Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
- 27 april 2024 kl. 13.02 Lagiskhet (historik | redigera) [5 702 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lagiskhet''' ('''Bokstavstro''') är tron på en urkunds, vanligen en religiös källskrifts, ordagranna innehåll. Bokstavstro ställs emot mer kritiska tolkningar av textens budskap utifrån att den skrevs i ett annat kulturellt sammanhang än läsaren lever i idag. Bokstavstro är ett centralt fenomen inom religiös fundamentalism och verbalinspiration, vilket brukar ställas emot liberal teologi och religi...')
- 27 april 2024 kl. 09.19 Oncken, Johann Gerhard (historik | redigera) [860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|right '''Johann Gerhard Oncken''', född 26 januari 1800, död 2 januari 1884, var den tyska baptismens grundare. Oncken, Gottfried Wilhelm Lehmann (1799–1882) och Julius Købner (1806–1884) var kända som den baptistiska treklövern. Oncken var verksam som handelsman i Storbritannien, återvände 1823 till Tyskland och grundade en söndagsskola i Hamburg. Sedan han 1834 blivit döpt av en amerikansk b...')
- 26 april 2024 kl. 17.06 Lönnbäck, Waldemar (historik | redigera) [354 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik WALDEMAR Lönnbäck''' var född 26 mars 1854 och dog 5 nov 1914. Anses ha en allmänt apologetisk för en konservativ bibelsyn.<ref> Bökbörsen Läsaren</ref>. Han var gift med Ida Cartalia Lönnbäck, född 27 jan 1845, död 1 dec 1920. Barn Arne Thoborn, 14 juli 1877 till 24 okt 1954 == Källor == <references/> Kategori:Biografier')
- 26 april 2024 kl. 15.59 Facklan (historik | redigera) [306 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Facklan'''. Tidskrift för kristlig tro och forskning'' == Källor == * Årgångarna 6.8 och 9, 1907, 1909 och 1910 Kategori:Religiösa skrifter')
- 25 april 2024 kl. 18.39 Nilsson, Fredrik Olaus (historik | redigera) [4 464 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik Olaus Nilsson''', ofta kallad F O Nilsson, född 28 juli 1809 på Vendelsö i Värö socken (i nuvarande Varbergs kommun) i norra Halland, död i USA 21 oktober 1881 och begravd på ''Swede Bottom Cemetery'' i Houston County, Minnesota, grundade Sveriges första baptistförsamling. Gift med Sophia Nilsson (1812–1903). == Biografi == Nilsson flyttade som ung till Onsala (i nuvarande Kungsbacka kommun) och gick till sjö...')
- 25 april 2024 kl. 13.35 Budbäraren (historik | redigera) [1 225 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Budbäraren''' är en månadstidning som ges ut av Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS. Tidningen grundades 1857 och Bernhard Wadström var dess första redaktör. Tidningen är EFS huvudorgan. == Historia == Genom historien har andra av EFS utgivna tidningar inlemmats i Budbäraren. 1928 slogs Missionstidning och Budbäraren ihop och publicerades under flera år under namnet Missionstidning-Budbäraren. EFS-medlemstidningen EFS.nu inlemmades i Budbär...')
- 25 april 2024 kl. 13.10 Anders Wiberg (historik | redigera) [2 120 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Anders Wiberg '''Anders Wiberg''', född den 17 juli 1816 i Vi i Hälsingtuna socken, Hälsingland, död den 5 november 1887 i Stockholm, var en andlig ledare inom den tidiga svenska baptismen. Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, anslöt sig vid ett besök hos Johann Gerhard Oncken i Hamburg, Tyskland, till den baptistiska dopläran. Han utvecklade dopläran...')
- 25 april 2024 kl. 12.58 Evangelisten, baptistisk (historik | redigera) [526 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisten''' är en baptistisk månadstidskrift Från 1856 med Anders Wiberg som redaktör. Wiberg hade återvänt från Amerika 1855 och blev föreståndare för den första baptistförsamlingen i Stockholm, bildad året innan.. == Historia == 1854 bildades den 1855 återvände Anders Wiberg från USA och blev dess föreståndare och började nu en intensiv verksamhet för att stärka den nya rörelsen i hela landet. Bland hans me...')
