Swedberg, Jesper

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jesper Swedberg, troligen avmålad av David Klöcker Ehrenstrahl

.

Jesper Swedberg, född 28 augusti 1653 på Svedens gård nära Falun, död 26 juli 1735 i Brunsbo, Skånings-Åsaka, vid Skara och begravd den 29 januari 1735 i Varnhem. Han var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, psalmist och biskop. Han var far till Emanuel Swedenborg. och sonsons sonson till Otte Persson i Sundborn, nämnd 1571. Hans far var bergsmannen Daniel Isaksson och modern var Anna Petersdotter Bullernaesia tillhörde en prästsläkt från Bollnäs.

Biografi Personligt

Porträtt av Ph J Thelott d.ä. Nordiska Museet

Sedan Swedberg genomgått Falu Trivialskola, skrevs han in vid Uppsala Universitet den 3 november 1666. Han trivdes inte och flyttade till det nyinrättade universitetet i Lund till höstterminen 1669, där han hade en släkting, professorn i österländska språk Petrus Holm, som åtog sig att leda hans undervisning. Under tre års tid följer han Samuel Pufendorfs undervisning i naturrätt. Efter fem års vistelse i Lund återvände han den 11 november 1674 till Uppsala med teologiprofessorn Martin Brunnerus som hans informator. Han blev där 12 december 1682 promoverad till filosofie magister. Året därpå, den 12 februari 1683, prästvigdes han av biskopen i Västerås stift, Carolus Carlsson Under 1684-85 företog han en utrikes resa till England, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Under dessa resor hämtade han intryck från andra konfessioner, t ex sjuk-och fattigvården i det romersk-katolska Frankrike och den anglikanska konfirmationsakten.

Han gifte sig första gången den 16 februari 1683 med Sara Behm (1/4 1666-17/6 1696). Hon tillhörde den från Böhmen invandrade släkten Behm, och hennes farmor Anna Danielsdotter Kröger tillhörde Bureätten. Andra äktenskapet ingick Svedberg 16 december 1697 med Sara Bergia (döpt 26/7 1653-3/3 1720) och det tredje 25 december 1720 med Johannes Jonæ Arhusius och Sara Karlsdotter Hisings dotter Kristina Arrhusia (6/12 1661-6/6 1739).

Hans söner från första äktenskapet adlades med namnet Swedenborg, däribland den berömde Emanuel Swedenborg. Hans äldsta dotter från första äktenskapet, Anna, gifte sig med ärkebiskop Erik Benzelius d y, och dottern Hedvig gifte sig med Lars Benzelstierna.

Karriär

Efter hemkomsten tillträdde han sin pastorstjänst vid Livregementet till häst (utnämnd 1684). Här utvecklade han bland manskapet en kraftig nitälskan för dess höjande i boklig och sedlig upplysning. Hans nästa prästerliga befattning blev som kyrkoherde i Vingåker, vartill han utnämndes 14 juli 1690, men han flyttade dit först på sommaren 1692. På denna plats fick han inte stanna länge, eftersom han efter sex veckors vistelse där befordrades till teologie professor i Uppsala, där han 1694 blev förste teologie professor och domprost. Swedberg blev också 1692 universitetets rektor.

Till 1693 års skolordning bidrog Swedberg med många idéer. Som akademisk lärare utvecklade han ett outtröttligt nit och förvärvade sig i hög grad de studerandes tillgivenhet. Jämte sin befattning vid universitetet innehade han sedan 1696 det viktiga uppdraget att vaka över de svenska församlingarna i Amerika, förse dem med lämpliga församlingslärare och så vidare. 1702 kallades och utnämndes han till biskop i Skara, promoverades till teologie doktor i Uppsala 1705 samt valdes att dessutom ha uppsikt över den svenska församlingen i London.

Som rektor i Uppsala lyckades han bilägga de häftiga striderna mellan de olika filosofiska skolorna, liksom, tack vare honom, ett ädlare studentliv uppkom. I sina predikningar kunde han ibland predika om änglar på ett sätt som föregrep sonen Emanuel Swedenborgs andelära.

