I himmelen, i himmelen: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
(7 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
== Uppkomst och bearbetningar == | == Uppkomst och bearbetningar == | ||
Laurinus hustru Margareta Larsdotter dog den 22 juli 1620, samma år som psalmen tros vara skriven, och [[kyrkoherde]]n Isak Erici | Laurinus hustru Margareta Larsdotter dog den 22 juli 1620, samma år som psalmen tros vara skriven, och [[kyrkoherde]]n [[Erici, Isak|Isak Erici]] höll en [[likpredikan]] före avfärden med kistan från hemmet den 30 juli. Predikan, ''En christeligh lijkpredikan vthi Margarethae Lars dotters Laurentiij L. kyrkioherdes i Häradzhammar hustruz lykfärdh'', trycktes år 1622 tillsammans med ''I himmelen, i himmelen'' samt två andra psalmtexter av Laurinius. Dess titel lyder | ||
Texten bearbetades och utökades från originalets fem verser i samband med en översättning av skriften ''[[Compendium Hafenrefferi]]'' 1650. Under 1650-talet utökades verserna av okänd hand till arton strofer och uppges vara publicerade i en [[kyrkohandboken (1651)|kyrkohandbok]] från 1651. I detta förlängda skick bearbetades texten ytterligare och minskades till sjutton verser när den kom med i den | ''En christeligh lijkpredikan, vthi gudhfruchtige och myckit dygdesamme matrone hustro Margaretæ Lars dotter. Thens erewördighe och wellärte mans, d. Laurentij Laurentij L. kyrkioherdes i Häredzhammar, älskelige käre hustrus likfärdh. När hennes lekamen affhwset, til sin hwile kammar vthi Häredzhammars kyrkio vthbars, anno 1620. then 30. julij. Hållen aff Isacho Erici, pastore Stenbiensi. Tryckt, hoos [[Reusner, Christoph|Chr. Reusner]] 1622'' - Se [[Margareta Larsdotters likpredikan]] | ||
Texten bearbetades och utökades från originalets fem verser i samband med en översättning av skriften ''[[Compendium Hafenrefferi]]'' 1650. Under 1650-talet utökades verserna av okänd hand till arton strofer och uppges vara publicerade i en [[kyrkohandboken (1651)|kyrkohandbok]] från 1651. I detta förlängda skick bearbetades texten ytterligare och minskades till sjutton verser när den kom med i den [[1695 års psalmbok|karolinska psalmboken]]. | |||
För 1814 och 1816 års psalmboksförslag omarbetades psalmen ganska rejält av [[Johan Åström]], och det är i hans form med sju verser som psalmen tagits med i de tre senaste [[psalmbok|psalmböckerna]] för [[Svenska kyrkan]] liksom åtskilliga [[frikyrka|frikyrkliga]] sångsamlingar. Åströms version översattes till engelska av [[William Maccall]] (1812–1888), och fick titeln ''In Heav'n above''. | För 1814 och 1816 års psalmboksförslag omarbetades psalmen ganska rejält av [[Johan Åström]], och det är i hans form med sju verser som psalmen tagits med i de tre senaste [[psalmbok|psalmböckerna]] för [[Svenska kyrkan]] liksom åtskilliga [[frikyrka|frikyrkliga]] sångsamlingar. Åströms version översattes till engelska av [[William Maccall]] (1812–1888), och fick titeln ''In Heav'n above''. | ||
Rad 10: | Rad 12: | ||
Ingen av de versioner som finns publicerade i psalmböcker är originalversionen, men den äldre är mer överensstämmande med originalets ordalag än senare bearbetningar. | Ingen av de versioner som finns publicerade i psalmböcker är originalversionen, men den äldre är mer överensstämmande med originalets ordalag än senare bearbetningar. | ||
Ett exempel på en variant som använts inom frikyrkliga sammanhang är [[Olof Kolmodin | Ett exempel på en variant som använts inom frikyrkliga sammanhang är [[Olof Kolmodin den äldre|Olof Kolmodins]] version (nummer 128) i ''[[Andelig Dufworöst]]'' med tio verser. | ||
[[Magnus Brostrup Landstad]] översatte psalmen till norska. Den var med i utkastet till hans [[ | [[Magnus Brostrup Landstad]] översatte psalmen till norska. Den var med i utkastet till hans [[Landstads Kirkesalmebok|norska psalmbok]] från 1861. | ||
