Frostenson, Anders: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
m (Haeffner flyttade sidan Anders Frostenson till Frostenson, Anders)
 
(27 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:


'''Anders Frostenson''' är född 23 april 1906 i {{wlink|Loshults_församling Loshults församling}}, Skåne, död 4 februari 2006 i [[Örebro Olaus Petri församling|Olaus Petri församling]], Örebro, var en svensk [[präst]] och författare. Han var [[kyrkoherde]] i {{wlink|Lovö_församling Lovö församling}}, Stockholms län 1949-71. Därtill översättare av poesi till svenska.


{{wpkop|Anders_Frostensson|--[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 24 januari 2017 kl. 21.53 (UTC)}}
== Biografi ==
Anders Frostenson var äldsta barnet i en syskonskara på fem barn. I sin ungdom studerade han språk, litteraturvetenskap och teologi vid [[Lunds universitet]] och tog en [[fil.kand]] i engelska, slaviska språk och filosofi 1928. 1932 blev han prästvigd och började året därefter sin tjänst i [[Gustav Vasa församling]] i Stockholm för att några år efter flytta ut till Lovö församling där han blev kvar till sin pensionering 1971. Det dröjde dock ända till 1955 innan han blev slottspredikant på [[Drottningholms slott]]. Han var enligt uppgift särskilt uppskattad av Gustav V. 1977 grundade han Anders Frostensons stiftelse med ändamål att "främja förnyelsearbetet med psalmer och visor". 1981, tio år efter pensionen, blev han [[hedersdoktor]] i teologi vid [[Lunds universitet]].
 
Frostenson var aktiv i [[psalmbok]]sarbetet både inför [[1937 års psalmbok|1937 års]] och [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]]. Han var ledamot i 1969 års [[psalmbokskommitté]]. Han har även förnyat den svenska [[psalm]]en till både innehåll och form, bl. a. genom sina bidrag till barnpsalmboken [[Kyrkovisor]]. Uppståndelsen kring hans psalmer i 1937 års psalmbok ledde dock till att han tystnade i sitt skrivande för mer än tio år. Enkla grundmelodier bakom var kännetecknade för hans skrivande, genom att skriva texterna i samband med egna rörelser ville han förmedla psalmens inneboende rörelse och energi. Det var ytterst sällan en psalm kom till sittande vid ett skrivbord. I en radiointervju berättar han att han funderat på att samla alla psalmer han skrivit i samband med tågresor under rubriken ''Sånger från perronger''.
Hans psalmer och sånger har fått musik från flera tonsättare bl.a. Gustaf Nordqvist, Karl-Erik Svedlund, Göte Strandsjö, Lennart Jernestrand, Lars-Åke Lundberg m.fl.
 
Kännetecknande för hans psalmdiktning och bearbetningar har beskrivits vara en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Vissa har kritiserat att han i viss mån utslätat gamla texter och andra har lyft fram den poetiska styrkan i ordens harmonier och hur Frostenson medvetet kommunicerat den Lutherska teologin i psalmtexterna. I viss mån kan 1986 års psalmbok kallas den "Frostensonska" på samma sätt som [[1819 års psalmbok]] kallas den "Wallinska" och [[1695 års psalmbok]] den "Swedbergska".
 
Genom [[Kyrkornas världsråd]]s psalmbok där Frostenson hade med sex av de åtta psalmer som representerade Sverige kom han att inspirera till ny psalmdiktning över hela världen där ny psalmdiktning varit obefintlig länge.
 
I [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] finns han representerad med 146 verk i form av original, bearbetningar och översättningar.
 
Han debuterade med diktsamlingen ''Löftets båge'' (1931) och gjorde på 1940-talet en undersökning om kristusbilderna i psalmerna. I floran av en bred utgivning finns också lyriktolkningar av [[Rainer Maria Rilke]] och [[Paul Claudel]].
 
Han producerade ett flertal kortfilmer, bl. a. om svenska diktare som [[Nils Ferlin]], [[Jan Fridegård]], [[Sven Lidman]] (hans egen svärfar).
 
