Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
- 26 april 2024 kl. 17.06 Lönnbäck, Waldemar (historik | redigera) [354 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik WALDEMAR Lönnbäck''' var född 26 mars 1854 och dog 5 nov 1914. Anses ha en allmänt apologetisk för en konservativ bibelsyn.<ref> Bökbörsen Läsaren</ref>. Han var gift med Ida Cartalia Lönnbäck, född 27 jan 1845, död 1 dec 1920. Barn Arne Thoborn, 14 juli 1877 till 24 okt 1954 == Källor == <references/> Kategori:Biografier')
- 26 april 2024 kl. 15.59 Facklan (historik | redigera) [306 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Facklan'''. Tidskrift för kristlig tro och forskning'' == Källor == * Årgångarna 6.8 och 9, 1907, 1909 och 1910 Kategori:Religiösa skrifter')
- 25 april 2024 kl. 18.39 Nilsson, Fredrik Olaus (historik | redigera) [4 464 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik Olaus Nilsson''', ofta kallad F O Nilsson, född 28 juli 1809 på Vendelsö i Värö socken (i nuvarande Varbergs kommun) i norra Halland, död i USA 21 oktober 1881 och begravd på ''Swede Bottom Cemetery'' i Houston County, Minnesota, grundade Sveriges första baptistförsamling. Gift med Sophia Nilsson (1812–1903). == Biografi == Nilsson flyttade som ung till Onsala (i nuvarande Kungsbacka kommun) och gick till sjö...')
- 25 april 2024 kl. 13.35 Budbäraren (historik | redigera) [1 225 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Budbäraren''' är en månadstidning som ges ut av Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS. Tidningen grundades 1857 och Bernhard Wadström var dess första redaktör. Tidningen är EFS huvudorgan. == Historia == Genom historien har andra av EFS utgivna tidningar inlemmats i Budbäraren. 1928 slogs Missionstidning och Budbäraren ihop och publicerades under flera år under namnet Missionstidning-Budbäraren. EFS-medlemstidningen EFS.nu inlemmades i Budbär...')
- 25 april 2024 kl. 13.10 Anders Wiberg (historik | redigera) [2 120 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Anders Wiberg '''Anders Wiberg''', född den 17 juli 1816 i Vi i Hälsingtuna socken, Hälsingland, död den 5 november 1887 i Stockholm, var en andlig ledare inom den tidiga svenska baptismen. Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, anslöt sig vid ett besök hos Johann Gerhard Oncken i Hamburg, Tyskland, till den baptistiska dopläran. Han utvecklade dopläran...')
- 25 april 2024 kl. 12.58 Evangelisten, baptistisk (historik | redigera) [526 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisten''' är en baptistisk månadstidskrift Från 1856 med Anders Wiberg som redaktör. Wiberg hade återvänt från Amerika 1855 och blev föreståndare för den första baptistförsamlingen i Stockholm, bildad året innan.. == Historia == 1854 bildades den 1855 återvände Anders Wiberg från USA och blev dess föreståndare och började nu en intensiv verksamhet för att stärka den nya rörelsen i hela landet. Bland hans me...')
- 25 april 2024 kl. 06.28 Evangelisten, Luthersk Tidskrift (historik | redigera) [3 159 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|right|Evangelisten 1:a utgåvan '''''Evangelisten.''' Luthersk Tidskrift för alla tider'' är en religiös tidskrift som utgavs jan 1849 - dec 1851. Den trycktes hos Lundberg & C:o (1849 - 50) och hos Thimgren & Hultman 1851. Den utkom kvartalsvis med fyra nummer per år, totalt nio nummer med 48 sidor. Den hade oktavformat, (19 x 9,8), och kostade 32 skilling banko per årgång. Skolläraren Per Palmqvist erh...')
