Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
(nyaste | äldsta) Visa (100 nyare | 100 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
- 12 maj 2024 kl. 09.00 Paulus brev (historik | redigera) [24 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Pauli brev) Märke: Ny omdirigering
- 12 maj 2024 kl. 08.57 Pauli brev (historik | redigera) [4 855 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Pauli brev''' eller brev i [[Bibeln] som är, eller antas vara, skrivna av aposteln Paulus == Källor == <references/> Kategori:Bibeln')
- 12 maj 2024 kl. 08.54 Fil (historik | redigera) [28 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Filipperbrevet) Märke: Ny omdirigering
- 12 maj 2024 kl. 04.44 YHWH (historik | redigera) [28 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Tetragrammaton) Märke: Ny omdirigering
- 12 maj 2024 kl. 04.43 JHWH (historik | redigera) [28 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Tetragrammaton) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 19.46 Jona (profet) (historik | redigera) [1 122 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens [[Gamla testamentet|Gamla Testamente]...')
- 11 maj 2024 kl. 18.39 Joel (profet) (historik | redigera) [689 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Joel''' är en av profeterna som har en bok i Bibeln. Den finns som nummer två bland de tolv mindre profeterna i tolvprofetboken. Överlag nämns väldigt lite om Joel i texten. Man får i den inledande versen reda på hans fars namn, Petuel. Det finns hypoteser som menar att Joel var präst eftersom talen var påverkade av gudstjänst- och bibelspråk. Han omnämns även i rabbinsk tradition som en levit.<ref>Andersson, Greger...') skapades ursprungligen som "Joel (biblisk person)"
- 11 maj 2024 kl. 09.10 Poetiska böckerna (historik | redigera) [213 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''De poetiska böckerna''' är ett begrepp som omfattar fem böcker i Gamla Testamentet. De kan också kallas ''Poetisk litteratur och vishetslitteratur''. * Job * Psaltaren * Ordspråksboken * Predikaren * Höga Visan == Källor == {{Gamla Testamentet}}')
- 11 maj 2024 kl. 07.15 Hag (historik | redigera) [25 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Haggajs bok) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.36 Krönikeböckerna (historik | redigera) [136 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är det samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Krönikeboken och Andra Krönikeboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.35 Samuelsböckerna (historik | redigera) [133 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är ett samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Samuelsboken och Andra Samuelsboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.02 Konungaböckerna (historik | redigera) [143 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konungaböckerna''' är ett gemensamt begrepp för två böcker i Gamla Testamentet: Första Konungaboken och Andra Konungaboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.01 Kungaböckerna (historik | redigera) [30 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Konungaböckerna) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.00 Domareboken (historik | redigera) [24 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Domarboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.42 Deuteronomistiska historieverket (historik | redigera) [409 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Det '''Deuteronomistiska historieverket''' är en beteckning som omfattar böckerna i Bibeln: * Femte Moseboken * Josua * Domareboken * Ruts bok * Första Samuelsboken * Andra Samuelsboken * Första Konungaboken * Andra Konungaboken vilka spegalar i huvudsak det historiska skeendet. == Källor == Kategori:Bibeln')
- 9 maj 2024 kl. 16.19 Gudsbild (historik | redigera) [730 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|''[[Skapelsen av Adam|Gud skapar Adam'', målad av Michelangelo i Sixtinska kapellet]] miniatyr|[[Zeus, som grekisk byst]] En '''gudsbild''' är den föreställning människor gör sig om Gud. Det kan mena Guds a egenskaper, b handlande, vad Gud gör och c aktionsområde, om Gud verkar i naturen eller i historien samt i individens liv eller na...')
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Exodus (historik | redigera) [29 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Andra Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Genesis (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.58 1 Mos (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Mosebok) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.57 Gudsnamnet (historik | redigera) [1 961 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gudsnamnet''', namnet för Gud i Bibeln, finns i flera olika utformningar. == == Första gången Gud har ett namn i Bibeln är i 1 Mos 17:1, "''Jag är El Shaddaj''", traditionellt översatt som ''"Gud, den Allsmäktige''" Karl XII:s Bibel: Tå nu Abram nio och niotio åhr gammal war, syntes honom HERren, och sade til honom: Jag är Gud Alsmächtig, wandra för mig, och war fullkommelig == Källor == * Mettinger: "Namnet och Närvaron, Gudsnamn oc...')