Begravningsgudstjänsten ägde rum i [[Olaus Petri kyrka, Örebro|Olaus Petri kyrka]] i Örebro den 31 mars 2006 Vid gudstjänsten sjöngs Frostensons egna psalmer (nr [[Jesus från Nasaret går här fram|39]], [[Guds kärlek är som stranden och som gräset|289]], [[Jag skall gråtande kasta mig ner|311]] solosång, [[Som ett klockspel hör jag dig|338]] och [[Guds Son en gång i morgonglans|490]]). Frostenson är gravsatt på [[Lovö kyrka|Lovö kyrkogård]].
 
Han var gift från 1941 med [[Ulla Lidman-Frostenson]] (dotter till författaren och en av pingströrelsens ledare [[Sven Lidman]]), [[missionär]] och [[Riksdagsledamot|riksdagsman]], till hennes död 1962, och därefter 1965–1968 med Gerd Anne-Marie Sjöstedt (1916-1993), samt slutligen 1970 med Sigrid Vera Kristina Frostenson Hausel (1916-2001).
Anders Frostenson var far till konsulten [[Sven Frostenson]] (1942–2011), konstnären [[Karin Frostenson]] (född 1946) och Anna-Clara Frostenson (född 1948). Han var farbror till [[Katarina Frostenson]].
 
==Bibliografi==
===Diktsamlingar===
*''Löftets båge'' 1932
*''Med lyfta händer'' 1932
*''På väg'' 1935
*''Genom lyckta dörrar'' 1932
*''Du böjde dig ner över jorden'' 1944
*''Kring bordet i ditt rike'' 1945
*''Mässa vid Mälaren'' 1954
*''Lantprästs lyra'' 1957
*''Isop Honung Saliva'' 1963
 
===Vissamlingar===
*''Medmänniska'' 1970
*''Mitt ibland oss'' 1971
*''Sätt en ring på hans hand'' 1971
*''Ställ dig vid hans kors'' 1971
*''Tystnad, ljus'' 1973
*''Ja, jag vill sjunga'' 1973
*''Ung tro livet ut'' 1974
*''Ditt ord är liv'' 1975
 
===Översättningar===
*''Herden på berget: kristen engelsk dikt'' 1952
* Rainer Maria Rilke: ''Pilgrimsboken'' 1979
*''Gud bor överallt: visor från Italien och Frankrike'' 1981
* Paul Claudel: ''Anden och vattnet'' 1982
 
===Andaktsbok===
*''Ingen utanför, psalm och visandakter'' 1983
 
==Psalmer och visor, i urval av 600 verk==
===A-D===
*[[Allt mänskosläktet av ett blod]], bearbetat vers 4 1983
*[[Bed för mig, Herre kär]] skriven 1936 och bearbetad 1980
*[[Den blida vår är inne]], bearbetad 1978 {{src|Den_blida_vår_är_inne}}
*[[Den stora vita skaran där]], bearbetad 1983 {{src|Den_stora_vita_skaran_där}}
*[[Det finns ett land av ljus och sång]], bearbetad 1978. {{src|Det_finns_ett_land_av_ljus_och_sång}}
*[[Detta är den stora dagen]], bearbetad 1978
*[[Dig vare lov, o Jesus Krist]], bearbetad 1977
*[[Du, o Gud, är livets källa]]
*[[Du öppnar, o evige Fader, i Kristus din famn]] skriven 1936 (och något bearbetad 1981)
 
===E-H===
*[[En stjärna gick på himlen fram]], bearbetad 1977. {{src}}
*[[En såningsman går där]], 1958
*[[Gud har skapat allting]], 1958
*[[Gud låter sina trogna här]], bearbetad 1986. {{src}}
*[[Gud vare lovad, han som i sin godhet]] troligen en ny översättning 1976
*[[Gud, vår Gud, för världen all]], bearbetad 1976. {{src}}
*[[Guds härlighet oss styrka ger]], 1981
*[[Guds kärlek är som stranden och som gräset]], 1968
*[[Guds son en gång i morgonglans]], 1984
*[[Gå varsamt, min kristen]], bearbetad 1977. {{src}}
*[[Gör porten hög, gör dörren bred]], bearbetad 1980. {{src}}
*[[Halleluja! Sjung om Jesus]], översatt 1967
*[[Högt i stjärnehimlen]], 1968
 
