Karl XII:s Bibel
| Karl XII:s bibel | |
_-_title_page_(cropped).jpg) Karl XII:s bibel | |
| Originalspråk | Tyska |
|---|---|
| Ämne | Gud Jesus |
| Genre | Religiös skrift |
| Utgivningsår | 1703 |
| Del i serie | |
| Föregås av | Gustav II Adolfs bibel (1618) |
| Efterföljs av | Gustav V:s Bibel |
Karl XII:s bibel, eg. BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning, språkligt reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 (Gustav Vasas Bibel). Den trycktes 1703 och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till Gustav V:s Bibel utkom.[1]
Den utgavs första gången 1703 och innebär en modernisering av språket samt tillägg av vissa avsnitt. Det är alltså inte en nyöversättning. Arbetet med utgivningen startades redan 1692, på initiativ av Jesper Swedberg och med Erik Benzelius som ordförande, under Karl XI och borde alltså rätteligen kallas Karl XI:s Bibel. Dess tryckning påbörjades även redan 1697 på Keysers boktryckeri. Vid utgivningen fanns ca 1676 kyrkor o Sverige.
Karl XII:s Bibel lästes i över 200 år av människor med svenska som modersmål. Vi har lånat ett stort antal bevingade ord från den, och språket i den har påverkat många, både rikssvenska och finlandssvenska författare, liksom det svenska samhället och kulturen i stort.
På frågan om var Evert Taube funnit inspirationen till sitt livsverk lär han lite oväntat ha svarat "Karl XII:s Bibel". Precis som Bellman fick han sina första intryck från Den heliga skrift. Hos Bellman finns många spår av bibelns inflytande, till exempel visorna om "Gubben Noach" och "Den kyska Susanna" som går tillbaka på berättelser i Gamla testamentet enligt versionen i Karl XII:s bibel. I utgåvan från 1709 finns ett långt kapitel med vad utgivaren kallar "Register och Förtekning, uthi hwilken Book, kapitel och vers, the förnämnste Språk uthu Mose och Profeterna, af Christo och hans Apostlar i nya Testamentet indragne och förklarade warda", en rik samling citat från GT.
Karl XII:s eget exemplar av Bibeln blev ryskt byte i slaget vid Poltava, men har återbördats till Sverige och finns nu i Kungliga biblioteket.
På 1870-talet gav brittiska bibelsällskap bidrag till spridning av biblar till den svenska allmänheten. Dessa sällskap var dock präglade av reformert teologi och accepterade därför inte de apokryfiska böckerna. År 1873 gavs t.ex. Biblia eller Den heliga skrift ut med enbart Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker ut med sådant bidrag från ett sällskap i Cambridge. Till skillnad från äldre versioner av Karl XII:s bibel var denna tryckt med antikva-stil och inte med frakturstil. En faksimilutgåva av denna bok gavs år 1995 ut på Artos förlag (ISBN 91 7580 108-6).
Det finns en avhandling från Lunds Universitet angående Karl XII:s bibels betydelse för svenska skriftspråket. ([1])
Se även
Källor
- Karl XII:s Bibel i original, 1709 finns i museet
- Läs i sin helhet på Litteraturbanken.