- 6 maj 2024 kl. 16.00 Tolvprofetboken (historik | redigera) [781 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Tolvprofetboken''' är ihebreiska Bibeln en enda skriftrulle, varför den i detta sammanhang kallas ''tolvprofetboken''. I kristna översättningar innehåller den tolv separata böcker, skrivna av ''de tolv mindre profeterna''. De kalla mindre eftersom avnitten(böckerna är kortare, inte därför att de är mindre viktiga. De tolv är: * Hosea * Joel * Amos * Obadja * Jona * Mika * Nahum * Habackuk * Sefanja * Hagg...')
- 6 maj 2024 kl. 15.31 Haggais bok (historik | redigera) [1 882 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggai"
- 6 maj 2024 kl. 15.12 Nytt Liv (historik | redigera) [103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nytt Liv''' är en ekumenisk månadstidning == Källor == Kategori:Religiösa tidskrifter')
- 2 maj 2024 kl. 14.04 Organisation (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska Kyrkans Organisation'''')
- 1 maj 2024 kl. 19.01 Gezelius bibelverk (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Gezelii Bibelverk) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.45 Marquard, Johan Petter (historik | redigera) [429 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Petter Marquard''' var en svenska boktryckare i Stockholm. Han övertog Marquardska tryckeriet efter sin bror, Carl Petter Marquard som dog 1809 och drev det till sin egen död 24 aug 1816.')
- 30 april 2024 kl. 06.42 Johan Petter Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Johan Petter) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.10 Marquardska tryckeriet (historik | redigera) [1 172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Marquardska tryckeriet''' var det namn som antogs för det boktryckeri som Carl Fredrik Marquard grundat, när han avlidit 1809. Det övertogs av hans bror Johan Petter Marquard som drev det till sin död 14 aug 1816. Därefter drevs det av hans änka till 1820 då hon gifte sig med notarien i sjötullen Carl Fredrik Berglund. Han bytte namn på tryckeriet till sitt eget. == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 30 april 2024 kl. 05.43 Carl Fredrik Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Carl Fredrik) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.28 Konsistorium (historik | redigera) [2 495 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konsistorium''' (av ett latinskt ord som betyder ''församlingsställe'') är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården. I Svenska kyrkan och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, samt i Romersk-katolska kyrkan och i de anglikanska kyrkorna kallas konsistorierna normalt sett domkapitel. I övriga Norden (i det dåvarande dansk-norska riket) avskaffades domkapitlen def...')
- 30 april 2024 kl. 05.24 Ekdahl, Nils Johan (historik | redigera) [3 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nils Johan Ekdahl''', född 27 april 1799 i Fågeltofta socken (nuvarande Tomelilla kommun) i Skåne, död 20 december 1870 i Stockholm, var en svensk präst och kulturhistoriker. Som samlare och utgivare av historiska handlingar, bland annat medeltida pergamentsbrev, blev han populärt kallad "kalvskinnsprästen". == Biografi == Ekdahls far Jöns Nilsson var ladufogde. År 1820 blev Ekdahl student i Lund, och efter teologiska studier vid Lunds universit...')