- 25 april 2024 kl. 05.54 Bibel-Wännen (historik | redigera) [705 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bibel-Wännen''' var en religiös tidskrift, utgiven av Peter Fjellstedt, 1848-1852. Den innehöll utläggningar om bibeltexter == Januari 1848 == Innehöll artiklar om Mal 3:16, skriftrullar, eldsmur, Adam, paradiset, kunskapens träd, livets träd, kerubim, Kain och Abel, Kain och Abels offer, Kains efterkommande, Guds faderliga omsorg, kyrklig underrättelse från Ryssland. == Juni 1848 == Ljusstaken (2 Mos 2:31-40), syndafloden, nature...')
- 24 april 2024 kl. 17.24 Karl XI:s Bibelarbete (historik | redigera) [1 431 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Kung Karl XI:s arbete med en ny bibel'' Redan Gustav II Adolfs Bibel (1618) var tänkt att bli en nyöversättningmen blev av tidsbrist inte annat än en språklig revision. Samma tankar finns dock fortfarande mot slutet av århundradet och redan då Karl XI: tillträder tronen i december 1672 lämnar biskopen i Åbo, Johannes Gezelius den äldre några blad av en kommenterad nyöversättning av första mosebok. Arbetet fortsättes, nu med hjälp...')
- 24 april 2024 kl. 16.38 Melins bibelverk (historik | redigera) [214 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Melins bibelverk''' är benämningen på en nyöversättning av bibeln som utfördes 1858-65 av Hans Martin Melin == Museets innehav == == Källor == * Bibelverket '''i museet''' Kategori:Biblar') skapades ursprungligen som "H M Melins Bibel"
- 20 april 2024 kl. 19.48 Himlische Lieder del 5 (historik | redigera) [679 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 5''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Paul von Bockwohlt * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || || || |- | II || || || |- | III || || || |- | IV || || || |- | V || || || |- | VI || || || |- | VII || || || |- | VIII || || || |- | IX || ||...')
- 20 april 2024 kl. 19.31 Himlische Lieder del 4 (historik | redigera) [1 266 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 4''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Dethleb von Allefeld * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || Andächtiges Lied zu Gott || Folget mir, rufft uns das Leben || 16 |- | II || Gebet zu dem Herrn Jesu || Ich trage gross Verlangen || 17 |- | III || Busslied zu Gott...')
- 20 april 2024 kl. 06.15 Jesu, meiner Seelen Wonne (historik | redigera) [619 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesu, meiner Seelen Wonne''' är en tysk psalm i 19 verser skriven av Martin Janus. == Text == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meiner_seelen_wonne_jesu_meine_beste_lust.html Evangeliums] == Melodi == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meines_lebens_leben.html text och melodi Jesu, meines Lebens leben] == Källor == Kategori:Tyska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 18.50 Giv, o Jesus, fröjd och lycka (historik | redigera) [1 616 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Giv, o Jesus, fröjd och lycka''' (tyska: ''Jesu, meiner Seelen Wonne'') är en nyårspsalm i sju verser av Johannes Rist från 1642, översatt av Petrus Brask 1690 senare bearbetad av både Johan Olof Wallin 1819 och Britt G. Hallqvist 1983 som kortade ner psalmen till fyra verser. Texten inleds 1695 med orden: :''Gif, o JEsu! frögd och lycka'' :''Ett nytt åhr går åter in'' == Melodi == I 1697 års koralbok anges att melodin är kompon...')
- 19 april 2024 kl. 18.41 Ack, vi ästu dock så blinder (historik | redigera) [1 186 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ack, vi ästu dock så blinder''' (modern svenska: "Ack, varför är du ändå så blind") är en gammal psalm i elva verser av Haquin Spegel som trycktes första gången i Jesper Swedbergs eget psalmboksförslag 1694. Psalmen förekommer bara i 1695 års psalmbok som nr 278. Psalmen inleds 1695 :::''Ach! hwij ästu doch så blinder'' :::''At tu eij beskådar här'' == Melodi == Melodi är av Johann Schop från 1642 (F-dur, 2/2), se Melodi til...')