- 25 april 2024 kl. 06.28 Evangelisten, Luthersk Tidskrift (historik | redigera) [3 159 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|right|Evangelisten 1:a utgåvan '''''Evangelisten.''' Luthersk Tidskrift för alla tider'' är en religiös tidskrift som utgavs jan 1849 - dec 1851. Den trycktes hos Lundberg & C:o (1849 - 50) och hos Thimgren & Hultman 1851. Den utkom kvartalsvis med fyra nummer per år, totalt nio nummer med 48 sidor. Den hade oktavformat, (19 x 9,8), och kostade 32 skilling banko per årgång. Skolläraren Per Palmqvist erh...')
- 25 april 2024 kl. 05.54 Bibel-Wännen (historik | redigera) [705 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bibel-Wännen''' var en religiös tidskrift, utgiven av Peter Fjellstedt, 1848-1852. Den innehöll utläggningar om bibeltexter == Januari 1848 == Innehöll artiklar om Mal 3:16, skriftrullar, eldsmur, Adam, paradiset, kunskapens träd, livets träd, kerubim, Kain och Abel, Kain och Abels offer, Kains efterkommande, Guds faderliga omsorg, kyrklig underrättelse från Ryssland. == Juni 1848 == Ljusstaken (2 Mos 2:31-40), syndafloden, nature...')
- 24 april 2024 kl. 17.24 Karl XI:s Bibelarbete (historik | redigera) [1 431 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Kung Karl XI:s arbete med en ny bibel'' Redan Gustav II Adolfs Bibel (1618) var tänkt att bli en nyöversättningmen blev av tidsbrist inte annat än en språklig revision. Samma tankar finns dock fortfarande mot slutet av århundradet och redan då Karl XI: tillträder tronen i december 1672 lämnar biskopen i Åbo, Johannes Gezelius den äldre några blad av en kommenterad nyöversättning av första mosebok. Arbetet fortsättes, nu med hjälp...')
- 24 april 2024 kl. 16.38 Melins bibelverk (historik | redigera) [214 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Melins bibelverk''' är benämningen på en nyöversättning av bibeln som utfördes 1858-65 av Hans Martin Melin == Museets innehav == == Källor == * Bibelverket '''i museet''' Kategori:Biblar') skapades ursprungligen som "H M Melins Bibel"
- 20 april 2024 kl. 19.48 Himlische Lieder del 5 (historik | redigera) [679 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 5''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Paul von Bockwohlt * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || || || |- | II || || || |- | III || || || |- | IV || || || |- | V || || || |- | VI || || || |- | VII || || || |- | VIII || || || |- | IX || ||...')
- 20 april 2024 kl. 19.31 Himlische Lieder del 4 (historik | redigera) [1 266 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 4''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Dethleb von Allefeld * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || Andächtiges Lied zu Gott || Folget mir, rufft uns das Leben || 16 |- | II || Gebet zu dem Herrn Jesu || Ich trage gross Verlangen || 17 |- | III || Busslied zu Gott...')
- 20 april 2024 kl. 06.15 Jesu, meiner Seelen Wonne (historik | redigera) [619 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesu, meiner Seelen Wonne''' är en tysk psalm i 19 verser skriven av Martin Janus. == Text == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meiner_seelen_wonne_jesu_meine_beste_lust.html Evangeliums] == Melodi == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meines_lebens_leben.html text och melodi Jesu, meines Lebens leben] == Källor == Kategori:Tyska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 18.50 Giv, o Jesus, fröjd och lycka (historik | redigera) [1 616 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Giv, o Jesus, fröjd och lycka''' (tyska: ''Jesu, meiner Seelen Wonne'') är en nyårspsalm i sju verser av Johannes Rist från 1642, översatt av Petrus Brask 1690 senare bearbetad av både Johan Olof Wallin 1819 och Britt G. Hallqvist 1983 som kortade ner psalmen till fyra verser. Texten inleds 1695 med orden: :''Gif, o JEsu! frögd och lycka'' :''Ett nytt åhr går åter in'' == Melodi == I 1697 års koralbok anges att melodin är kompon...')
