Karl XII:s Bibel: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (11 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Bibeln på svenska}} | {{Bibeln på svenska}} | ||
'''Karl XII:s [[bibel]]''', eg. ''BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning'', språkligt reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 ([[Gustav Vasas Bibel]]). Den trycktes 1703 och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till [[Gustav V:s Bibel]] utkom. | '''Karl XII:s [[bibel]]''', eg. ''BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning'', språkligt reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 ([[Gustav Vasas Bibel]]). Den trycktes 1703 och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till [[Gustav V:s Bibel]] utkom. | ||
Den utgavs första gången 1703 och innebär en modernisering av språket samt tillägg av vissa avsnitt. Det är alltså inte en nyöversättning. Arbetet med utgivningen startades redan med en [[Bibelkommissionen (1692)|bibelkommission 1692]], på initiativ av [[Jesper Swedberg]] och med [[Erik Benzelius den äldre]] som ordförande, under Karl XI och borde alltså rätteligen kallas [[Karl XI:s Bibel]]. | == Produktion == | ||
Den utgavs första gången 1703 och innebär en modernisering av språket samt tillägg av vissa avsnitt. Det är alltså inte en nyöversättning. Arbetet med utgivningen startades redan med en [[Bibelkommissionen (1692)|bibelkommission 1692]], på initiativ av [[Jesper Swedberg]] och med [[Erik Benzelius den äldre]] som ordförande, under kung Karl XI och borde alltså rätteligen kallas [[Karl XI:s Bibel]]. | |||
Förordet skrevs av [[ärkebiskop]] [[Erik Benzelius d ä]]. Titeln är graverad av [[Johan van den Aveelen]], som även graverat Karl XII:s porträtt efter teckning av [[Axel Sparre]]. Planscherna och kartorna föreställer bl.a. templet i Jerusalem, aposteln Paulus resor m.fl., bl.a. graverade av [[Truls Arfwedson]] och [[Anders Wijkman]]. | |||
Förordet skrevs av [[ärkebiskop]] [[Erik Benzelius d ä]]. Titeln är graverad av [[ | |||
== Språket == | == Språket == | ||
Karl XII:s Bibel lästes i över 200 år | Karl XII:s Bibel lästes i över 200 år. Vi har lånat ett stort antal bevingade ord från den, och språket i den har påverkat många, både rikssvenska och [[finlandssvensk]]a författare, liksom det svenska samhället och kulturen i stort. | ||
Det finns en avhandling från Lunds Universitet angående Karl XII:s bibels betydelse för svenska skriftspråket. ([https://portal.research.lu.se/en/publications/karl-xiis-bibel-och-den-svenska-stavningens-standardisering]) | Det finns en avhandling från Lunds Universitet angående Karl XII:s bibels betydelse för svenska skriftspråket. ([https://portal.research.lu.se/en/publications/karl-xiis-bibel-och-den-svenska-stavningens-standardisering]) | ||
På frågan om var [[Evert Taube]] funnit inspirationen till sitt livsverk lär han lite oväntat ha svarat "Karl XII:s Bibel". Precis som [[Carl Michael Bellman|Bellman]] fick han sina första intryck från Den heliga skrift. Hos Bellman finns många spår av bibelns inflytande, till exempel visorna om "[[Gubben Noach]]" och "Den kyska Susanna" som går tillbaka på berättelser i [[Gamla testamentet]] enligt versionen i Karl XII:s bibel. I utgåvan från 1709 finns ett långt kapitel med vad utgivaren kallar "''Register och Förtekning, uthi hwilken Book, kapitel och vers, the förnämnste Språk uthu Mose och Profeterna, af Christo och hans Apostlar i nya Testamentet indragne och förklarade warda''", en rik samling citat från GT. | På frågan om var [[Evert Taube]] funnit inspirationen till sitt livsverk lär han lite oväntat ha svarat "Karl XII:s Bibel". Precis som [[Carl Michael Bellman|Bellman]] fick han sina första intryck från Den heliga skrift. Hos Bellman finns många spår av bibelns inflytande, till exempel visorna om "[[Gubben Noach]]" och "Den kyska Susanna" som går tillbaka på berättelser i [[Gamla testamentet]] enligt versionen i Karl XII:s bibel. I utgåvan från 1709 finns ett långt kapitel med vad utgivaren kallar "''Register och Förtekning, uthi hwilken Book, kapitel och vers, the förnämnste Språk uthu Mose och Profeterna, af Christo och hans Apostlar i nya Testamentet indragne och förklarade warda''", en rik samling citat från GT. | ||