- 30 april 2024 kl. 05.10 N J Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.10 Nils Johan Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 29 april 2024 kl. 06.13 Sefanjas bok (historik | redigera) [1 043 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Sefanja''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente, uppkallad efter dess författare, profeten Sefanja. Sefanja betyder Herren beskyddar eller Gud har gömt. Han var av kunglig eller furstlig börd och med stort inflytande. Hans fars namn ges som Kushi, som kan tyda en härstamning från Kush, ett område söder om Egypten. Boken daterar Sefanjas profetia till Josias rege...') skapades ursprungligen som "Sefanja"
- 29 april 2024 kl. 06.06 Malakis bok (historik | redigera) [3 028 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna, omkring 1310 (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i Siena.]] '''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken, tidigare kallade "de mindre profeterna, i Gamla Testamentet och den sista...') skapades ursprungligen som "Malaki"
- 29 april 2024 kl. 06.04 Sakarjas bok (historik | redigera) [1 118 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{För|floden|Sakarya|prästen, Johannes döparens far|Sakarias}} '''Sakarja''' ("Herren minns") är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamete uppkallad efter sig. Sakarja var en av de så kallade mindre profeterna och samtida med profeten Haggai. Boken ingår i serien Tolvprofetboken Han uppträdde i Jerusalem omkring 520 f. Kr. och uppmanade sina landsmän att återuppbyg...') skapades ursprungligen som "Sakarja"
- 29 april 2024 kl. 05.59 Haggajs bok (historik | redigera) [1 857 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggaj"
- 29 april 2024 kl. 05.55 Habackuks bok (historik | redigera) [2 260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Habackuk''' är en profet som omnämns i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen är Habackuk del av de så kallade "mindre profeterna", och boken om honom del av "Tolvprofetsboken" och utgör ett verk tillsammans med de övriga 11 "mindre profeterna" i Gamla testamentet. Habackuk är en i princip okänd person, ingenting avslöjas om hans bakgrund i texten. Enligt en judisk legend gav Habac...') skapades ursprungligen som "Habackuk"
- 29 april 2024 kl. 05.51 Nahums bok (historik | redigera) [2 754 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nahum''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. I kristendomen ingår den i den så kallade Tolvprofetsboken, som i sin tur ligger sist i Gamla testamentet i protestantisk kanon. Boken är den enda av profetlitteraturen som benämner den egna skriften som "bok" (Nah 1:1) och antyder att skriften bör uppfattas som ett litterärt arbete. Stilen är präglad...') skapades ursprungligen som "Nahum"
- 29 april 2024 kl. 05.47 Mikas bok (historik | redigera) [1 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{olika betydelser}} '''Mika''' (מִיכָה) var en profet verksam i Israel omkring 735-700 f.Kr. Hans profetior utgör grunden i '''Mikas bok''', en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen benämns han som en av de "mindre" profeterna. Enligt de flesta kritiker var det Mika själv som skrev kapitel 1-3; och möjligen även kapitel 6 och delar av 7. == Syfte == Mika inleder med at...') skapades ursprungligen som "Mika"
- 29 april 2024 kl. 05.43 Jonas bok (historik | redigera) [6 625 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Olika betydelser}} miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla test...') skapades ursprungligen som "Jona"
- 29 april 2024 kl. 05.32 Obadjas bok (historik | redigera) [2 103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Obadja''' är en profet i judendomens bok נְבִיאִים Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente vars namn och verksamhet nämns i en bok med samma namn. Boken är i sin tur del av den så kallade Tolvprofetsboken som avslutar Gamla testamentet i den protestantiska kanon. Med sina 21 verser är boken den kortaste i hela Gamla testamentet. Mycket litet är känt om Obadja då inga konungareferenser, eller ens hans sl...') skapades ursprungligen som "Obadja"
- 28 april 2024 kl. 19.29 Historiarum veteris instrumenti icones (historik | redigera) [584 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Historiarum veteris instrumenti icones ad vivum expressae. Unà cum brevi, se quoad fieri potuit, dilucida earundem expositione''' är en Figur-Bibel, illustrerad av Hans Holbein. Den utgavs av Melchior et Gaspar Trechsel Fratres, 1538 == Källor == Kategori:Biblar')
- 28 april 2024 kl. 16.35 Figur-Bibel (historik | redigera) [1 623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Figur-Bibel eller Bild-Bibel''' är en bok med bilder ur Bibeln, ibland med korta textkommentarer. Bildbiblarna kom att bli vanliga från 1500-talet då träsnittsillustrationer tillhörande tryckta bibelutgåvor började ges ut som separata volymer i kvartoformat. Ganska snart utgavs bildbiblar även som separata utgåvor. Till skillnad från vad som ibland antas var inte bildbiblarna några biblar för analfabeter utan avsedda för konstnärer och konst...')
