitetsperspektiv. i Kyrkoliv i 1800-talets Sverige, 2007
|