- 19 april 2024 kl. 18.41 Ack, vi ästu dock så blinder (historik | redigera) [1 186 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ack, vi ästu dock så blinder''' (modern svenska: "Ack, varför är du ändå så blind") är en gammal psalm i elva verser av Haquin Spegel som trycktes första gången i Jesper Swedbergs eget psalmboksförslag 1694. Psalmen förekommer bara i 1695 års psalmbok som nr 278. Psalmen inleds 1695 :::''Ach! hwij ästu doch så blinder'' :::''At tu eij beskådar här'' == Melodi == Melodi är av Johann Schop från 1642 (F-dur, 2/2), se Melodi til...')
- 19 april 2024 kl. 18.02 Opitz, Martin (historik | redigera) [5 185 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Martin Opitz '''Martin Opitz''', född 23 december 1597 i Bunzlau, Schlesien, död 20 augusti 1639 i Danzig, var en tysk skald av barocken och smaklärare, "den nyare tyska skaldekonstens fader". == Biografi == Under sin gymnasietid utgav han dikter på latin, och i ''Aristarchus sive de contemptu linguas teutonicos'', 1617 lovprisade han det tyska språket. Efter studier vid universitetet i Frankfurt an der Oder och H...')
- 19 april 2024 kl. 17.45 Låt din Andes morgonstrimma (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Låt din Andes morgonstrimma''' är första raden av tredje versen till Ljus av ljus, o morgonstjärna == Publicerad i == * Svensk söndagsskolpsalmbok (1908) Kategori:Svenska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 17.41 Ljus av ljus, o morgonstjärna (historik | redigera) [2 419 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ljus av ljus, o morgonstjärna''' skrevs 1634 av Martin Opitz som [[]]. Den översattes till svenska av Johannes Christierni Melartopaeus 1664. == Publicerad i == * 1695 års psalmbok som nr 356 * 1819 års psalmbok som nr 426 * 1937 års psalmbok som nr 426 De tre sista verserna medtagna i Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 270 under rubriken ''Morgon och afton.'' Där med inledningen ''Låt din Andes morgonstrimma''. == Källor...')
- 18 april 2024 kl. 11.27 Wennerdahl, Wilhelm Anders (historik | redigera) [2 278 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Wilhelm Anders Wennerdahl''', född 17 juni 1709 i Grebo församling, Östergötlands län, död 11 september 1753 i Norrköping, var en svensk präst. == Biografi == Wilhelm Anders Wennerdahl föddes 1709 på Föltorp i Grebo församling. Han var son till kyrkoherde Nicolaus Wennerdahl i Kuddby församling och Margareta Buth. Wennerdahl blev 1723 student vid Uppsala universitet och avlade 1734 magisterexamen. Han blev docent vid Linköpings gymn...')
- 18 april 2024 kl. 11.06 Lexicon mythico-historicum (historik | redigera) [315 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lexicon mythico-historicum''' Eller Kort och Tydelig Beskrifning Öfwer Afgudar, Gudinnor..... I liuset framgifwet Af Wilhelm Anders Wennerdahl Tryck hos Gabriel Björckegren i Liniköping 1748 Kategori:Religiösa skrifter')
- 11 april 2024 kl. 10.36 Nya Testamentets brev (historik | redigera) [1 258 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). '''Nya testamentet''' eller '''Nya Testamentet''',<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nya-testamentet ''Nationalencyklopedin'': Nya Testamentet]</ref> ofta förkortat '''NT''', är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln. Nya testamentet handlar om Jesu liv och de kristna den närmaste tide...')