- 27 april 2024 kl. 17.55 Gammalläseri (historik | redigera) [232 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gammalläseri''' är beteckningen på läsare i äldre tider, de första läsarna på 1700-talet, i motsats till nyläsare i början av 1800-talet. == Källor == Kategori:Läsare Kategori:Frireligiösa rörelser')
- 27 april 2024 kl. 13.02 Lagiskhet (historik | redigera) [5 716 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lagiskhet''' ('''Bokstavstro''') är tron på en urkunds, vanligen en religiös källskrifts, ordagranna innehåll. Bokstavstro ställs emot mer kritiska tolkningar av textens budskap utifrån att den skrevs i ett annat kulturellt sammanhang än läsaren lever i idag. Bokstavstro är ett centralt fenomen inom religiös fundamentalism och verbalinspiration, vilket brukar ställas emot liberal teologi och religi...')
- 27 april 2024 kl. 09.22 Läseriet (historik | redigera) [21 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Läseri) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.20 F O Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.19 Oncken, Johann Gerhard (historik | redigera) [860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|right '''Johann Gerhard Oncken''', född 26 januari 1800, död 2 januari 1884, var den tyska baptismens grundare. Oncken, Gottfried Wilhelm Lehmann (1799–1882) och Julius Købner (1806–1884) var kända som den baptistiska treklövern. Oncken var verksam som handelsman i Storbritannien, återvände 1823 till Tyskland och grundade en söndagsskola i Hamburg. Sedan han 1834 blivit döpt av en amerikansk b...')
- 27 april 2024 kl. 09.16 Johann Gerhard Oncken (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Oncken, Johann Gerhard) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 17.06 Lönnbäck, Waldemar (historik | redigera) [354 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik WALDEMAR Lönnbäck''' var född 26 mars 1854 och dog 5 nov 1914. Anses ha en allmänt apologetisk för en konservativ bibelsyn.<ref> Bökbörsen Läsaren</ref>. Han var gift med Ida Cartalia Lönnbäck, född 27 jan 1845, död 1 dec 1920. Barn Arne Thoborn, 14 juli 1877 till 24 okt 1954 == Källor == <references/> Kategori:Biografier')
- 26 april 2024 kl. 16.39 Waldemar Lönnbäck (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Lönnbäck, Waldemar) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 15.59 Facklan (historik | redigera) [306 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Facklan'''. Tidskrift för kristlig tro och forskning'' == Källor == * Årgångarna 6.8 och 9, 1907, 1909 och 1910 Kategori:Religiösa skrifter')
- 25 april 2024 kl. 18.39 Nilsson, Fredrik Olaus (historik | redigera) [4 464 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik Olaus Nilsson''', ofta kallad F O Nilsson, född 28 juli 1809 på Vendelsö i Värö socken (i nuvarande Varbergs kommun) i norra Halland, död i USA 21 oktober 1881 och begravd på ''Swede Bottom Cemetery'' i Houston County, Minnesota, grundade Sveriges första baptistförsamling. Gift med Sophia Nilsson (1812–1903). == Biografi == Nilsson flyttade som ung till Onsala (i nuvarande Kungsbacka kommun) och gick till sjö...')
- 25 april 2024 kl. 18.30 Fredrik Olaus Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering
- 25 april 2024 kl. 13.35 Budbäraren (historik | redigera) [1 225 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Budbäraren''' är en månadstidning som ges ut av Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS. Tidningen grundades 1857 och Bernhard Wadström var dess första redaktör. Tidningen är EFS huvudorgan. == Historia == Genom historien har andra av EFS utgivna tidningar inlemmats i Budbäraren. 1928 slogs Missionstidning och Budbäraren ihop och publicerades under flera år under namnet Missionstidning-Budbäraren. EFS-medlemstidningen EFS.nu inlemmades i Budbär...')
- 25 april 2024 kl. 13.10 Anders Wiberg (historik | redigera) [2 120 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Anders Wiberg '''Anders Wiberg''', född den 17 juli 1816 i Vi i Hälsingtuna socken, Hälsingland, död den 5 november 1887 i Stockholm, var en andlig ledare inom den tidiga svenska baptismen. Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, anslöt sig vid ett besök hos Johann Gerhard Oncken i Hamburg, Tyskland, till den baptistiska dopläran. Han utvecklade dopläran...')