===I-L===
*[[I dödens bojor Kristus låg]] bearbetat 1983. {{src}}
*[[I mörker sjönko lyckodrömmens länder]] (nr 268, 1937)
*[[Jag behövde en nästa]], översatt 1968 och 1984
*[[Jesus, djupa såren dina]], bearbetad 1983
*[[Jesus, du min glädje]], bearbetad 1977
*[[Jesus, du mitt hjärtas längtan]], bearbetad 1979. {{src}}
*[[Jesus från Nasaret går här fram]], 1935
*[[Jesus, Guds Son, träd in i denna skara]], bearbetad 1980
*[[Jesus Kristus är vår hälsa]], bearbetad 1979. {{src}}
*[[Kom Jesus, kom Immanuel]], 1984
*[[Kom, Skaparande, Herre god]], bearbetad 1978 och 1986. {{src}}
*[[Kornet har sin vila]], 1968
*[[Kristus vandrar bland oss än]], 1936
*[[Lagd på strå i ett stall]], översatt 1960
*[[Ljus som liv åt världen gav]], 1972 och 1984
*[[Lova Herren, sol och måne]], 1958
*[[Lågorna är många]], 1972 och 1986
*[[Låt mig växa stilla]], 1942
*[[Låt oss glada och i tro]], översatt 1978
*[[Länge, länge har mitt hjärta]], bearbetad från [[Länge, länge har mitt hjärta|Huru länge skall mitt hjärta]] 1983
 
===M-P===
*[[Min synd, o Gud]], bearbetad 1980
*[[Mina döda timmar]], 1964 och 1979
*[[Nu är det morgon]] (nr 181), översatt 1976
*[[När vi i högsta nöden står]] (1986 nr 540) bearbetad 1977
*[[När världens Frälsare jag ser]], 1935 och 1976
*[[O Betlehem, du lilla stad]], 1976
*[[O Fader vår, barmhärtig, god]], bearbetad 1983 {{src}}
*[[O Gud, det är en hjärtans tröst]], bearbetad 1978 {{src}}
*[[O Gud, du av barmhärtighet]], bearbetad från [[Gud har av sin barmhärtighet]] 1979 {{src}}
*[[O Gud, du som de världar ser]] översatt 1978
*[[O Guds kärlek, dina höjder]], 1969
*[[O helge Ande, dig vi ber]], 1983
*[[O Jesus, rik av nåd]], bearbetad 1978
*[[O Jesus Krist som mänska blev]], bearbetad 1986 {{src}}
*[[Oändlig nåd mig Herren gav]] (nr 231), översatt 1983
*[[På dig jag hoppas, Herre kär]] (1986 nr 550) bearbetad 1976 {{src}}
 
===R-T===
*[[Se natten flyr för dagens fröjd]], bearbetad 1979 {{src}}
*[[Sjung, Guds folk, på pilgrimsvägen]], bearbetning av vers 2 och 4
*[[Johannes Zwick|Som skimret över hav och sky]]. Översatt från tyska 1969. Nr 178 i [[Den svenska psalmboken 1986|1986 års psalmbok]] under rubriken "Morgon".
*[[Som spridda sädeskornen]], skriven 1936
*[[Säll den som håller Jesus kär]] bearbetad 1977 {{src}}
*[[Tack, Fader, för den dag du gav]] översatt 1968
*[[Till dig ur hjärtegrunden]], bearbetad 1980
*[[Tung och kvalfull vilar hela]], 1936
*[[Tänk, när en gång det töcken har försvunnit]], bearbetad 1980 {{src}}
 
