Den svenska psalmboken

Den svenska psalmboken är namn på Svenska kyrkans psalmbok. I Sverige används ordet psalmbok främst om Svenska kyrkans officiella sångböcker, "Den svenska psalmboken", men även i många frikyrkor om sångboken Psalmer och Sånger. Metodistkyrkans huvudsångböcker hette psalmböcker även på titelbladet fram till 1986.

Förutom den halvofficiella Uppsalapsalmboken från 1645 har Sverige haft fem officiellt sanktionerade psalmböcker genom tiderna, fyra kompletta psalmböcker och ett tillägg:

• 1695 års psalmbok (1–413)
• 1819 års psalmbok (1–500) med tillägget
  • Nya psalmer 1921 (501–673)
• 1937 års psalmbok (1–612) med tilläggen
  • Psalmer och visor 71 (613–683)
  • Psalmer och visor 76 (613–750)
  • Psalmer och visor 82 (751–906)
• 1986 års psalmbok (1–700) med tilläggen
  • EFS tillägg från 1986 (701–800) (tidigare använt tillägg)
  • Psalmer i 90-talet (801–921) (tidigare använt tillägg)
  • Verbums psalmbokstillägg (2003) (701–800), vanligen sammanbundna
  • Psalmer i 2000-talet (801–966), i ny volym

Sedan 1986 är de inledande 325 psalmerna gemensamma för flera av de svenska samfundens psalmböcker: Den svenska psalmboken 1986, 1986 års Cecilia-psalmbok, Psalmer och Sånger, Segertoner och Frälsningsarméns sångbok. 1986 års psalmbok finns i finsk översättning från 2003: Ruotsin kirkon virsikirja – Den svenska psalmboken på finska.

Den första finskspråkiga psalmboken utkom möjligen år 1583, en andra möjligen 1605. En finsk psalmbok med 1695 års psalmbok som förebild utgavs 1701, den så kallade Gamla psalmboken (i titeln kallad ny). 1857 gav Runeberg ut ett nytt psalmboksförslag. Den användes till 1888, då Finland fick egna psalmböcker. I vissa kretsar används den ännu på 2000-talet.

Sverige

1500-tal

• Den svenska psalmboken (1526) omtalad men inget ex finns kvar.
• Någre Gudhelige Wijsor, 1530, faksimil och nytyck i museet,

• Någre Gudhelige Wijsor, 1531, förmodad utgåva.
• Swenske Songer eller wisor nu på nytt prentade, förökade, och under en annan skick än tillförenna utsatte 1536 faksimil och nytryck i museet

• Then Swenska Psalmeboken (1544) Ett fragmentariskt exemplar, 1543-44. Amund Laurentzson
• Then Swenska Psalmeboken (1549), förbätrat och med flere Songer förmerat. Endast ett fragmentariskt kalendarium bevarat. Amund Laurentzson
• Een liten Songbook til at bruka j Kyrkionne 1553. Finns i Väse kyrka, faksimil i museet.

• Then Swenska Psalmeboken (1567) Endast ett exemplar på Löberöds slott. 101 psalmer. Amund Laurentzson
• Then Swenska Psalmeboken (1572) Ett exemplar i Uppsala universitetsbibliotek. Amund Laurentzson
• Någhra nyttigha Andeliga wijsor (1576), Torbjörn Tidemansson, Stockholm. Med katekes och evangeliebok 1577.
• Then Swenska Psalmeboken (1582), Andreas Gutterwitz. Nytryck i museet.

• Then Swenska Psalmeboken, Gutterwitz (1586) Andreas Gutterwitz. Två exemplar, Uppsala och KB. Med evangeliebok.
• Then Swenska Psalmeboken, Balhorn (1586) J Balhorn, Lübeck.
• Then Swenska Psalmeboken, Kröger (1589)
• Then Swenska Psalmboken, Gutterwitz (1589)
• Then Swenska Psalmboken (1594)

1600-tal

• Then Swenska Psalmboken (1601)
• Then Swenska Psalmboken (1603), H Wegener, Lübeck, 1601 års psalmbok på nytt öffuerseedd, förbättrat och medh flere songer förmerat.
• Then Swenska Psalmboken (1607), Andreas Gutterwitz.
• Then Swenska Psalmboken (1608), S Mölleman, Rostock.
• Then Swenska Psalmboken (1610), Hans Witten, Lübeck.
• Then Swenska Psalmboken (1610), Andreas Gutterwitz enka, Stockholm.
• Andelige Psalmer och Wijsor, Ignatius Meurer, Stockholm, 1614
• Enchiridion eller Then Swenska Psalmeboken (1622) (ej officiellt antagen men utgiven i flera upplagor).
• 2 Andehlige Wijsor, 1625, Ignatius Meurer
• Then Swenska Psalmboken (1645), Uppsalapsalmboken. Koralboken i museet
• Manuale Lapponicum (1648), Psalmbok på samiska
• Den svenska psalmboken (1694), Swedbergs ursprungliga psalmbok, Original i museet

• Den svenska psalmboken (1695), Swedbergs psalmbok, första gemensamma svenska Original i museet

1700-tal

• Svenska Psalmboken (1797), Öfversedd och Nödtorfteligen Förbättrad, Johan Pehr Lindh, Stockholm

1800-tal

• Den svenska psalmboken (1819), Wallinska psalmboken, 1:a upplaga i museet (flera)

1900-tal

• Den svenska psalmboken (1937), J.A.Eklunds psalmbok 1:a upplaga i museet

• Psalmer för bruk vid krigsmakten (1961) 1:a upplaga i museet

• Den svenska psalmboken (1986) 1:a upplaga och flera följande upplagor i olika utformning i museet

• Den ekumeniska psalmboken (1986)

• EFS-tillägget 1986 (701-800) 1:a upplaga i museet

• Psalmer i 90-talet 1:a upplaga och flera följande i museet

• Psalmer i 2000-talet 1:a upplaga i museet

Förslag till psalmböcker

• • Till 1819
• Then svenska prof-psalmboken (1765).
• Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)
• Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)
• Psalmbokskommitténs förslag (1812) Original i museet
• Psalmbokskommitténs förslag (1814) Original i museet
• Psalmbokskommitténs förslag (1816) Original i museet
• Psalmbokskommitténs förslag (1819) Original i museet

• • Till 1921

• • Till 1937

• • Till 1986
• Psalmbokskommitténs förslag (1981) SOU 1981:50 Band 2 i museet
• Psalmbokskommitténs förslag (1985) SOU 1985:19 volym 1-4 Volym 1-3 i museet Vol 4 digitalt

• Psalmer och visor 71 (613–683)
• Psalmer och visor 76 (613–750)
• Psalmer och visor 82 (751–906)

Svenskspråkiga

• Finlandssvenska psalmboken
• Runebergs psalmboksförslag (1857)

Se även

• Psalmböcker
• Psalmkaraktärer
• Lista över psalmer efter innehåll

---