Lönn
|
||
Lönnen vanligt vårdträd
|
||
De tjusiga höstlöven är
troligen orsaken till att lönnen är det allra vanligaste vårdträdet sen
långt tillbaka. Och vem har inte som barn roat sig med att sätta fast
en så kallad lönnäsa på nästippen?
|
||
|
De handflikiga löven blir, som hos många lövträd,
allra störst på unga plantor. Eftersom lövmassan i en lönn är stor påverkas
markens surhetsgrad där de förmultnar. Vissa år angrips löven av tjärfläckssvampen.
Parasiten orsaker de svarta fläckarna som skämmer höstprakten. En prakt
som annars kan variera år från år. På Silvanum i Gävle, när det fanns,
förklarades det av att när lönnen, och andra lövträd, utsätts för stora
temperaturvariationer kan de producera mer socker som i sin tur förstärker
färgämnena i lövet. Vissa år dominerar garvämnen som ger den bruna färgen
på höstlöven. Eftersom garvämnena är stabilast övergår lövfärgen ofta
till brunt innan de fälls. |
Lönnlövet med sitt typiska utseende gör att trädet tillhör de vanligen igenkända träden. (Klicka och se en stor bild) |
|
FAKTA: Lönnen blir sällan mer än 150 år eftersom den lätt drabbas av röta i grenklykorna på grund av svampangrepp. men friväxande kan den bli 25 meter hög. I Finnerödja finns en lönn som är 5,15 meter i omkrets. Eftersom det är vanligt att stammen delas i flera finns många lönnar vars omkrets inte är mätbar. Dess släktnamn Acer betyder spetsig och syftar på lövets form. Artnamnet platanoides syftar på att löven liknar platanträden, utan att för den skull ha något mer gemensamt. |
|
Publicerad
i Bergslagsposten © Text:
Maria Lagerman |
||
ÄNTLIGEN HAR DET BLIVIT AV Särtryck
av alla texter finns att köpa som broschyr! 32
sidor, häftad broschyr. Beställ
på mail till |
Besökare sen 20 april 2003
|