Bland mål, som han med iver eftersträvade, var att bland svenska allmogen åstadkomma en allmän och större färdighet i innanläsning. Likaså förtjänar det ihågkommas, hur han sökte avskaffa de många helgondagarna, vilka den tiden firades såsom helgdagar, men, enligt hans yttrande, blev lika många syndadagar. Hans bemödanden att förskaffa svenska kyrkan en ny psalmbok kom honom att uppträda som psalmist (se nedan "1694 års psalmbok").

För svenska språkets närmare bestämning i ortografiskt och syntaktiskt hänseende var han liksom i allt annat outtröttligt verksam. För detta ändamål studerade han under en lång tid våra gamla språkminnen, och frukten av denna forskning frambar han i sin Schibboleth. Swenska språkets rycht och richtighet 1716. Han har även utarbetat Grammatica svecana 1722 samt En fullkomlig svensk Ordabok, vilken sistnämnda dock inte blev tryckt under hans livstid, utan först 2008.

Hos kung Karl XI stod han alltid högt i anseende, fastän han ej sällan skarpt uppträdde mot konungens handlingar. Däremot stod han icke alltid lika väl hos rikets präster, vars oarter han utan hänsyn bestraffade i sina predikningar. Han hade också kontroverser med ärkebiskopen Erik Benzelius d.ä. som var betydligt mindre progressiv än Swedberg och Haquin Spegel.

Swedberg tog också ganska verksam del i riksmötena och intog en framstående plats bland motståndarna till frihetstidens statsskick.

Svenska Akademien lät 1852 slå en minnespenning över honom. Jesper Swedbergs dödsdag, den 26 juli, bär sedan 1901 namnet Jesper efter honom.

1692 års kyrkohandbokskommitté

Swedberg ingick i denna kommitté från 8 nov 1692 till 1693

1691 års bibelkommission

Swedberg utverkade hos kungen att en bibelkommission tillsattes den 8 juli 1691. Swedberg deltog 8 juli 1691 till juni -92. Den leddes av Erik Benzelius d.ä.. Uppdraget var att ombesörja av en bibelrevision med grundtexten som högsta norm. Arbetet var fullbordat 1692. Den nya bibelupplagans utgivande mötte dock oförmodade hinder.

1694 års psalmbok

Swedberg fick av kung Karl XI uppdrag att revidera psalmboken tillsammans med Erik Benzelius d.ä. och Israel Kolmodin. 1693 gavs första utgåvan ut på Swedbergs egen bekostnad. Andra upplagan "förmehrad och förbettrad" gavs ut 1694. Upplagan utgavs "Uppå Kongl. Maj:ts nådigste befalning". Många av psalmerna är diktade av Swedberg själv.

Dock utsattes den för skarp kritik av andra biskopar, bland dem den biskop som prästvigt Swedberg, Carolus Carlsson. Swedbergs utgivna förslag drogs in och ådrog honom en förlust av 30 000 daler kopparmynt. En stor del av upplagan lär ha förvarats på Långholmen i hemlighet. En del av denna lär ha skeppats till Amerika, där ju Swedberg var utsedd att vaka över de svenska församlingarna från 1696.

Ändringarna finns noggrant redovisade i Lars Högmarcks Psalmopoeographia och i artikeln Swedbergs refuserade psalmer

Museet har ett original av 2:a utgåvan, 1694.

Psalmer i 1695 års psalmbok

Slutresultatet blev att åttio psalmer refuserades och en del ändringar gjordes till det som blev vår första gemensamma svenska psalmbok, 1695.