== Utgivning == | |||
Dess tryckning påbörjades redan 1697 på [[Keysers boktryckeri]]. Ursprungligen var det tänkt att den skulle tryckas i [[kvartoformat]], men genom ett kungligt beslut den 5 maj 1699 bestämdes att den skulle tryckas i ”[[Folioformat|Folio Regali]]”, dvs. i kyrkobibelformat. Den tryckes i 4 000 exemplar varav 2 500 var avsedda för kyrkor. Den 7 november 1703 var Bibeln färdigtryckt, och Catarina Höök, som var ansvarig för tryckningen, sände över det första exemplaret till Kanslikollegiet. Vid utgivningen fanns ca 1676 kyrkor o Sverige. | |||
Karl XII:s eget exemplar av Bibeln, en kyrkobibel i folioformat, blev ryskt byte i slaget vid Poltava, men har återbördats till Sverige och finns nu i [[Kungliga biblioteket]]. För användning hos trupperna utgavs 1709 Sveriges första [[fältbibel]], en bibel i [[oktav]]format<ref>Finns i museet</ref>. 1720 utges den första bibeln i [[duodes]]format under drottning [[Lovisa Ulrika]], kallad [[Molins Bibel]] efter utgivaren som var en privatperson.<ref>Finns i museet</ref> | |||
== Senare utgåvor == | == Senare utgåvor == | ||
Eftersom bibelkommissionen arbetade så länge, 145 år, så har Karl XII:s bibel givits ut i otaliga upplagor och blivit ett slags referensbibel under 1700- och första hälften av 1800-talet. Men under andra hälften av 1800-talet ges det ut flera andra biblar, varav en del är nyöversättningar från originalspråken | Eftersom bibelkommissionen arbetade så länge, 145 år, så har Karl XII:s bibel givits ut i otaliga upplagor och blivit ett slags referensbibel under 1700- och första hälften av 1800-talet. Men under andra hälften av 1800-talet ges det ut flera andra biblar, varav en del är nyöversättningar från originalspråken | ||
På 1870-talet gav brittiska bibelsällskap bidrag till spridning av biblar till den svenska allmänheten. Dessa sällskap var dock präglade av reformert teologi och accepterade därför inte de [[apokryferna|apokryfiska]] böckerna. År 1873 gavs t.ex. ''Biblia'' eller ''Den heliga skrift'' ut med enbart Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker ut med sådant bidrag från ett sällskap i [[Cambridge]]. Till skillnad från äldre versioner av Karl XII:s bibel var denna tryckt med [[antikva]]-stil och inte med [[frakturstil]]. En [[faksimil]]utgåva av den ursprungliga Karl XII:s bibel gavs | På 1870-talet gav brittiska bibelsällskap bidrag till spridning av biblar till den svenska allmänheten. Dessa sällskap var dock präglade av reformert teologi och accepterade därför inte de [[apokryferna|apokryfiska]] böckerna. År 1873 gavs t.ex. ''Biblia'' eller ''Den heliga skrift'' ut med enbart Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker ut med sådant bidrag från ett sällskap i [[Cambridge]]. Till skillnad från äldre versioner av Karl XII:s bibel var denna tryckt med [[antikva]]-stil och inte med [[frakturstil]]. En [[faksimil]]utgåva av den ursprungliga Karl XII:s bibel gavs ut av [[Gidlunds förlag]] 1978 i full kyrkobibelstorlek. En ny faksimilupplaga gavs ut av [[Artos & Norma förlag]] år 1995 (ISBN 91 7580 108-6). | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Nuvarande version från 11 april 2024 kl. 11.29
Karl XII:s bibel, eg. BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning, språkligt reviderad utgåva av den svenska bibelöversättningen från 1541 (Gustav Vasas Bibel). Den trycktes 1703 och var den officiella svenska kyrkobibeln fram till Gustav V:s Bibel utkom.
Produktion
Den utgavs första gången 1703 och innebär en modernisering av språket samt tillägg av vissa avsnitt. Det är alltså inte en nyöversättning. Arbetet med utgivningen startades redan med en bibelkommission 1692, på initiativ av Jesper Swedberg och med Erik Benzelius den äldre som ordförande, under kung Karl XI och borde alltså rätteligen kallas Karl XI:s Bibel.