- 25 april 2024 kl. 12.58 Evangelisten, baptistisk (historik | redigera) [526 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisten''' är en baptistisk månadstidskrift Från 1856 med Anders Wiberg som redaktör. Wiberg hade återvänt från Amerika 1855 och blev föreståndare för den första baptistförsamlingen i Stockholm, bildad året innan.. == Historia == 1854 bildades den 1855 återvände Anders Wiberg från USA och blev dess föreståndare och började nu en intensiv verksamhet för att stärka den nya rörelsen i hela landet. Bland hans me...')
- 25 april 2024 kl. 06.28 Evangelisten, Luthersk Tidskrift (historik | redigera) [3 159 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|right|Evangelisten 1:a utgåvan '''''Evangelisten.''' Luthersk Tidskrift för alla tider'' är en religiös tidskrift som utgavs jan 1849 - dec 1851. Den trycktes hos Lundberg & C:o (1849 - 50) och hos Thimgren & Hultman 1851. Den utkom kvartalsvis med fyra nummer per år, totalt nio nummer med 48 sidor. Den hade oktavformat, (19 x 9,8), och kostade 32 skilling banko per årgång. Skolläraren Per Palmqvist erh...')
- 25 april 2024 kl. 05.54 Bibel-Wännen (historik | redigera) [705 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bibel-Wännen''' var en religiös tidskrift, utgiven av Peter Fjellstedt, 1848-1852. Den innehöll utläggningar om bibeltexter == Januari 1848 == Innehöll artiklar om Mal 3:16, skriftrullar, eldsmur, Adam, paradiset, kunskapens träd, livets träd, kerubim, Kain och Abel, Kain och Abels offer, Kains efterkommande, Guds faderliga omsorg, kyrklig underrättelse från Ryssland. == Juni 1848 == Ljusstaken (2 Mos 2:31-40), syndafloden, nature...')
- 24 april 2024 kl. 17.24 Karl XI:s Bibelarbete (historik | redigera) [1 431 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Kung Karl XI:s arbete med en ny bibel'' Redan Gustav II Adolfs Bibel (1618) var tänkt att bli en nyöversättningmen blev av tidsbrist inte annat än en språklig revision. Samma tankar finns dock fortfarande mot slutet av århundradet och redan då Karl XI: tillträder tronen i december 1672 lämnar biskopen i Åbo, Johannes Gezelius den äldre några blad av en kommenterad nyöversättning av första mosebok. Arbetet fortsättes, nu med hjälp...')
- 24 april 2024 kl. 16.38 Melins bibelverk (historik | redigera) [214 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Melins bibelverk''' är benämningen på en nyöversättning av bibeln som utfördes 1858-65 av Hans Martin Melin == Museets innehav == == Källor == * Bibelverket '''i museet''' Kategori:Biblar') skapades ursprungligen som "H M Melins Bibel"
- 20 april 2024 kl. 19.48 Himlische Lieder del 5 (historik | redigera) [679 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 5''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Paul von Bockwohlt * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || || || |- | II || || || |- | III || || || |- | IV || || || |- | V || || || |- | VI || || || |- | VII || || || |- | VIII || || || |- | IX || ||...')
- 20 april 2024 kl. 19.31 Himlische Lieder del 4 (historik | redigera) [1 266 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 4''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Dethleb von Allefeld * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || Andächtiges Lied zu Gott || Folget mir, rufft uns das Leben || 16 |- | II || Gebet zu dem Herrn Jesu || Ich trage gross Verlangen || 17 |- | III || Busslied zu Gott...')
- 20 april 2024 kl. 06.15 Jesu, meiner Seelen Wonne (historik | redigera) [619 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesu, meiner Seelen Wonne''' är en tysk psalm i 19 verser skriven av Martin Janus. == Text == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meiner_seelen_wonne_jesu_meine_beste_lust.html Evangeliums] == Melodi == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meines_lebens_leben.html text och melodi Jesu, meines Lebens leben] == Källor == Kategori:Tyska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 18.50 Giv, o Jesus, fröjd och lycka (historik | redigera) [1 616 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Giv, o Jesus, fröjd och lycka''' (tyska: ''Jesu, meiner Seelen Wonne'') är en nyårspsalm i sju verser av Johannes Rist från 1642, översatt av Petrus Brask 1690 senare bearbetad av både Johan Olof Wallin 1819 och Britt G. Hallqvist 1983 som kortade ner psalmen till fyra verser. Texten inleds 1695 med orden: :''Gif, o JEsu! frögd och lycka'' :''Ett nytt åhr går åter in'' == Melodi == I 1697 års koralbok anges att melodin är kompon...')