Psalmer i 1819 års psalmbok

Han finns representerad i 1819 års psalmbok, med 29 verk.[1]

Psalmer i 1986 års psalmbok

I 1986 års psalmbok finns han representerad med sex originaltexter

Årtal

  • 1655 Födelse
  • 1666 Börjar studier i Uppsala
  • 1669 Flyttar studierna till Lund
  • 1674 Återvänder till Uppsala
  • 1682 Promovering till Fil. Mag.
  • 1683 Prästvigd i Västerås stift av Carolus Carlsson
  • 1683 Gift med Sara Behm
  • 1684 Pastor vid Livregementet till häst
  • 1690 Utnämns till kyrkoherde i Vingåker
  • 1692 Tillträder tjänsten i Vingåker
  • 1692 Utnämns till Teol professor i Uppsala (efter 6 veckor i Vingåker)
  • 1692 Blir Uppsala universitets rektor.
  • 1693 Får uppdrag av kung Karl XI att sammanställa en ny psalmbok
  • 1694 Förste Teol professor och domprost i Uppsala.
  • 1694 Utger en psalmbok som inte blir godkänd av biskoparna
  • 1695 1695 års psalmbok utges med många psalmer av Swedberg
  • 1696 Får uppdraget att vaka över de svenska församlingarna i Amerika
  • 1697 Gift med Sara Bergia
  • 1702 Blir biskop i Skara
  • 1705 Teol Dr i Uppsala
  • 1705 Uppdrag att ha uppsikt över svenska församlingen i London
  • 1716 Boken "Shibboleth"
  • 1720 Gift med Kristina Arrhusia
  • 1722 Boken "Grammatica svecana"
  • Boken Swensk ordabok utgavs först 2008

Bilder

Bibliografi

Psalmer

Redaktörskap

Se även

Vidare läsning

  • Beerståhl, Nils Fredrik (1977). ”Jesper Swedberg i helfigur”. Ett och annat från den gamla staden Skara 1976/1977,: sid. 6-12  : ill. 0281-9066. ISSN 0281-9066.  Libris 10515544
  • Bring, J. Theophil (1912). Jesper Svedberg. Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 99-0896411-9 ; 6. Uppsala: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 1633328 
  • Holm, Lars (1988). ”Swedberg och de främmande orden”. Studier i svensk språkhistoria (1988): sid. 104-119, 275.  Libris 9941079
  • Holm, Lars (2010). Till bords med biskop Jesper Swedberg - mat och dryck i Swensk Ordabok (ca 1725) : med belysande utdrag ur samtida handböcker. Skara: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 12027449. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte. 
  • Jesper Swedberg : en antologi. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 1401-7725 ; 35. Skara: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 2008. Libris 10728079. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte. 
  • Kastman, Carl (1904). Jesper Svedberg : hans lefnad berättad för svenska folket. Svenskt folkbibliotek ; 3 :4. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 1726585 
  • Larsson, Assar (1985). Jesper Swedberg i Skara och Amerika. Utställningskatalog / Stifts- och landsbiblioteket i Skara, 0282-7956 ; 1985 :1. Skara: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 559354 
  • Tottie, Henry William (1885-1886). Jesper Svedbergs lif och verksamhet : bidrag till svenska kyrkans historia. Upsala: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 577132 
  • Wetterberg, Gunnar (1994). ”Svedberg, Nohrborg och den nya tiden : det kommersiella bryter igenom överbyggnaden”. Historien upprepar sig aldrig (Stockholm: SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), 1994): sid. 73-99 : ill.  Libris 2353298

Externa länkar


Företrädare:
Gustaf Lillieblad
Uppsala universitets rektor
Vt 1693
Efterträdare:
Elias Obrecht
Företrädare:
Anders Spole
Inspektor för Stockholms nation
1696-1703
Efterträdare:
Johan Arendt Bellman
Företrädare:
Olof Rudbeck d.ä.
Inspektor för Västmanlands-Dala nation
1696–1703
Efterträdare:
Johan Palmroot
Företrädare:
Harald Vallerius
Uppsala universitets rektor
Ht 1697
Efterträdare:
Carolus Lundius
Företrädare:
Johannes Olderman
Inspektor för Roslags nation
1698-1703
Efterträdare:
Johan Esberg
Företrädare:
Petrus Lagerlöf
Inspektor för Gotlands nation
1699-1703
Efterträdare:
Johan Esberg

Källor

  1. (nr 35, 36, 52, 67, 93, 96, 99, 120, 161, 217, 250, 268, 271, 272, 299, 313, 316, 324, 329, 342, 367, 399, 411, 412, 417, 439, 440, 465 och vers 7 i psalm 500)