===U-Ö===
*[[Ur djupen ropar jag till dig]], bearbetad 1977 {{src}}
*[[Ur djupet av mitt hjärta]], bearbetad 1978 {{src}}
*[[Vaka själ, och bed]], bearbetad 1979 {{src}}
*[[Var glad, min själ, och fatta mod]] (1986 nr 560) bearbetad 1979
*[[Var man må nu väl glädja sig]] {{src}} Nyöversatt 1977 och bearbetad 1986 ([[O gläd dig Guds församling nu]])
*[[Vi kristna bör tro och besinna]], bearbetad 1978
*[[Vi lyfter våra hjärtan]], bearbetad 1976
*[[Vi tackar dig så hjärtelig]] bearbetad 1980
*[[Vi till ditt altarbord bär fram]], 1962
*[[Vinden ser vi inte]], 1958
*[[Våga vara den du i Kristus är]], 1963
*[[Vår Herres Jesu Kristi död]], bearbetad 1978 {{src}}
*[[Vänd nu om, ni sorgsna sinnen]], bearbetad 1976
 
==Litteratur==
 
Olofsson, Rune Pär ''"...och ett oändligt hem. Om Anders Frostensons väg till den nya psalmen''." Utgiven på Skeab förlag, Uddevalla 1981
 
Ekström, Alva ''Ordet, testamentet, bekräftelsen, arvet. Fyra hörnpelare i Anders Frostensons författarskap och teologi'', Religionsvetenskap, Karlstad University studies 2006:16, diss. Karlstad 2006
 
Willén, Marcus (red.), ''Gud är en av oss. Om psalmdiktaren Anders Frostensons liv och författarskap'', Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae 13, Örebro 2007
 
==Externa länkar==
*[http://www.andersfrostenson.com/Andamal(3)/ Anders Frostensons stiftelse]
* {{Libris namn|Frostenson|Anders|år=1906-2006|auth=187611}}
 
{{Psalmse}}
 
{{STANDARDSORTERING:Frostenson, Anders}}
 
[[Kategori:Biografier]]
[[Kategori:Svenska psalmförfattare]]
 
{{wpkop|Anders_Frostenson|--[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 24 januari 2017 kl. 21.53 (UTC)}}

Nuvarande version från 8 januari 2019 kl. 09.38

Anders Frostenson är född 23 april 1906 i Loshults församling, Skåne, död 4 februari 2006 i Olaus Petri församling, Örebro, var en svensk präst och författare. Han var kyrkoherde i Lovö församling, Stockholms län 1949-71. Därtill översättare av poesi till svenska.

Biografi

Anders Frostenson var äldsta barnet i en syskonskara på fem barn. I sin ungdom studerade han språk, litteraturvetenskap och teologi vid Lunds universitet och tog en fil.kand i engelska, slaviska språk och filosofi 1928. 1932 blev han prästvigd och började året därefter sin tjänst i Gustav Vasa församling i Stockholm för att några år efter flytta ut till Lovö församling där han blev kvar till sin pensionering 1971. Det dröjde dock ända till 1955 innan han blev slottspredikant på Drottningholms slott. Han var enligt uppgift särskilt uppskattad av Gustav V. 1977 grundade han Anders Frostensons stiftelse med ändamål att "främja förnyelsearbetet med psalmer och visor". 1981, tio år efter pensionen, blev han hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet.

Frostenson var aktiv i psalmboksarbetet både inför 1937 års och 1986 års psalmbok. Han var ledamot i 1969 års psalmbokskommitté. Han har även förnyat den svenska psalmen till både innehåll och form, bl. a. genom sina bidrag till barnpsalmboken Kyrkovisor. Uppståndelsen kring hans psalmer i 1937 års psalmbok ledde dock till att han tystnade i sitt skrivande för mer än tio år. Enkla grundmelodier bakom var kännetecknade för hans skrivande, genom att skriva texterna i samband med egna rörelser ville han förmedla psalmens inneboende rörelse och energi. Det var ytterst sällan en psalm kom till sittande vid ett skrivbord. I en radiointervju berättar han att han funderat på att samla alla psalmer han skrivit i samband med tågresor under rubriken Sånger från perronger. Hans psalmer och sånger har fått musik från flera tonsättare bl.a. Gustaf Nordqvist, Karl-Erik Svedlund, Göte Strandsjö, Lennart Jernestrand, Lars-Åke Lundberg m.fl.