- 19 april 2024 kl. 18.41 Ack, vi ästu dock så blinder (historik | redigera) [1 186 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ack, vi ästu dock så blinder''' (modern svenska: "Ack, varför är du ändå så blind") är en gammal psalm i elva verser av Haquin Spegel som trycktes första gången i Jesper Swedbergs eget psalmboksförslag 1694. Psalmen förekommer bara i 1695 års psalmbok som nr 278. Psalmen inleds 1695 :::''Ach! hwij ästu doch så blinder'' :::''At tu eij beskådar här'' == Melodi == Melodi är av Johann Schop från 1642 (F-dur, 2/2), se Melodi til...')
- 19 april 2024 kl. 18.02 Opitz, Martin (historik | redigera) [5 185 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Martin Opitz '''Martin Opitz''', född 23 december 1597 i Bunzlau, Schlesien, död 20 augusti 1639 i Danzig, var en tysk skald av barocken och smaklärare, "den nyare tyska skaldekonstens fader". == Biografi == Under sin gymnasietid utgav han dikter på latin, och i ''Aristarchus sive de contemptu linguas teutonicos'', 1617 lovprisade han det tyska språket. Efter studier vid universitetet i Frankfurt an der Oder och H...')
- 19 april 2024 kl. 17.51 Martin Opitz (historik | redigera) [27 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Opitz, Martin) Märke: Ny omdirigering
- 19 april 2024 kl. 17.45 Låt din Andes morgonstrimma (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Låt din Andes morgonstrimma''' är första raden av tredje versen till Ljus av ljus, o morgonstjärna == Publicerad i == * Svensk söndagsskolpsalmbok (1908) Kategori:Svenska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 17.41 Ljus av ljus, o morgonstjärna (historik | redigera) [2 419 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ljus av ljus, o morgonstjärna''' skrevs 1634 av Martin Opitz som [[]]. Den översattes till svenska av Johannes Christierni Melartopaeus 1664. == Publicerad i == * 1695 års psalmbok som nr 356 * 1819 års psalmbok som nr 426 * 1937 års psalmbok som nr 426 De tre sista verserna medtagna i Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 270 under rubriken ''Morgon och afton.'' Där med inledningen ''Låt din Andes morgonstrimma''. == Källor...')
- 18 april 2024 kl. 11.27 Wennerdahl, Wilhelm Anders (historik | redigera) [2 278 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Wilhelm Anders Wennerdahl''', född 17 juni 1709 i Grebo församling, Östergötlands län, död 11 september 1753 i Norrköping, var en svensk präst. == Biografi == Wilhelm Anders Wennerdahl föddes 1709 på Föltorp i Grebo församling. Han var son till kyrkoherde Nicolaus Wennerdahl i Kuddby församling och Margareta Buth. Wennerdahl blev 1723 student vid Uppsala universitet och avlade 1734 magisterexamen. Han blev docent vid Linköpings gymn...')
- 18 april 2024 kl. 11.23 Wilhelm Anders Wennerdahl (historik | redigera) [40 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Wennerdahl, Wilhelm Anders) Märke: Ny omdirigering
- 18 april 2024 kl. 11.06 Lexicon mythico-historicum (historik | redigera) [315 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lexicon mythico-historicum''' Eller Kort och Tydelig Beskrifning Öfwer Afgudar, Gudinnor..... I liuset framgifwet Af Wilhelm Anders Wennerdahl Tryck hos Gabriel Björckegren i Liniköping 1748 Kategori:Religiösa skrifter')
- 18 april 2024 kl. 10.08 Gabriel Björkegren (historik | redigera) [35 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Björckegren, Gabriel) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 10.36 Nya Testamentets brev (historik | redigera) [1 258 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). '''Nya testamentet''' eller '''Nya Testamentet''',<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nya-testamentet ''Nationalencyklopedin'': Nya Testamentet]</ref> ofta förkortat '''NT''', är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln. Nya testamentet handlar om Jesu liv och de kristna den närmaste tide...')