- 19 april 2024 kl. 18.02 Opitz, Martin (historik | redigera) [5 185 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Martin Opitz '''Martin Opitz''', född 23 december 1597 i Bunzlau, Schlesien, död 20 augusti 1639 i Danzig, var en tysk skald av barocken och smaklärare, "den nyare tyska skaldekonstens fader". == Biografi == Under sin gymnasietid utgav han dikter på latin, och i ''Aristarchus sive de contemptu linguas teutonicos'', 1617 lovprisade han det tyska språket. Efter studier vid universitetet i Frankfurt an der Oder och H...')
- 19 april 2024 kl. 17.45 Låt din Andes morgonstrimma (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Låt din Andes morgonstrimma''' är första raden av tredje versen till Ljus av ljus, o morgonstjärna == Publicerad i == * Svensk söndagsskolpsalmbok (1908) Kategori:Svenska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 17.41 Ljus av ljus, o morgonstjärna (historik | redigera) [2 419 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ljus av ljus, o morgonstjärna''' skrevs 1634 av Martin Opitz som [[]]. Den översattes till svenska av Johannes Christierni Melartopaeus 1664. == Publicerad i == * 1695 års psalmbok som nr 356 * 1819 års psalmbok som nr 426 * 1937 års psalmbok som nr 426 De tre sista verserna medtagna i Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 270 under rubriken ''Morgon och afton.'' Där med inledningen ''Låt din Andes morgonstrimma''. == Källor...')
- 18 april 2024 kl. 11.27 Wennerdahl, Wilhelm Anders (historik | redigera) [2 278 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Wilhelm Anders Wennerdahl''', född 17 juni 1709 i Grebo församling, Östergötlands län, död 11 september 1753 i Norrköping, var en svensk präst. == Biografi == Wilhelm Anders Wennerdahl föddes 1709 på Föltorp i Grebo församling. Han var son till kyrkoherde Nicolaus Wennerdahl i Kuddby församling och Margareta Buth. Wennerdahl blev 1723 student vid Uppsala universitet och avlade 1734 magisterexamen. Han blev docent vid Linköpings gymn...')
- 18 april 2024 kl. 11.06 Lexicon mythico-historicum (historik | redigera) [315 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lexicon mythico-historicum''' Eller Kort och Tydelig Beskrifning Öfwer Afgudar, Gudinnor..... I liuset framgifwet Af Wilhelm Anders Wennerdahl Tryck hos Gabriel Björckegren i Liniköping 1748 Kategori:Religiösa skrifter')
- 11 april 2024 kl. 10.36 Nya Testamentets brev (historik | redigera) [1 258 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). '''Nya testamentet''' eller '''Nya Testamentet''',<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nya-testamentet ''Nationalencyklopedin'': Nya Testamentet]</ref> ofta förkortat '''NT''', är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln. Nya testamentet handlar om Jesu liv och de kristna den närmaste tide...')
- 11 april 2024 kl. 10.30 Epistel (historik | redigera) [740 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistel''' är grekiska (ἐπιστολή, ''epistolē'') och betyder ''brev'' och kan syfta på: * Brev, ett vanligt * Epistel (dikt) – en dikt eller avhandling i brevform * Epistelbreven – brev som tillskrivs bland andra aposteln Paulus, aposteln Johannes och aposteln Petrus, se Nya Testamentets brev * Epistelläsning – ett moment i den kristna gudstjänsten, då läsning sker ur något av Nya Testamentets brev eller från Uppenbare...')