== Melodier == | == Melodier == | ||
[[Fil:I_himmelen,_norsk.png|mini|right|Norsk folkmelodi]] | [[Fil:I_himmelen,_norsk.png|mini|right|Norsk folkmelodi]] | ||
Det finns flera melodier till psalmen. En är en tämligen typisk [[koral]] från [[1697 års koralbok]], som går i E-moll och fyra fjärdedelstakt. Det finns även en så kallad dalamelodi med norsk-svenskt ursprung som upptecknades i [[Skattungbyn]] och trycktes 1914 i [[Anders Jobs]] '' | Det finns flera melodier till psalmen. En är en tämligen typisk [[koral]] från [[1697 års koralbok]], som går i E-moll och fyra fjärdedelstakt. Det finns även en så kallad dalamelodi med norsk-svenskt ursprung som upptecknades i [[Skattungbyn]] och trycktes 1914 i [[Anders Jobs]] ''Psalterium dalecarlicum eller dala-harpan kyrkovisor och sånger''. En tid användes en av psalmens melodier (oklart vilken) även för ''[[Från Frälsaren på korsets stam]]''. Ytterligare en melodi av en okänd kompositör användes till psalmen i ''[[Svenska Missionsförbundets sångbok]]'' från 1894. | ||
Den norske kompositören [[Edvard Grieg]] tonsatte psalmen 1906 i sitt sista verk, [[Fire salmer, op 74]], baserat på en norsk folklig melodi till psalmen upptecknad i [[Ludvig Mathias Lindeman]]s samling ''Ældre og nyere Norske Fjeldmelodier.''<ref>{{Webbref|titel=Ældre og nyere Norske fjeldmelodier (Lindeman, Ludvig Mathias) - IMSLP/Petrucci Music Library: Free Public Domain Sheet Music|url=https://imslp.org/wiki/%C3%86ldre_og_nyere_Norske_fjeldmelodier_(Lindeman,_Ludvig_Mathias)|verk=imslp.org | Den norske kompositören [[Edvard Grieg]] tonsatte psalmen 1906 i sitt sista verk, [[Fire salmer, op 74]], baserat på en norsk folklig melodi till psalmen upptecknad i [[Ludvig Mathias Lindeman]]s samling ''Ældre og nyere Norske Fjeldmelodier.''<ref>{{Webbref|titel=Ældre og nyere Norske fjeldmelodier (Lindeman, Ludvig Mathias) - IMSLP/Petrucci Music Library: Free Public Domain Sheet Music|url=https://imslp.org/wiki/%C3%86ldre_og_nyere_Norske_fjeldmelodier_(Lindeman,_Ludvig_Mathias)|verk=imslp.org}}</ref> | ||
== Publicerad i == | == Publicerad i == |
Nuvarande version från 1 februari 2024 kl. 14.50
I himmelen, i himmelen är en psalm som troligen skrevs 1620 av rektorn och kyrkoherden Laurentius Laurentii Laurinus. Psalmen finns med i Svenska kyrkans psalmböcker ända sedan 1600-talet, liksom i många frikyrkliga sångböcker, och den kan höras i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 och i Ingmar Bergmans Sommarnattens leende.
Uppkomst och bearbetningar
Laurinus hustru Margareta Larsdotter dog den 22 juli 1620, samma år som psalmen tros vara skriven, och kyrkoherden Isak Erici höll en likpredikan före avfärden med kistan från hemmet den 30 juli. Predikan, En christeligh lijkpredikan vthi Margarethae Lars dotters Laurentiij L. kyrkioherdes i Häradzhammar hustruz lykfärdh, trycktes år 1622 tillsammans med I himmelen, i himmelen samt två andra psalmtexter av Laurinius. Dess titel lyder
En christeligh lijkpredikan, vthi gudhfruchtige och myckit dygdesamme matrone hustro Margaretæ Lars dotter. Thens erewördighe och wellärte mans, d. Laurentij Laurentij L. kyrkioherdes i Häredzhammar, älskelige käre hustrus likfärdh. När hennes lekamen affhwset, til sin hwile kammar vthi Häredzhammars kyrkio vthbars, anno 1620. then 30. julij. Hållen aff Isacho Erici, pastore Stenbiensi. Tryckt, hoos Chr. Reusner 1622 - Se Margareta Larsdotters likpredikan
Texten bearbetades och utökades från originalets fem verser i samband med en översättning av skriften Compendium Hafenrefferi 1650. Under 1650-talet utökades verserna av okänd hand till arton strofer och uppges vara publicerade i en kyrkohandbok från 1651. I detta förlängda skick bearbetades texten ytterligare och minskades till sjutton verser när den kom med i den karolinska psalmboken.