- 11 april 2024 kl. 10.30 Epistel (historik | redigera) [740 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistel''' är grekiska (ἐπιστολή, ''epistolē'') och betyder ''brev'' och kan syfta på: * Brev, ett vanligt * Epistel (dikt) – en dikt eller avhandling i brevform * Epistelbreven – brev som tillskrivs bland andra aposteln Paulus, aposteln Johannes och aposteln Petrus, se Nya Testamentets brev * Epistelläsning – ett moment i den kristna gudstjänsten, då läsning sker ur något av Nya Testamentets brev eller från Uppenbare...')
- 11 april 2024 kl. 10.03 NuBibeln (historik | redigera) [413 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''nuBibeln'''' är en helt ny svensk bibelöversättning. I översättningsarbetet har man utgått från grundtexten. nuBibeln är både läsvänlig och texttrogen. Översättningen är framtagen av det internationella bibelsällskapet Biblica. Huvudöversättare för nuBibeln är Aila Annala.<ref>[https://nyamusik.se/biblar-1/nubibeln Nya Musik]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Biblar')
- 11 april 2024 kl. 08.27 Beckmans förlag (historik | redigera) [99 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''' Johan Beckmans förlag''' i Stockholm == Källor == * 1819 års psalmbok Kategori:Förlag')
- 11 april 2024 kl. 07.44 Van den Aveelen, Anna Maria (historik | redigera) [485 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anna Maria van den Aveelen''' var gift med Johan van den Aveelen som var kopparstickare, grafiker och arbetade med Suecia antiqua et hodierna och grafik för Karl XII:s Bibel. Båda var av holländskt ursprung. Anna Maria upplät sin bostad på Södermalm åt radikalpietismradikalpietisten Sven Rosén och fyra kvinnor och var angagerad i den pietistiska rörelsen Gråkoltarna == Källor == Kategori:Pietism')
- 11 april 2024 kl. 07.40 Anna Maria van den Aveelen (historik | redigera) [41 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Van den Aveelen, Anna Maria) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 07.11 Johan van den Aveelen (historik | redigera) [2 758 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' miniatyr|höger|450px|Kopparstick av [[Karlstad i Suecia Antiqua et Hodierna.]] '''Johan van den Aveelen''' (även ''Jan (Johannes) van den Aveelen'' eller ''Johan van den Aveele, Avelen, Avele''), född cirka 1650 i Leiden i Nederländerna, död 18 maj 1727 i Stockholm, var en holländsk kopparstickare, etsare och tecknare. Med sin landsman Willem Swidde (1661-1697) gjorde han gr...')
- 11 april 2024 kl. 06.56 Erik Benzelius den äldre (historik | redigera) [40 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Benzelius den äldre, Erik) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 05.57 Fältbibel (historik | redigera) [341 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fältbibel''' är ett begrepp som vanligen används om den bibel som trycktes i oktavformat av Karl XII:s Bibel för användning i fält, dvs under Karl XII:s många krigsföretag. '''Museet har ett exemplar''' Kategori:Biblar')
- 10 april 2024 kl. 17.24 Johannes uppenbarelse (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Uppenbarelseboken) Märke: Ny omdirigering
- 10 april 2024 kl. 17.22 Epistolarium (historik | redigera) [282 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistolarium''' är en beteckning för texter ur Nya Testamentets epistlar, Apostlagärningarna och Johannes Uppenbarelse == Källor == * [https://runeberg.org/nfbg/0600.html Nordisk familjebok, Uggelupplagan bd 7 sp 1111] Kategori:Religiösa texter')
- 10 april 2024 kl. 11.06 Reformationsjubileum (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Reformationsjubileet) Märke: Ny omdirigering
- 9 april 2024 kl. 09.16 Oscar Bensow (historik | redigera) [27 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Bensow, Oscar) Märke: Ny omdirigering
- 9 april 2024 kl. 09.16 Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Bensow) (historik | redigera) [231 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '1912 utgav Oscar Bensow en nyöversättning av den tyska Pia desideria, benämnd Svenska kyrkans bekännelseskrifter. == Källor == * [https://runeberg.org/bekann12/ Skriften på Runeberg] Kategori:Religiösa skrifter')