- 11 april 2024 kl. 10.03 NuBibeln (historik | redigera) [413 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''nuBibeln'''' är en helt ny svensk bibelöversättning. I översättningsarbetet har man utgått från grundtexten. nuBibeln är både läsvänlig och texttrogen. Översättningen är framtagen av det internationella bibelsällskapet Biblica. Huvudöversättare för nuBibeln är Aila Annala.<ref>[https://nyamusik.se/biblar-1/nubibeln Nya Musik]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Biblar')
- 11 april 2024 kl. 08.27 Beckmans förlag (historik | redigera) [99 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''' Johan Beckmans förlag''' i Stockholm == Källor == * 1819 års psalmbok Kategori:Förlag')
- 11 april 2024 kl. 07.44 Van den Aveelen, Anna Maria (historik | redigera) [485 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anna Maria van den Aveelen''' var gift med Johan van den Aveelen som var kopparstickare, grafiker och arbetade med Suecia antiqua et hodierna och grafik för Karl XII:s Bibel. Båda var av holländskt ursprung. Anna Maria upplät sin bostad på Södermalm åt radikalpietismradikalpietisten Sven Rosén och fyra kvinnor och var angagerad i den pietistiska rörelsen Gråkoltarna == Källor == Kategori:Pietism')
- 11 april 2024 kl. 07.11 Johan van den Aveelen (historik | redigera) [2 758 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' miniatyr|höger|450px|Kopparstick av [[Karlstad i Suecia Antiqua et Hodierna.]] '''Johan van den Aveelen''' (även ''Jan (Johannes) van den Aveelen'' eller ''Johan van den Aveele, Avelen, Avele''), född cirka 1650 i Leiden i Nederländerna, död 18 maj 1727 i Stockholm, var en holländsk kopparstickare, etsare och tecknare. Med sin landsman Willem Swidde (1661-1697) gjorde han gr...')
- 11 april 2024 kl. 05.57 Fältbibel (historik | redigera) [341 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fältbibel''' är ett begrepp som vanligen används om den bibel som trycktes i oktavformat av Karl XII:s Bibel för användning i fält, dvs under Karl XII:s många krigsföretag. '''Museet har ett exemplar''' Kategori:Biblar')
- 10 april 2024 kl. 17.22 Epistolarium (historik | redigera) [282 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistolarium''' är en beteckning för texter ur Nya Testamentets epistlar, Apostlagärningarna och Johannes Uppenbarelse == Källor == * [https://runeberg.org/nfbg/0600.html Nordisk familjebok, Uggelupplagan bd 7 sp 1111] Kategori:Religiösa texter')
- 9 april 2024 kl. 09.16 Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Bensow) (historik | redigera) [231 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '1912 utgav Oscar Bensow en nyöversättning av den tyska Pia desideria, benämnd Svenska kyrkans bekännelseskrifter. == Källor == * [https://runeberg.org/bekann12/ Skriften på Runeberg] Kategori:Religiösa skrifter')
- 9 april 2024 kl. 09.09 Bensow, Oscar (historik | redigera) [3 173 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Josef Oscar Bensow''', född den 9 februari 1870 i Stockholm , död den 27 april 1936<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0020.html Bensow, Josef Oscar}}</ref> i Österåkers församling, Stockholms stift, var en svensk teolog, känd som utgivare av ''Biblisk Ordbok''. Han var brorson till Simon Bensow och kusin till Victor Bensow. == Biografi == Bensow, som blev student i Uppsala 1887, blev efter studier i utlandet filosofie doktor i Tübingen 1895 och...') skapades ursprungligen som "Bensow, Oskar"
- 9 april 2024 kl. 07.38 Svenska kyrkans grundläggande dokument (historik | redigera) [1 237 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska kyrkans grundläggande dokument''' är Svenska Kyrkans benämning på de bekännelsetexter som definierar Svenska Kyrkans trosuppfattning. De äldsta skrifterna är den apostoliska trosbekännelse, den niceanska trosbekännelsen och den athanasianska trosbekännelsen. De kallas även symbola. Dessa är gemensamma för hela den kristna kyrkan i världen. År 1530 tillkommer den augsburska bekännelsen, Confessio Augustana. Denna är et...')