För 1814 och 1816 års psalmboksförslag omarbetades psalmen ganska rejält av Johan Åström, och det är i hans form med sju verser som psalmen tagits med i de tre senaste psalmböckerna för Svenska kyrkan liksom åtskilliga frikyrkliga sångsamlingar. Åströms version översattes till engelska av William Maccall (1812–1888), och fick titeln In Heav'n above.
Ingen av de versioner som finns publicerade i psalmböcker är originalversionen, men den äldre är mer överensstämmande med originalets ordalag än senare bearbetningar.
Ett exempel på en variant som använts inom frikyrkliga sammanhang är Olof Kolmodins version (nummer 128) i Andelig Dufworöst med tio verser.
Magnus Brostrup Landstad översatte psalmen till norska. Den var med i utkastet till hans norska psalmbok från 1861.
Melodier
Det finns flera melodier till psalmen. En är en tämligen typisk koral från 1697 års koralbok, som går i E-moll och fyra fjärdedelstakt. Det finns även en så kallad dalamelodi med norsk-svenskt ursprung som upptecknades i Skattungbyn och trycktes 1914 i Anders Jobs Psalterium dalecarlicum eller dala-harpan kyrkovisor och sånger. En tid användes en av psalmens melodier (oklart vilken) även för Från Frälsaren på korsets stam. Ytterligare en melodi av en okänd kompositör användes till psalmen i Svenska Missionsförbundets sångbok från 1894.
Den norske kompositören Edvard Grieg tonsatte psalmen 1906 i sitt sista verk, Fire salmer, op 74, baserat på en norsk folklig melodi till psalmen upptecknad i Ludvig Mathias Lindemans samling Ældre og nyere Norske Fjeldmelodier.[1]
Publicerad i
- 1695 års psalmbok som nr 410 med 17 verser, under rubriken ”Om det eviga livet”.
- Andelig Dufworöst (1770), 6:e upplagan som nr 128 under rubriken ”Tilökning. Wår omgängelse är i Himmelen.” I en av Olof Kolmodin bearbetad version med 10 verser.
- 1819 års psalmbok som nr 486 under rubriken ”Christeligt Sinne och Förhållande med afseende på de yttersta tingen: En trogen själs försmak av en salig evighet”.
- Sionstoner (1889) som nr 546.
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1894) som nr 445 under rubriken ”Det kristliga lifvet – Hemlandssånger”.
- Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 337 under rubriken ”Den himmelska härligheten”.
- Svenska Missionsförbundets sångbok (1920) som nr 748 under rubriken ”De yttersta tingen – Det eviga livet”.
- Sionstoner (1935) som nr 701 under rubriken ”Uppståndelsen, domen och det eviga livet”.
- 1937 års psalmbok som nr 144 under rubriken ”Alla helgons dag”.
- Frälsningsarméns sångbok (1968) som nr 537 under rubriken ”Evighetshoppet”.
- Den ekumeniska psalmboken (1986) som nr 169 under rubriken ”Alla helgons dag”.
- Finlandssvenska psalmboken (1986) som nr 568 under rubriken "Det kristna hoppet".
- Lova Herren (1988) som 721 under rubriken ”Det kristna hoppet inför döden”.
- Lova Herren (1988) som läsepsalm 16 med den sextonde versen ”Dödens skarpa pilar”, under rubriken ”Sånger att läsas”.
- Luthersk psalmbok som nr 84
- Hela familjens psalmbok (2013) som nummer 109 under rubriken "Hela året runt".[2]
Se även
- Hos Cyber hymnal finns en äldre melodi och texten på engelska.
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1695 i ”Den gamla psalmboken” i PDF
- Hos Projekt Runeberg finns texten och noterna till sången i SMF:s sångbok 1894 & 1903
- Berättelse om psalmen
Källor
- ↑ ”Ældre og nyere Norske fjeldmelodier (Lindeman, Ludvig Mathias) - IMSLP/Petrucci Music Library: Free Public Domain Sheet Music”. imslp.org. https://imslp.org/wiki/%C3%86ldre_og_nyere_Norske_fjeldmelodier_(Lindeman,_Ludvig_Mathias).Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- ↑ Hela familjens psalmbok. Örebro: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. 2013. Libris 14011849. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
|