Att
oxeln kommer ur en korsning mellan (intermedia) rönn och vitoxel,
syns på blommorna och bären. Till skillnad från rönnen
blir det bär på oxeln utan befruktning. Dess bär är
sötare än rönnens och har använts som mjöl under
nödår.
Oxelns
mjukt rundade flikar på löven och dess djupt mörkgröna
glänsande färg ger trädet en karaktär som liknar ekens
eller klibbalens. I blomningstid kan det i all hast se ut som rönnbärsblommor
i en ek, fast färgen är mörkare på löven.
Men veden är annorlunda, seg och svårkluven. Vedens egenskaper
har gjort den svenska tumstocken till vad den är, seg och böjlig.
Bowlingklot är ofta gjorda av oxel.
Oxeln
tål såväl hård blåst som luftföroreningar,
vilket gjort den till ett populärt parkträd i städerna.
Den växer vild upp till Indalsälven i Sundsvall, men är
vanligast i Småland.
När
Gunnar Danielssons morfar flyttade till Grimsöbodar 1908 tog
han hjälp av en trädgårdsmästare för att få
råd om plantering. Resultatet blev bland annat att Oskar Larsson
planterade denna oxel som säkert var ett ganska ovanligt träd.
(Klicka och se en stor bild)
En gammal oxel kan uppnå ansenliga dimensioner. Ett träd med en stamomkrets på fyra meter finns i Närke.
Däremot blir den sällan högre än rönnens 20 meter, trots att den kan bli 200 år.
(Klicka och se en stor bild)
Publicerad
i Bergslagsposten
15 augusti 1994
© Text:
Maria Lagerman
© Foto:
Lennart Eriksson
ÄNTLIGEN HAR DET BLIVIT AV
Särtryck
av alla texter finns att köpa som broschyr!
Det tog "bara" lite drygt 20 år att få den ur
pressarna - februari 2015
32
sidor, häftad broschyr.
Pris 50 kr
5 kr rabatt vid köp av Lövringsduk
Beställ
på mail till
maria at gammelbo.se
Beställ och betala till Lasse-Maiaz
Plusgiro 663026-3 så slipper du frakten!
Besökare
sen 27 juli 2004