- 11 april 2024 kl. 10.30 Epistel (historik | redigera) [740 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistel''' är grekiska (ἐπιστολή, ''epistolē'') och betyder ''brev'' och kan syfta på: * Brev, ett vanligt * Epistel (dikt) – en dikt eller avhandling i brevform * Epistelbreven – brev som tillskrivs bland andra aposteln Paulus, aposteln Johannes och aposteln Petrus, se Nya Testamentets brev * Epistelläsning – ett moment i den kristna gudstjänsten, då läsning sker ur något av Nya Testamentets brev eller från Uppenbare...')
- 11 april 2024 kl. 10.03 NuBibeln (historik | redigera) [413 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''nuBibeln'''' är en helt ny svensk bibelöversättning. I översättningsarbetet har man utgått från grundtexten. nuBibeln är både läsvänlig och texttrogen. Översättningen är framtagen av det internationella bibelsällskapet Biblica. Huvudöversättare för nuBibeln är Aila Annala.<ref>[https://nyamusik.se/biblar-1/nubibeln Nya Musik]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Biblar')
- 11 april 2024 kl. 08.27 Beckmans förlag (historik | redigera) [99 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''' Johan Beckmans förlag''' i Stockholm == Källor == * 1819 års psalmbok Kategori:Förlag')
- 11 april 2024 kl. 07.44 Van den Aveelen, Anna Maria (historik | redigera) [485 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anna Maria van den Aveelen''' var gift med Johan van den Aveelen som var kopparstickare, grafiker och arbetade med Suecia antiqua et hodierna och grafik för Karl XII:s Bibel. Båda var av holländskt ursprung. Anna Maria upplät sin bostad på Södermalm åt radikalpietismradikalpietisten Sven Rosén och fyra kvinnor och var angagerad i den pietistiska rörelsen Gråkoltarna == Källor == Kategori:Pietism')
- 11 april 2024 kl. 07.11 Johan van den Aveelen (historik | redigera) [2 758 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' miniatyr|höger|450px|Kopparstick av [[Karlstad i Suecia Antiqua et Hodierna.]] '''Johan van den Aveelen''' (även ''Jan (Johannes) van den Aveelen'' eller ''Johan van den Aveele, Avelen, Avele''), född cirka 1650 i Leiden i Nederländerna, död 18 maj 1727 i Stockholm, var en holländsk kopparstickare, etsare och tecknare. Med sin landsman Willem Swidde (1661-1697) gjorde han gr...')
- 11 april 2024 kl. 05.57 Fältbibel (historik | redigera) [341 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fältbibel''' är ett begrepp som vanligen används om den bibel som trycktes i oktavformat av Karl XII:s Bibel för användning i fält, dvs under Karl XII:s många krigsföretag. '''Museet har ett exemplar''' Kategori:Biblar')
- 10 april 2024 kl. 17.22 Epistolarium (historik | redigera) [282 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistolarium''' är en beteckning för texter ur Nya Testamentets epistlar, Apostlagärningarna och Johannes Uppenbarelse == Källor == * [https://runeberg.org/nfbg/0600.html Nordisk familjebok, Uggelupplagan bd 7 sp 1111] Kategori:Religiösa texter')
- 9 april 2024 kl. 09.16 Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Bensow) (historik | redigera) [231 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '1912 utgav Oscar Bensow en nyöversättning av den tyska Pia desideria, benämnd Svenska kyrkans bekännelseskrifter. == Källor == * [https://runeberg.org/bekann12/ Skriften på Runeberg] Kategori:Religiösa skrifter')
- 9 april 2024 kl. 09.09 Bensow, Oscar (historik | redigera) [3 173 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Josef Oscar Bensow''', född den 9 februari 1870 i Stockholm , död den 27 april 1936<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0020.html Bensow, Josef Oscar}}</ref> i Österåkers församling, Stockholms stift, var en svensk teolog, känd som utgivare av ''Biblisk Ordbok''. Han var brorson till Simon Bensow och kusin till Victor Bensow. == Biografi == Bensow, som blev student i Uppsala 1887, blev efter studier i utlandet filosofie doktor i Tübingen 1895 och...') skapades ursprungligen som "Bensow, Oskar"
- 9 april 2024 kl. 07.38 Svenska kyrkans grundläggande dokument (historik | redigera) [1 237 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska kyrkans grundläggande dokument''' är Svenska Kyrkans benämning på de bekännelsetexter som definierar Svenska Kyrkans trosuppfattning. De äldsta skrifterna är den apostoliska trosbekännelse, den niceanska trosbekännelsen och den athanasianska trosbekännelsen. De kallas även symbola. Dessa är gemensamma för hela den kristna kyrkan i världen. År 1530 tillkommer den augsburska bekännelsen, Confessio Augustana. Denna är et...')