- 5 april 2024 kl. 18.55 Burchardii boktryckeri (historik | redigera) [787 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Burchardii boktryckeri''' bildades 1693 av bokhandlaren Georg Gottlieb Burchardi]]. == Publikationer == * 1695 års psalmbok i kvarto, utgiven 1697 == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 5 april 2024 kl. 18.47 Burchardi, Georg Gottlieb (historik | redigera) [1 081 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Georg Gottlieb Buchardi''' var en boktryckare av tyskt ursprung, verksam i Sverige under 1600-talet. Georg Buchardi var ursprungligen bokhandlare men satte 1693 upp ett tryckeri, och erhöll privilegium på att få trycka den nya psalmboken. Han kom att trycka flera uppmärksammade utgåvor, bland annat psalmboksupplagan i kvartoformat utgiven 1697. År 1708 sålde han tryckeriet till Johan Henrik Werner och J G Matthias. == Källor == * {{runebe...')
- 4 april 2024 kl. 17.40 Dippelsk (historik | redigera) [157 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism, radikalpietismen som Johann Konrad Dippel grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 17.38 Spenersk (historik | redigera) [135 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism som Philipp Jacob Spener grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 07.23 Fattigvård (historik | redigera) [7 340 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ': '''''Fattighus''' hänvisar hit. Se även Fattighuskabarén.'' thumb|right|300px|Fattigstuga i [[Småland.]] thumb|right|300px|[[Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren.]] thumb|right|300px|Fattigstuga i [[USA.]] '''Fattigvård'''...')
- 4 april 2024 kl. 07.05 Religionsfrihetslag (1951) (historik | redigera) [260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Religionsfrihetslagen''' tillkom den 26 oktober (1951:680)<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Religion')
- 4 april 2024 kl. 06.33 Dissenterlagarna (historik | redigera) [2 234 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Dissenterlagarna''' är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.<ref name=alltombibeln>[http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia]</ref> I lagen från 1860 används termen ''Svens...')
- 4 april 2024 kl. 06.21 Toleransediktet (historik | redigera) [4 020 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Toleransediktet''' var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781. Bidragande till ediktets tillkomst var bland annat Anders Chydenius. == Historik == Sedan Uppsala möte hade lutherdomen varit enda tillåtna religionen i riket. Förutom upplysningens idéer om frihet fanns det ekonomiska incitament till religionsfrihet, så att utländska specialister kunde arbeta i Sverige med värdefulla bi...')
- 2 april 2024 kl. 05.13 Riksdagsbeslut (1779) (historik | redigera) [3 860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Riksdagen beslutade den 26 januari år 1779 angående vissa friheter och begränsningar i religionsfriheten för "till riket inflyttade". Konventikelplakatet gällde fortfarande så allmänna sammankomster som bönemöten var fortfarande förbjuda. Texten lyder: ”Då en fri Religions öfning för the Utlänningar, som i Riket wilja inflytta, instämmer med den nästan uti alla wälbestälta Stater införde och menskligheten hedrande Samvets-friheten, hafwe wi äfwe...')
- 31 mars 2024 kl. 11.49 Lindenschmidt-strof (historik | redigera) [556 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lindenschmidt-strof''' är ett tyskt versmått ofta använt på 1500-talet, men sällan senare. Det skrevs en visa om rövaren Lindenschmidt som avrättades 1490 och den gav namn åt versmåttet, men hade använts långt tidigare också. Första strofen i visan lyder :Es ist nicht lange, dass es geschah, :dass man den Lindenschmidt reiten sah, :auf einem hohen Rosse. :Er reit den Rheinstrom auf und ab; :er hat ihn gar wohl genossen. Formel [4ma 4ma 3wb 4ma 3...')
- 31 mars 2024 kl. 11.37 Augsburgska interim (historik | redigera) [1 279 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Augsburgska interim''' kallar man den av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg 1548 framlagda religionsstadgan, genom vilken han hoppades att kunna på fredlig väg slita den mellan katoliker och protestanter uppkomna striden. Oaktat detta interim fordrade en nära nog fullständig återgång till katolicismen, lyckades det icke vinna några egentliga sympatier bland katolikerna och ännu mindre bland prot...')
