Sälg
|
||
Sälgen
växer oftast som en buske
|
||
Den
som plockar in videungskvistar på senvintern kanske märker
att vissa buskar har finare videungar än andra. Det beror på
det stora antalet olika sorters vide.
|
||
|
Räknat
över hela Sverige finns 29 olika arter i den stora videfamiljen som
består av släkten Salix med sälg, vide och pil och släkten
Populus med poppel och asp. De nio vanligaste videarterna är främst
buskar och ris. Dess löv uppvisar många olika former som fordrar
ett stort intresse för att urskilja. Förutom sälg är
det bara jolsterbusken som är hyfsat lätt att peka ut. Vintertid
hänger dess ulliga frökapslar kvar i buskarna. Sälgens
löv är mörkgröna med gråluden undersida, äggformat
ovala och med spets och näst intill släta i kanten till skillnad
från häggens löv som har snarlik form men tandad kant. Sälgen
fodrar ljus och gott om vatten, därav de många dikesbuskagena.
Sälgen har skilda han- och honträd som skiljs åt av hanblommornas
lockande gula lysande färg, medan honblommorna är anspråkslöst
grönaktiga. I gengäld har honblommorna den åtråvärda
honungen. Sälg och vide är de enda lövträd vars hängen
måste insektspollineras, till skillnad från hängeväxterna
på björk, al, hassel och asp som vindpollineras. Videkvistarnas
böjlighet har kommit till sin rätt vid korgflätning, medan
sälgens mjuka ved inte utnyttjas så mycket. Däremot innebär
den tidiga blomningen att binas behov av föda till larverna tillgodoses,
till glädje för frukt- och trädgårdsodlare.
|
FAKTA: Salixarterna är synnerligen snabbväxande som unga. Årsskott på två meter är inte ovanligt, i extremfall har fyra meters årsskott uppmätts, men sälgen tillhör inte de snabbaste. Släktnamnet Salix syftar på dess snabba växt i unga år. Energiskogsodlingar beskrivs ibland kortfattat som salixodlingar. Sälgens artnamn caprea betyder get och antyder att lövet är ett populärt foder för getter. |
Publicerad
i Bergslagsposten © Foto: Lennart Eriksson |
||
ÄNTLIGEN HAR DET BLIVIT AV Särtryck
av alla texter finns att köpa som broschyr! 32
sidor, häftad broschyr. Beställ
på mail till |
Besökare
sen 27 juli 2004
|