- 5 april 2024 kl. 18.55 Burchardii boktryckeri (historik | redigera) [787 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Burchardii boktryckeri''' bildades 1693 av bokhandlaren Georg Gottlieb Burchardi]]. == Publikationer == * 1695 års psalmbok i kvarto, utgiven 1697 == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 5 april 2024 kl. 18.47 Burchardi, Georg Gottlieb (historik | redigera) [1 081 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Georg Gottlieb Buchardi''' var en boktryckare av tyskt ursprung, verksam i Sverige under 1600-talet. Georg Buchardi var ursprungligen bokhandlare men satte 1693 upp ett tryckeri, och erhöll privilegium på att få trycka den nya psalmboken. Han kom att trycka flera uppmärksammade utgåvor, bland annat psalmboksupplagan i kvartoformat utgiven 1697. År 1708 sålde han tryckeriet till Johan Henrik Werner och J G Matthias. == Källor == * {{runebe...')
- 4 april 2024 kl. 17.40 Dippelsk (historik | redigera) [157 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism, radikalpietismen som Johann Konrad Dippel grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 17.38 Spenersk (historik | redigera) [135 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism som Philipp Jacob Spener grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 07.23 Fattigvård (historik | redigera) [7 340 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ': '''''Fattighus''' hänvisar hit. Se även Fattighuskabarén.'' thumb|right|300px|Fattigstuga i [[Småland.]] thumb|right|300px|[[Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren.]] thumb|right|300px|Fattigstuga i [[USA.]] '''Fattigvård'''...')
- 4 april 2024 kl. 07.05 Religionsfrihetslag (1951) (historik | redigera) [260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Religionsfrihetslagen''' tillkom den 26 oktober (1951:680)<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Religion')
- 4 april 2024 kl. 06.33 Dissenterlagarna (historik | redigera) [2 234 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Dissenterlagarna''' är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.<ref name=alltombibeln>[http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia]</ref> I lagen från 1860 används termen ''Svens...')
- 4 april 2024 kl. 06.21 Toleransediktet (historik | redigera) [4 020 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Toleransediktet''' var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781. Bidragande till ediktets tillkomst var bland annat Anders Chydenius. == Historik == Sedan Uppsala möte hade lutherdomen varit enda tillåtna religionen i riket. Förutom upplysningens idéer om frihet fanns det ekonomiska incitament till religionsfrihet, så att utländska specialister kunde arbeta i Sverige med värdefulla bi...')
- 2 april 2024 kl. 05.13 Riksdagsbeslut (1779) (historik | redigera) [3 860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Riksdagen beslutade den 26 januari år 1779 angående vissa friheter och begränsningar i religionsfriheten för "till riket inflyttade". Konventikelplakatet gällde fortfarande så allmänna sammankomster som bönemöten var fortfarande förbjuda. Texten lyder: ”Då en fri Religions öfning för the Utlänningar, som i Riket wilja inflytta, instämmer med den nästan uti alla wälbestälta Stater införde och menskligheten hedrande Samvets-friheten, hafwe wi äfwe...')
- 31 mars 2024 kl. 11.49 Lindenschmidt-strof (historik | redigera) [556 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lindenschmidt-strof''' är ett tyskt versmått ofta använt på 1500-talet, men sällan senare. Det skrevs en visa om rövaren Lindenschmidt som avrättades 1490 och den gav namn åt versmåttet, men hade använts långt tidigare också. Första strofen i visan lyder :Es ist nicht lange, dass es geschah, :dass man den Lindenschmidt reiten sah, :auf einem hohen Rosse. :Er reit den Rheinstrom auf und ab; :er hat ihn gar wohl genossen. Formel [4ma 4ma 3wb 4ma 3...')
