Helge Åkesons Bibel: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
Första kompletta utgåvan är tryckt 1911, se ovan. Den innehåller första utgåvan av "Gamla Förbundets Heliga Skrifter" (GT) samt 3:e utgåvan av "Nya Förbundets Heliga Skrifter" (NT). Första utgåvan av NT kom 1889, andra utgåvan 1892. | Första kompletta utgåvan är tryckt 1911, se ovan. Den innehåller första utgåvan av "Gamla Förbundets Heliga Skrifter" (GT) samt 3:e utgåvan av "Nya Förbundets Heliga Skrifter" (NT). Första utgåvan av NT kom 1889, andra utgåvan 1892. | ||
Översättningen gavs ut i ny upplaga av [[Helgelseförbundet]]s [[Bokförlag|förlag]] 1993.<ref>Helge Åkeson: Bibeln eller den Heliga skrift, 1993, HF:s förlag, Kumla, isbn | Översättningen gavs ut i ny upplaga av [[Helgelseförbundet]]s [[Bokförlag|förlag]] 1993.<ref>Helge Åkeson: Bibeln eller den Heliga skrift, 1993, HF:s förlag, Kumla, isbn 91-7218-148-6 libris 11198597</ref> | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Versionen från 18 maj 2023 kl. 06.43
Helge Åkesons Bibel är en översättning av Bibeln gjord av fribaptisten Helge Åkeson. Den gavs ut efter författarens död 1911.
Förordet
FÖRELIGGANDE ÖFVERSÄTTNING A Gamla förbundets skrifter är en frukt af ett mångårigt arbete af öfversättaren, hvilken genomforskat grundtexten synnerligast för att undersöka betydelsen af åtskilliga ord rörande Jesu utgifvande, de eviga straffen, alltings återställelse m.fl. Arbetet är af öfversättaren utfördt under mycken bön om Guds andes visdom och ledning.
Såsom grundsatser, efter hvilka öfversättningen blifvit utförd, kan anföras följande ur förordet till Nya förbundets bok:
"1) Att så noggrant som det stått i min förmåga och så vidt omständigheterna det medgifvit återgifva grundtextens ord efter dess betydelse
2) Där det i grundtexten varit särskildt eftertryck vid något ord, är detta anmärkt med kursiv stil
3) De ord, som icke finnes i grt., men som ansetts behöfliga att tillägga för att tydliggöra meningen, är satta inom ()
4) Vissa ord, som i grt. sakna artikel, äro återgifna utan slutartikel, fastän detta är emot svenska språkets natur."
Då efter öfversättarens död flera önskat att öfversättningen skulle tryckas, tillsattes å ett läraremöte i V Färnebo den 29 juni 1906 en kommitté, som tog saken om hand. Kommittén har sedan ombesörjt renskrifningen, gått igenom arbetet för svenska språkets skull samt utarbetat citat. Hvad sv. språket beträffar har det emellertid mött oöfverstigliga svårigheter att komma till fullt nöjaktigt resultat, dels emedan man ej haft öfversättaren att underhandla med och dels emedan kommitterade själfva icke haft den insikt häri, som varit erforderlig för ett sådant arbete.
Då likväl denna öfversättning nu framlägges för allmänheten, bedja vi att kunniga granskare välvilligt måtte hafva öfverseende med de fel, som förekomma, på samma gång som vi önska att "detta försök till en trogen öfversättning" måtte blifva till uppmuntran för dem som komma att läsa den och hafva värde i det heliga ordet.
Undertecknat: KOMMITTERADE
Kommentar
Översättningen av NT följer den grekiska grundtexten nästan ord för ord, så nära att texten ofta blir svårläst. Som fribaptist trodde Åkesson inte att helvetet utgjorde ett evigt straff, utan var tidsbegränsat, och översätter därför evigt med ordet evärdigt/tidsålderlig. Åkeson återger Gudsnamnet יהוה (transkriberas JHVH eller JHWH) med Jehová, vilket vanligtvis återges med HERREN, HErren eller Herren. Åkesons översättning av Gamla Testamentet var från grundtextens hebreiska.
SRB kommentar (utdrag)
När det gäller grundtexten så anger Åkeson att han har använt Tischendorfs grekiska text. Det innebär att han mycket troget har följt denna grundtext. Den är inte samma som Westcott och Horts grekiska text och inte heller UBS/Nestle Aland. Tischendorfs sista utgåva av den grekiska grundtexten var den åttonde upplagan som kom ut olika volymer under åren 1869-1872. Tischendorf, som hittade kodex Sinaiticus, lägger också mycket stor vikt vid handskrifterna Sinaiticus och Vaticanus. Tischendorfs grekiska text är den enda som utelämnar sista versen Johannes Evangelium och eftersom Åkeson troget följer denna grekiska text så skriver Åkeson följande angående Joh. 21:25: "Vers 25 anses oäkta och är därmed utelämnad".
Det innebär att Åkesons översättning skiljer sig från Reformationsbibeln på många ställen eftersom dessa översättningar har utgått ifrån två olika grundtexter. Men det innebär också att Åkesons översättning även på några ställen skiljer sig från Folkbibeln och Bibel 2000, eftersom de har följt olika grundtexter.
Utgivning
Första kompletta utgåvan är tryckt 1911, se ovan. Den innehåller första utgåvan av "Gamla Förbundets Heliga Skrifter" (GT) samt 3:e utgåvan av "Nya Förbundets Heliga Skrifter" (NT). Första utgåvan av NT kom 1889, andra utgåvan 1892.
Översättningen gavs ut i ny upplaga av Helgelseförbundets förlag 1993.[1]
Källor
- ↑ Helge Åkeson: Bibeln eller den Heliga skrift, 1993, HF:s förlag, Kumla, isbn 91-7218-148-6 libris 11198597