| Svenska bibelutgåvor
|
|
Officiella utgåvor
Andra utgåvor
- Gustav III:s Profbibel, 1772-94 NY Rar M
- Nya Testamentet (1835) Thomander, NY
- Peter Fjellstedts Bibel, kommenterad, 1849-55 M
- Melins bibelverk, kommenterad, 1858-1865 NY M
- Nya Testamentet (1862) Wiberg, 1858-62
- Lektorernas NT, 1863, EFS
- Nya Testamentet (1861) Bibelkommissionen
- Gamla Testamentet (1878) Bibelkommissionen
- Normalupplagan (1883)
- Waldenströms NT, kommenterad, 1886 NY M
- Helge Åkesons GT, 1889, NY
- Myrbergs Bibel, NT och delar av GT, 1890
- J P Erik Benelius' NT, 1895 NY M
- Edmans NT, 1900, NY
- Normalupplagan (1908), M
- Helge Åkesons Bibel, 1911, NY M
- Staves NT 1923 av 1703
- Hugo Odebergs NT, Ev o Apg, 1940-tal
- Nya världens bibelöversättning, 1961, 2017 NY M
- "Vi vann!" sa Markus Markusevangeliet, 1962
- David Hedegårds NT, 1964–1965 NY M
- Levande Bibeln, NT 1974
- Helge Åkesons bibel nyutgåva, 1977,
- Levande Bibeln, GT 1977
- Bo Giertz NT, 1981 NY M
- Bibelkommissionens NT, 1981 NY M
- Bibel-82, 1982 M
- Svensk Kyrkobibel, 1997
- Svenska Folkbibeln, 1998, 2014 M
- Reformationsbibeln, 2003, 2016 NY M
- Svenskbibel 2009, 2016, 2023
- The Message på svenska NT 2012, hela 2021
- Svenska Kärnbibeln, NT 2017, hela 2023
- NuBibeln, 2017-10-20
"NY" innebär översättning från
hebreiska (GT), resp grekiska (NT)
"M" innebär finns i museet.
|
Normalupplagan är två utgivningar av Nya Testamentet på svenska som kom i bruk 1884 respektive 1908. Utgivningarna gjordes innan bibelkommissionen (1773) var färdig men godkändes för användning parallellt med Karl XII:s bibel som då var officiell kyrkobibel.
När en bibelkommission tillsattes 1773 för att ta fram en ny bibelöversättning kom det att dröja 144 år innan de var klara (1917). Före 1917 års översättning gav kommissionen ut tio andra versioner av NT. Två av dessa, 1883 och 1908, godkändes för bruk i kyrkans och skolans undervisning, utan att bli stadfästa som översättning. Dessa kom därför att kallas för normalupplagor - nämligen 1883 års normalupplaga och 1908 års normalupplaga. Vissa anser att 1883 års normalupplaga är en mycket god översättning för att den är mer trogen till grundtextens formuleringar än den senare 1917 års översättning, och det förekommer därför att den brukas än i dag. Det bör dock klargöras att trohetsfrågan inte är alldeles så enkel som den ofta framställs, eftersom Normalupplagan är baserad på Textus Receptus, snarare än de äldre manuskript som använts sen 1900-talets början.
Se även
Källor