- 31 mars 2024 kl. 11.37 Augsburgska interim (historik | redigera) [1 279 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Augsburgska interim''' kallar man den av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg 1548 framlagda religionsstadgan, genom vilken han hoppades att kunna på fredlig väg slita den mellan katoliker och protestanter uppkomna striden. Oaktat detta interim fordrade en nära nog fullständig återgång till katolicismen, lyckades det icke vinna några egentliga sympatier bland katolikerna och ännu mindre bland prot...')
- 29 mars 2024 kl. 17.47 Lindenschmid-Ton (historik | redigera) [280 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://www.adwmainz.de/fileadmin/adwmainz/MuKo_Publikationen/Klingende_Denkmaeler/BKD-Kirchenlied.pdf Gesellschaft zur wissenschaftlichen Edition des deutschen Kirchenlieds] Kategori:Tyska koralböcker')
- 25 mars 2024 kl. 09.22 Psalmbokskommittens revision av 1819 (1911) (historik | redigera) [576 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förslag till reviderad psalmbok för Svenska Kyrkan''', på Kungl Maj:ts nådiga uppdrag utgifvet af J A Eklund, A F Runstedt och E N Söderberg, 2:a upplagan daterad 15 oktober 1911 Utgåvan innehåller 636 psalmer. Den sista är, som vanligt, Herre signe du och råde av Jesper Swedberged tillägg av J O Wallins verser. == Källor == * Originalboken Kategor:Psalmboksförslag')
- 25 mars 2024 kl. 08.41 O Herre Gud, gör nåd med mig, texter (historik | redigera) [3 552 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Herre Gud, gör nåd med mig''' olika textvarianter {| ! Tyska || 1650 || 1695 || §8§9|| Alin || Eklund || 1921 || 1937 || 1986 |- | || || || || O Herre Gud, gör nåd med mig || || || || |}')
- 23 mars 2024 kl. 06.19 Strassburger Kichen ampt (historik | redigera) [1 650 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Strassburger Kirchen ampt''' var en tysk koralbok utgiven i Strassburg 1525 vars första del hette Teutsch Kirchen ampt. Den är tryckt av Wolfgang Köppel == Melodi nr 1 == 150px|mid| 150px|mid| * Officium Ich hab geriesst in ganzen herzen == Slutet == Sist i koralboken finns texten till de åtta första psalmerna ur psaltaren. Melodin anges vara Ach Gott vom hymel sich darein == Källor...')
- 20 mars 2024 kl. 14.01 Praxis Pietatis Melica, Rubriker (1660) (historik | redigera) [2 636 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Rubrikregister till Praxis Pietatis Melica från utgåvan 1660 Vorderdeckel Titelblatt Widmung Register der Gesänge / so mit den Fest= und Sonntäglichen Evangelien übereinkommen. Vorwort 1 Erster Theil dieses Büchleins / In welchem verfasset Tägliches Morgen=Abend= und Bußgesänge. Item Von der Rechtfertigung. 1 Tägeliche Morgesänge. 33 Tägeliche Abendgesänge. 57 Tägliche Bußgesänge. 136 Von der Rechtfertigung. 147 Ander Theil dieses Büc...')
- 20 mars 2024 kl. 11.55 Jag kan icke räkna dem alla (historik | redigera) [2 949 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jag kan icke räkna dem alla''' är en tackpsalm av Lina Sandell som publicerades första gången 1880 i "Barnens bilderbok" och som psalm i Sionstoner 1889. Musik av Albert Lindström 1889. Psalmen bygger på jämförelsen mellan Guds välgärningar och de oräkneliga stjärnorna på himmelen. De går inte att räkna - man kan bara stanna upp i häpnad och tacka. Det finns en likhet med Guds lö...')
