Aspens klotrunda löv och vågiga kant, kan till hösten bli nästan violett i färgen om antocyanerna haft en gynnsam sommar, annars kan karotenerna dominera och ge lysande guldgula löv istället. Den glatta ytan bidrar till det särskilda ljudet från de darrande löven. I lövsprickningen har aspen inget klorofyll i löven, den ser ut att vara höstlövad i gulbruna färger. De till synes silverfärgade asplöv som förekommer i södra kommundelen är i själva verket uppätna löv. Angriparen har bara lämnat kvar bladnerverna.

Liksom hos asken blir hanträden störst. Det märkliga är att de är mycket vanligare än honträden som är näst intill sällsynta. Det är svårt att skilja dem åt, men honträdets hängen är kortast först, men växer ifatt hanhänget och blir betydligt längre.

Aspen är ett populärt boträd för fåglar och växer ända upp i fjälltrakterna. Som andra ljusälskande träd, björk och tall, släpper aspen de nedre grenarna.

Trädet tillhör poppelsläkten och gör som poppeln - skjuter massor av rotskott, vars unga löv är ludna på undersidan, mycket stora och hjärtformade eller ovala. Vill man avlägsna aspar måste man ringbarka dem, annars blir resultatet ett hav av rotskott.
Aspveden passar bra vid bastubygge, virket varken kådar eller blir varmt. Vedens benägenhet att klyvas lätt utnyttjas av tändsticksindustrin. En halv kubikmeter aspträ ger cirka en miljon tändstickor.


FAKTA:
Aspen anses kunna bli 25 meter hög. De grövsta asparna kan ha en omkrets på 3,5 meter i brösthöjd.
En asp uppnår sin ålders höst ungefär som människan. Den blir sällan mer än 100 år om den inte avverkats i 50-70-årsåldern.
I Skåne finns en aspvariant som har fler kromosomer, vilket gör den storvuxen.
Aspens latinska namn Populus tremula betyder "folklig", vilket syftar på den allmänna förekomsten och "darrande", såsom lövet gör.

Publicerad i Bergslagsposten
17 augusti 1994

© Text: Maria Lagerman
© Foto: Lennart Eriksson