- 29 mars 2024 kl. 17.47 Lindenschmid-Ton (historik | redigera) [280 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://www.adwmainz.de/fileadmin/adwmainz/MuKo_Publikationen/Klingende_Denkmaeler/BKD-Kirchenlied.pdf Gesellschaft zur wissenschaftlichen Edition des deutschen Kirchenlieds] Kategori:Tyska koralböcker')
- 25 mars 2024 kl. 09.22 Psalmbokskommittens revision av 1819 (1911) (historik | redigera) [576 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förslag till reviderad psalmbok för Svenska Kyrkan''', på Kungl Maj:ts nådiga uppdrag utgifvet af J A Eklund, A F Runstedt och E N Söderberg, 2:a upplagan daterad 15 oktober 1911 Utgåvan innehåller 636 psalmer. Den sista är, som vanligt, Herre signe du och råde av Jesper Swedberged tillägg av J O Wallins verser. == Källor == * Originalboken Kategor:Psalmboksförslag')
- 25 mars 2024 kl. 08.41 O Herre Gud, gör nåd med mig, texter (historik | redigera) [3 552 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Herre Gud, gör nåd med mig''' olika textvarianter {| ! Tyska || 1650 || 1695 || §8§9|| Alin || Eklund || 1921 || 1937 || 1986 |- | || || || || O Herre Gud, gör nåd med mig || || || || |}')
- 23 mars 2024 kl. 06.19 Strassburger Kichen ampt (historik | redigera) [1 650 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Strassburger Kirchen ampt''' var en tysk koralbok utgiven i Strassburg 1525 vars första del hette Teutsch Kirchen ampt. Den är tryckt av Wolfgang Köppel == Melodi nr 1 == 150px|mid| 150px|mid| * Officium Ich hab geriesst in ganzen herzen == Slutet == Sist i koralboken finns texten till de åtta första psalmerna ur psaltaren. Melodin anges vara Ach Gott vom hymel sich darein == Källor...')
- 20 mars 2024 kl. 14.01 Praxis Pietatis Melica, Rubriker (1660) (historik | redigera) [2 636 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Rubrikregister till Praxis Pietatis Melica från utgåvan 1660 Vorderdeckel Titelblatt Widmung Register der Gesänge / so mit den Fest= und Sonntäglichen Evangelien übereinkommen. Vorwort 1 Erster Theil dieses Büchleins / In welchem verfasset Tägliches Morgen=Abend= und Bußgesänge. Item Von der Rechtfertigung. 1 Tägeliche Morgesänge. 33 Tägeliche Abendgesänge. 57 Tägliche Bußgesänge. 136 Von der Rechtfertigung. 147 Ander Theil dieses Büc...')
- 20 mars 2024 kl. 11.55 Jag kan icke räkna dem alla (historik | redigera) [2 949 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jag kan icke räkna dem alla''' är en tackpsalm av Lina Sandell som publicerades första gången 1880 i "Barnens bilderbok" och som psalm i Sionstoner 1889. Musik av Albert Lindström 1889. Psalmen bygger på jämförelsen mellan Guds välgärningar och de oräkneliga stjärnorna på himmelen. De går inte att räkna - man kan bara stanna upp i häpnad och tacka. Det finns en likhet med Guds lö...')
- 18 mars 2024 kl. 09.02 O Herre Gott, begnade mich (historik | redigera) [623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '[https://hymnary.org/page/fetch/VMGU1777/54/thumbnail] '''O Herre Gott, begnade mich''' är en tysk psalm skriven av Matthaeus Greiter 1525 grundad på Psaltaren 51. == Översättningar == === Svenska === * Den översattes sannolikt av Laurentius Petri Nericius 1567. * Den har bearbetats av * Den har bearbetats av Johan Alfred Eklund till 1921 års tillägg == Källor == * [https://hymnary.org/text/o_herre_gott_begnade_mich Hymnary.org] Kate...')
- 18 mars 2024 kl. 08.08 Evangeliska väckelsen (historik | redigera) [117 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Som '''Evangeliska väckelsen''' betecknas den väckele som skedde inom evangeliska kretsar under 1800-talet')