- 18 mars 2024 kl. 09.02 O Herre Gott, begnade mich (historik | redigera) [623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '[https://hymnary.org/page/fetch/VMGU1777/54/thumbnail] '''O Herre Gott, begnade mich''' är en tysk psalm skriven av Matthaeus Greiter 1525 grundad på Psaltaren 51. == Översättningar == === Svenska === * Den översattes sannolikt av Laurentius Petri Nericius 1567. * Den har bearbetats av * Den har bearbetats av Johan Alfred Eklund till 1921 års tillägg == Källor == * [https://hymnary.org/text/o_herre_gott_begnade_mich Hymnary.org] Kate...')
- 18 mars 2024 kl. 08.08 Evangeliska väckelsen (historik | redigera) [117 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Som '''Evangeliska väckelsen''' betecknas den väckele som skedde inom evangeliska kretsar under 1800-talet')
- 18 mars 2024 kl. 08.05 Nilsson, Anders den äldre (psalmförfattare) (historik | redigera) [463 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anders Nilsson''' den äldre, född 8 sept 1831 på Furusjö gård i Habo, död 28 maj 1914, var en svensk bondson, som i slutet av 1850-talet kom i kontakt med den evangeliska väckelsen och skrev några andliga sånger. Han emigrerade till Chicago i Amerika 1867 (svältåret) där han arbetade som snickare. == Källor == * Oscar Lövgren Psalm- och Sånglexikon, spalt 452 Kategori:Biografier Kategori:Svenska psalmförfattare')
- 17 mars 2024 kl. 17.36 Det är så gott att om Jesus sjunga (historik | redigera) [3 558 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Det är så gott att om Jesus sjunga''' är en psalmtext som finns i olika versioner och med olika författare angivna som upphovsmän i skilda psalmböcker. Möjligen kan det bero på en sammanblandning mellan publicering och faktiskt upphov. Den ursprungliga psalmen är skriven av Anders Nilssons text i sju strofer och trycktes första gången i tidskriften "Söndagsskolan" nr 8, 1860 med titelraden ''"Vad det är gott att med ledig tun...')
- 17 mars 2024 kl. 10.49 Lutherkorset (historik | redigera) [1 442 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|höger|Lutherrosen Luthers egen beskrivning av sin symbol ''"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan hålle...')
- 16 mars 2024 kl. 18.51 Denicke, David (historik | redigera) [954 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''David Denicke''', född 31 jan 1603 i Zittau i Sachsen (Tyskland), död . == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 JSTOR tidskrift] kategori:Biografier Kategori:Tyska präster Kategori:Koralboksutgivare')
- 16 mars 2024 kl. 15.16 Gesenius, Justus (historik | redigera) [695 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Justus Gesenius''', född 6 juli 1601 i Esbeck bei Else i Niedersachsen, död 18 sept 1673. Han studerade teologi i Helstedt och Jena och blev 1629 pastor i S:t Magnikyrkan i Braunschweig, 1636 slottspredikant vid hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg i Hildesheim. 1642 blev han överhovpredikant och genralsuperintendent i Hannover. == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 Jstor tidskift] Kategori:Biografier Kategori:Tyska p...')
- 16 mars 2024 kl. 12.16 Hur kan och skall jag dig (historik | redigera) [1 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hur kan och skall jag dig''' är en nattvardspsalm som fanns med i 1695 års psalmbok. Den tyska texten skrevs enligt uppgift av Högmarck (1736) av Salomon Liscovius <ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736.</ref> men enligt andra källor är den ursprungliga texten författad av Johann Heermann 1632. Texten översattes till svenska av Johannes Petræus 1693. Psalmen inleds 1695 med orden: :''Hur kan och skal...')
- 14 mars 2024 kl. 08.44 In deinen Zorn (historik | redigera) [172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''In deinen Zorn''' är en psalm skriven av Ambrosius Lobwasser == Text == == Melodi == == Se även == == Källor == Kategori: Tyska psalmer')
- 13 mars 2024 kl. 18.20 Uthi tin stora wrede (historik | redigera) [691 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Uthi tin stora wrede''' är en psalm baserad på den sjätte av Konung Davids Psalmer och den första av de så kallade botpsalmerna. Texten är översatt av Carl Carlsson Gyllenhielm från tyska "In deinen Zorn" av Ambrosius Lobwasser. Psalmtexten är "af D. Swedberg merkeligen förbettrad."<ref>Högmarck, Lars, ''Psalmopoeographia'', 1736, s 15.</ref> == Publicerad i == *1695 års psalmbok som nr 26 under rubriken "Konung...')
