Den svenska psalmboken (1536)
Den svenska psalmboken av år 1536 är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna. På KB finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Dess titel är: "Swenske songer eller wisor"
Psalmboken har allmänt ansetts vara redigerad av Olaus Petri och även att han skrivit några av psalmerna. Men ingenstans anges författare eller översättare.
Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Det andra titelbladet är det som fanns i 1536 års utgåva och lyder: Swenske Songer eller wisor på nytt prentade, forökade, och under en annan skick är tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj (1536). Detta exemplar innehåller en efterskrift med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1530.
Psalmboken
| Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte | |
 Titelbladet | |
| Författare | Olaus Petri m.fl. |
|---|---|
| Originalspråk | svenska |
| Land | Sverige |
| Genre | psalmbok |
| Utgivningsår | 1536 |
Swenske songer eller wisor är den tidigaste föregångaren till de lutherska svenska psalmböcker som senare blev officiellt antagna av den svenska kyrkan (den första var 1695). Olaus Petri fullföljde med denna kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
- Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
- Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
- Swenska Songer eller Wijsor, nu på nytt prentade, förökade och under en annan skick än tilförenna vthsatte (1531)
- Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Än idag finns det psalmer som används i svenska kyrkor trots att de skrevs för cirka femhundra år sedan. Av listorna nedan framgår exempelvis att Vår Gud är oss en väldig borg och En jungfru födde ett barn i dag sjungits av många generationer i de svenska kyrkorna.
Olaus Petris namn är inte uttryckligen nämnt i psalmboken men man antar allmänt att han har skrivit förordet liksom författat och översatt de flesta psalmerna.
Suenska visor eller sånger 1526
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål från dalarna: "Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår. skriver Gustav Vasa den 14e maj 1527 enligt Henrik Schück: Våra älsta psalmböcker
Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska Malmöpsalmboken från 1529 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".
Vidare har man identifierat flera psalmer i Malmöpsalmboken 1528, Aftensang (1529) och Malmöpsalmboken (1533) som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.
Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[1]
- O Fadher wåår barmhertigh och godh
- THen som wil en Christen heta
- O Jesu Christ som mandom togh
- O Herre gudh aff himmelrich
- Wij troo på alzmectig gudh
- Vij som leffue på werlden här
- Uar gladh tu helga Christenheet
- EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen)
Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri[1][2] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[3]
Någre Gudhelige Wijsor 1530
Av 1530 års psalmbok finns ett nästan fullständigt fragment. [4]
Ett numera förlorat exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek och är beskrivet i Den swänska Mercurius. [5][6][7]
| Nr | Titelrad | Nr i 1695 års psalmbok | Finns dessutom i |
|---|---|---|---|
| 1 | O Fadher wåår barmhertigh och godh | 188 | |
| 2 | THen som wil en Christen heta | 2 | |
| 3 | O Jesu Christ som mandom togh | 120 | |
| 4 | O Herre gudh aff himmelrich | 31 | |
| 5 | Wij troo på alzmectig gudh | 4 | |
| 6 | Vij som leffue på werlden här | 398 | |
| 7 | Uar gladh tu helga Christenheet | 123 | |
| 8 | Forbarma tich gudh öffuer mich | 60 | |
| 9 | Jesus Christus är wor helsa | 14 | |
| 10 | Een iomfru födde jtt barn j dagh | 127 |
Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:
| 11 | O Rom går det nu så med tig | 236 | |
| 12 | Ach Gud hwem skal jag klaga | 249 | |
| 13 | Gud Fader wele wi prisa | 237 | |
| 14 | O Ewige Gud af ewighet | — | |
| 15 | Herre Christ Guds Faders ende Son | 119 |
Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1529. Även själva titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken 1529.[1] Alla visorna finns i 1536 års upplaga.
Boken finns i nyutgåva med faksimil i museet, utgiven av Erik Persson på Centrums Förlag i Göteborg, tryck hos Börtzells, EssElTe i Stockholm. Har ett förord av Erik Persson och en lång kommentar av ?
Swenska Songer eller Wijsor 1531
Det enda vi vet om denna upplagan är en kort notis av Stiernman och det är oklart om den existerat.[6][1]
Swenske songer eller wisor 1536
Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.[8] Listan över psalmer är hämtad från psalmboken.[9]
18 av 43 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.
Psalmer
- Nr i första kolumnen anger ordningsnummer i boken och inte sidnummer.
Det är alltså hela nitton psalmer från 1536 som vi sjunger än idag.
Bihang
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.
| B1 | O Rom går thet nuu så med tich | 1695 nr 236 |
| B2 | Gud fader wilie wij prijsa | 1695 nr 237 |
| B3 | O Ewige gud aff ewigheet | |
| B4 | Ach gud hwem skal iach claghe | 1695 nr 249 |
Förord, Texter och efterskrift
Källor
- Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
- Någre Gudhelige Wijsor, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937
- Henrik Schück, Våra älsta psalmböcker, artikel i Samlaren, 1891
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)
- Ek, Sverker, Våra första psalmböcker, Samlaren 1918
- Westin, Gunnar T: Petri, Olavus i Svenskt biografiskt lexikon
Noter
- Hans Tausen och Jørgen Sadolin, Aftensang medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat, Viborg 1529
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Sverker Ek Våra första psalmböcker i Samlaren (1918), s. 1–24
- ↑ Lövgren, sp. 400–401
- ↑ Högmarck
- ↑ Klemming Gustaf Edvard, red (1871). Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm 1530 ([Ny uppl.] /[utg. af G. E. Klemming]). Stockholm. Libris 1585982
- ↑ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetSchück - ↑ 6,0 6,1 1530 Psalmbok i Gustaf Edvard Klemming och Aksel Andersson, Sveriges bibliografi 1481–1600 (1889–1892), s. 210–213
- ↑ Den swänska Mercurius. Stockholm. 1755-1761. Libris 2854830 (1756), s. 289f
- ↑ http://runeberg.org/swisornw/
- ↑ Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. Libris 19748517
Externa länkar
- Kungliga Biblioteket har en sakkunnig beskrivning av denna psalmboks historia och innehåll på: http://www.kb.se/F1700/Psalm.htm
- Projekt Runeberg har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
- Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen (1862) på Google Books. Innehåller bihanget.
- Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. sid. XXII. Libris 19748517
| |||||