- 9 april 2024 kl. 09.09 Bensow, Oscar (historik | redigera) [3 173 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Josef Oscar Bensow''', född den 9 februari 1870 i Stockholm , död den 27 april 1936<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0020.html Bensow, Josef Oscar}}</ref> i Österåkers församling, Stockholms stift, var en svensk teolog, känd som utgivare av ''Biblisk Ordbok''. Han var brorson till Simon Bensow och kusin till Victor Bensow. == Biografi == Bensow, som blev student i Uppsala 1887, blev efter studier i utlandet filosofie doktor i Tübingen 1895 och...') skapades ursprungligen som "Bensow, Oskar"
- 9 april 2024 kl. 07.38 Svenska kyrkans grundläggande dokument (historik | redigera) [1 237 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska kyrkans grundläggande dokument''' är Svenska Kyrkans benämning på de bekännelsetexter som definierar Svenska Kyrkans trosuppfattning. De äldsta skrifterna är den apostoliska trosbekännelse, den niceanska trosbekännelsen och den athanasianska trosbekännelsen. De kallas även symbola. Dessa är gemensamma för hela den kristna kyrkan i världen. År 1530 tillkommer den augsburska bekännelsen, Confessio Augustana. Denna är et...')
- 5 april 2024 kl. 19.03 Georg Gottlieb Burchardi (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Redirect Burchardi, Georg Gottlieb')
- 5 april 2024 kl. 18.55 Burchardii boktryckeri (historik | redigera) [787 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Burchardii boktryckeri''' bildades 1693 av bokhandlaren Georg Gottlieb Burchardi]]. == Publikationer == * 1695 års psalmbok i kvarto, utgiven 1697 == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 5 april 2024 kl. 18.47 Burchardi, Georg Gottlieb (historik | redigera) [1 081 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Georg Gottlieb Buchardi''' var en boktryckare av tyskt ursprung, verksam i Sverige under 1600-talet. Georg Buchardi var ursprungligen bokhandlare men satte 1693 upp ett tryckeri, och erhöll privilegium på att få trycka den nya psalmboken. Han kom att trycka flera uppmärksammade utgåvor, bland annat psalmboksupplagan i kvartoformat utgiven 1697. År 1708 sålde han tryckeriet till Johan Henrik Werner och J G Matthias. == Källor == * {{runebe...')
- 4 april 2024 kl. 17.40 Dippelsk (historik | redigera) [157 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism, radikalpietismen som Johann Konrad Dippel grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 17.38 Spenersk (historik | redigera) [135 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism som Philipp Jacob Spener grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 07.23 Fattigvård (historik | redigera) [7 340 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ': '''''Fattighus''' hänvisar hit. Se även Fattighuskabarén.'' thumb|right|300px|Fattigstuga i [[Småland.]] thumb|right|300px|[[Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren.]] thumb|right|300px|Fattigstuga i [[USA.]] '''Fattigvård'''...')
- 4 april 2024 kl. 07.05 Religionsfrihetslag (1951) (historik | redigera) [260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Religionsfrihetslagen''' tillkom den 26 oktober (1951:680)<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Religion')
- 4 april 2024 kl. 06.33 Dissenterlagarna (historik | redigera) [2 234 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Dissenterlagarna''' är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.<ref name=alltombibeln>[http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia]</ref> I lagen från 1860 används termen ''Svens...')
- 4 april 2024 kl. 06.21 Toleransediktet (historik | redigera) [4 020 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Toleransediktet''' var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781. Bidragande till ediktets tillkomst var bland annat Anders Chydenius. == Historik == Sedan Uppsala möte hade lutherdomen varit enda tillåtna religionen i riket. Förutom upplysningens idéer om frihet fanns det ekonomiska incitament till religionsfrihet, så att utländska specialister kunde arbeta i Sverige med värdefulla bi...')