Den gamla lönnen i Allmänningbo var en vanlig mötesplats för byns
barn och ungdom förr i tiden. Man var mer beroende av mötesplatser utomhus
när familjerna var större än idag. Just gamla stora träd har ofta tjänat
som riktmärken för samlingar även för folk som bott och verkat i skogen.
(Klicka
och se en stor bild)
De handflikiga löven blir, som hos många lövträd,
allra störst på unga plantor. Eftersom lövmassan i en lönn är stor påverkas
markens surhetsgrad där de förmultnar. Vissa år angrips löven av tjärfläckssvampen.
Parasiten orsaker de svarta fläckarna som skämmer höstprakten. En prakt
som annars kan variera år från år. På Silvanum i Gävle, när det fanns,
förklarades det av att när lönnen, och andra lövträd, utsätts för stora
temperaturvariationer kan de producera mer socker som i sin tur förstärker
färgämnena i lövet. Vissa år dominerar garvämnen som ger den bruna färgen
på höstlöven. Eftersom garvämnena är stabilast övergår lövfärgen ofta
till brunt innan de fälls.
Lönnen tillhör de ädla lövträden och växer vild söder om Dalälven liksom
eken. Men den bildar aldrig skog. Planterade lönnar finns ända upp till
Haparanda. Lönnens släkting naverlönn växer bara i Skåne, men finns planterad
i Lindesberg. Dess löv har inte så spetsiga flikar och näsorna växer mittemot
varandra som på ett rakt streck. Sykomorlönn, eller tysk lönn, förekommer
planterad i Sverige, men det är tveksamt att rekommendera den eftersom
den sprider sig mycket.
Lönnen tillhör de blandkönade lövträden liksom asken, vilket betyder att
han- och honblommor kan uppträda på olika grenar i samma träd. Men lönnen
är så knepig att en gren som ett år har honblommor inte orkar med det
året därpå och därför nöjer sig med de mindre hanblommorna som inte bildar
frukter. Dessutom är blommorna ibland båda könen i samma blomma.
Virket är tacksamt att polera och har ett vackert årsringsmönster som
gjort lönnen populär till instrument, bösskolvar och möbler.
Lönnlövet med sitt typiska utseende gör att trädet tillhör de vanligen igenkända träden.
(Klicka och se en stor bild)
Lönnen blir sällan mer än 150 år eftersom den lätt drabbas av röta i grenklykorna på grund av svampangrepp. men friväxande kan den bli 25 meter hög. I Finnerödja finns en lönn som är 5,15 meter i omkrets. Eftersom det är vanligt att stammen delas i flera finns många lönnar vars omkrets inte är mätbar. Dess släktnamn Acer betyder spetsig och syftar på lövets form. Artnamnet platanoides syftar på att löven liknar platanträden, utan att för den skull ha något mer gemensamt.
Publicerad
i Bergslagsposten
22 augusti 1994
© Text:
Maria Lagerman
© Foto:
Lennart Eriksson
ÄNTLIGEN HAR DET BLIVIT AV
Särtryck
av alla texter finns att köpa som broschyr!
Det tog "bara" lite drygt 20 år att få den ur
pressarna - februari 2015
32
sidor, häftad broschyr.
Pris 50 kr
5 kr rabatt vid köp av Lövringsduk
Beställ
på mail till
maria at gammelbo.se
Beställ och betala till Lasse-Maiaz
Plusgiro 663026-3 så slipper du frakten!
Besökare sen 20 april 2003