Kännetecknande för hans psalmdiktning och bearbetningar har beskrivits vara en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Vissa har kritiserat att han i viss mån utslätat gamla texter och andra har lyft fram den poetiska styrkan i ordens harmonier och hur Frostenson medvetet kommunicerat den Lutherska teologin i psalmtexterna. I viss mån kan 1986 års psalmbok kallas den "Frostensonska" på samma sätt som 1819 års psalmbok kallas den "Wallinska" och 1695 års psalmbok den "Swedbergska".

Genom Kyrkornas världsråds psalmbok där Frostenson hade med sex av de åtta psalmer som representerade Sverige kom han att inspirera till ny psalmdiktning över hela världen där ny psalmdiktning varit obefintlig länge.

I 1986 års psalmbok finns han representerad med 146 verk i form av original, bearbetningar och översättningar.

Han debuterade med diktsamlingen Löftets båge (1931) och gjorde på 1940-talet en undersökning om kristusbilderna i psalmerna. I floran av en bred utgivning finns också lyriktolkningar av Rainer Maria Rilke och Paul Claudel.

Han producerade ett flertal kortfilmer, bl. a. om svenska diktare som Nils Ferlin, Jan Fridegård, Sven Lidman (hans egen svärfar).

Begravningsgudstjänsten ägde rum i Olaus Petri kyrka i Örebro den 31 mars 2006 Vid gudstjänsten sjöngs Frostensons egna psalmer (nr 39, 289, 311 solosång, 338 och 490). Frostenson är gravsatt på Lovö kyrkogård.

Han var gift från 1941 med Ulla Lidman-Frostenson (dotter till författaren och en av pingströrelsens ledare Sven Lidman), missionär och riksdagsman, till hennes död 1962, och därefter 1965–1968 med Gerd Anne-Marie Sjöstedt (1916-1993), samt slutligen 1970 med Sigrid Vera Kristina Frostenson Hausel (1916-2001). Anders Frostenson var far till konsulten Sven Frostenson (1942–2011), konstnären Karin Frostenson (född 1946) och Anna-Clara Frostenson (född 1948). Han var farbror till Katarina Frostenson.

Bibliografi

Diktsamlingar

  • Löftets båge 1932
  • Med lyfta händer 1932
  • På väg 1935
  • Genom lyckta dörrar 1932
  • Du böjde dig ner över jorden 1944
  • Kring bordet i ditt rike 1945
  • Mässa vid Mälaren 1954
  • Lantprästs lyra 1957
  • Isop Honung Saliva 1963

Vissamlingar

  • Medmänniska 1970
  • Mitt ibland oss 1971
  • Sätt en ring på hans hand 1971
  • Ställ dig vid hans kors 1971
  • Tystnad, ljus 1973
  • Ja, jag vill sjunga 1973
  • Ung tro livet ut 1974
  • Ditt ord är liv 1975

Översättningar

  • Herden på berget: kristen engelsk dikt 1952
  • Rainer Maria Rilke: Pilgrimsboken 1979
  • Gud bor överallt: visor från Italien och Frankrike 1981
  • Paul Claudel: Anden och vattnet 1982

Andaktsbok

  • Ingen utanför, psalm och visandakter 1983

Psalmer och visor, i urval av 600 verk

A-D

E-H

I-L

M-P

R-T

U-Ö

Litteratur

Olofsson, Rune Pär "...och ett oändligt hem. Om Anders Frostensons väg till den nya psalmen." Utgiven på Skeab förlag, Uddevalla 1981

Ekström, Alva Ordet, testamentet, bekräftelsen, arvet. Fyra hörnpelare i Anders Frostensons författarskap och teologi, Religionsvetenskap, Karlstad University studies 2006:16, diss. Karlstad 2006

Willén, Marcus (red.), Gud är en av oss. Om psalmdiktaren Anders Frostensons liv och författarskap, Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae 13, Örebro 2007

Externa länkar




Ursprungligen hämtad från Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Frostenson) --av --Haeffner (diskussion) 24 januari 2017 kl. 21.53 (UTC) och redigerad.