Förordet skrevs av ärkebiskop Erik Benzelius d ä. Titeln är graverad av Johan van den Aveelen, som även graverat Karl XII:s porträtt efter teckning av Axel Sparre. Planscherna och kartorna föreställer bl.a. templet i Jerusalem, aposteln Paulus resor m.fl., bl.a. graverade av Truls Arfwedson och Anders Wijkman.
Språket
Karl XII:s Bibel lästes i över 200 år. Vi har lånat ett stort antal bevingade ord från den, och språket i den har påverkat många, både rikssvenska och finlandssvenska författare, liksom det svenska samhället och kulturen i stort.
Det finns en avhandling från Lunds Universitet angående Karl XII:s bibels betydelse för svenska skriftspråket. ([1])
På frågan om var Evert Taube funnit inspirationen till sitt livsverk lär han lite oväntat ha svarat "Karl XII:s Bibel". Precis som Bellman fick han sina första intryck från Den heliga skrift. Hos Bellman finns många spår av bibelns inflytande, till exempel visorna om "Gubben Noach" och "Den kyska Susanna" som går tillbaka på berättelser i Gamla testamentet enligt versionen i Karl XII:s bibel. I utgåvan från 1709 finns ett långt kapitel med vad utgivaren kallar "Register och Förtekning, uthi hwilken Book, kapitel och vers, the förnämnste Språk uthu Mose och Profeterna, af Christo och hans Apostlar i nya Testamentet indragne och förklarade warda", en rik samling citat från GT.
Utgivning
Dess tryckning påbörjades redan 1697 på Keysers boktryckeri. Ursprungligen var det tänkt att den skulle tryckas i kvartoformat, men genom ett kungligt beslut den 5 maj 1699 bestämdes att den skulle tryckas i ”Folio Regali”, dvs. i kyrkobibelformat. Den tryckes i 4 000 exemplar varav 2 500 var avsedda för kyrkor. Den 7 november 1703 var Bibeln färdigtryckt, och Catarina Höök, som var ansvarig för tryckningen, sände över det första exemplaret till Kanslikollegiet. Vid utgivningen fanns ca 1676 kyrkor o Sverige.
Karl XII:s eget exemplar av Bibeln, en kyrkobibel i folioformat, blev ryskt byte i slaget vid Poltava, men har återbördats till Sverige och finns nu i Kungliga biblioteket. För användning hos trupperna utgavs 1709 Sveriges första fältbibel, en bibel i oktavformat[1]. 1720 utges den första bibeln i duodesformat under drottning Lovisa Ulrika, kallad Molins Bibel efter utgivaren som var en privatperson.[2]
Senare utgåvor
Eftersom bibelkommissionen arbetade så länge, 145 år, så har Karl XII:s bibel givits ut i otaliga upplagor och blivit ett slags referensbibel under 1700- och första hälften av 1800-talet. Men under andra hälften av 1800-talet ges det ut flera andra biblar, varav en del är nyöversättningar från originalspråken
På 1870-talet gav brittiska bibelsällskap bidrag till spridning av biblar till den svenska allmänheten. Dessa sällskap var dock präglade av reformert teologi och accepterade därför inte de apokryfiska böckerna. År 1873 gavs t.ex. Biblia eller Den heliga skrift ut med enbart Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker ut med sådant bidrag från ett sällskap i Cambridge. Till skillnad från äldre versioner av Karl XII:s bibel var denna tryckt med antikva-stil och inte med frakturstil. En faksimilutgåva av den ursprungliga Karl XII:s bibel gavs ut av Gidlunds förlag 1978 i full kyrkobibelstorlek. En ny faksimilupplaga gavs ut av Artos & Norma förlag år 1995 (ISBN 91 7580 108-6).
Se även
- Silverbibeln, Codex argenteus
- Svenska bibelutgåvor
- Gustav Vasas Bibel
- Gustav II Adolfs Bibel
- Gustav V:s Bibel
Källor
finns i museet
- Karl XII:s Bibel i original första utgåva, kyrkobibel med vackra Carl XII spännen
- Fältbibeln 1709
- Vacker specialutgåva tryckt från 1703 till 1715 av två olika tryckare
- Förstautgåva 1703 kyrkobibel med ovanligt vackra pärmar, Karl XII:s porträtt kvar.
- Läs i sin helhet på Litteraturbanken.
- Minnesskriften Den gamla översättningen. Karl XII:s bibel och dess receptionshistoria (Konferens i Lund 2003)
- "Recesion av "Den gamla översättningen"