- 10 mars 2024 kl. 07.02 Dippel, Johann Konrad (historik | redigera) [2 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Konrad Dippel''', även känd som '''Christianus Demócritus''', född 10 augusti 1673 i Niederbeerbach, död 25 april 1734 i Berleburg, var läkare, teolog och alkemist. Radikalpietismens definitiva genombrott i Sverige anses allmänt inlett med hans vistelser i Stockholm åren 1726–1728. Dippel var Gottfried Arnolds mest radikala lärjunge och både originell och högt begåvad. Från att ha varit en ivrig försva...')
- 9 mars 2024 kl. 18.30 Benzelius den yngre, Erik (historik | redigera) [10 909 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#redirekt Erik Benzelius d.y.')
- 9 mars 2024 kl. 18.26 Schaefer, Johan Henrik (historik | redigera) [414 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Henrik Schaefer''', född 1657, dog 1725, var en svensk präst, hovpredikant, kyrkoherde i Gävle och sedermera prost därstädes. Även riksdagsman. == Brev == Skrev brev till Eric Benzelius den yngre <ref>[https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Henric+Benzelius&page=7&postid=Brev_527336&tab=post Riksarkivet] == Källor == Kategori:Svenska präster Kategori:Biografier')
- 9 mars 2024 kl. 07.43 Bengels NT (1734) (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bengels Nya Testamentet 1734''' Efter långvariga studier av källskrifter gav Johann Albrecht Bengel ut en ny utgåva av Nya Testamentet på grekiska. == Källor == Kategori:Biblar')
- 8 mars 2024 kl. 13.52 Bad Boll (historik | redigera) [346 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Bad Boll är en kommun i Tyskland och en plats där Johann Christoph Blumhardt var verksam efter förföljelser. Det var dock inte Blumhardts mening, att Bad Boll bara skulle vare en anstalt för troshelbrägdagörelse utan även ett centrum för Guds rikes förverkligande på jorden. == Källor == Kategori:Schweiziska religiösa orter')
- 8 mars 2024 kl. 13.45 Leonhard Ragaz (historik | redigera) [2 452 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Leonhard Ragaz år 1914. '''Leonhard Ragaz''', född 28 juli 1868 i Tamins (Schweiz), död 6 december 1945 i Zürich, var en schweizisk reformerad teolog och, tillsammans med Hermann Kutter, en av grundarna av den religiösa socialismen i Schweiz. Han var influerad av Christoph Blumhardt. Ragaz var en del av Bergspredikoväckelsen. Han var gift med feministen och fredsakt...')
- 8 mars 2024 kl. 13.41 Kutter, Hermann (historik | redigera) [699 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hermann Kutter''', född 12 september 1862, död 22 mars 1931, var en schweizisk teolog. Kutter var kyrkoherde i Zürich 1898-1926. I sitt tidiga författarskap företrädde Kutter påverkad av Christoph Blumhardt kyrkans och religionens sociala ansvar och uppgifter och var en av ledarna i den så kallade evangelisk-sociala rörelsen. Bland hans skrifter märks ''Sie müssen'' (1904, svensk översättning 1907). Genom senare religionsfilosofiska s...') skapades ursprungligen som "Hermann Kutter"
- 8 mars 2024 kl. 13.19 Blumhardt, Christian Gottlieb (historik | redigera) [1 164 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christian Gottlieb Blumhardt''', född den 29 april 1779, död den 19 december 1838<ref>[http://www.bautz.de/bbkl/b/blumhardt_c_g.shtml Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon]</ref>, var en tysk teolog och en av missionens första förkämpar i Tyskland, farbror till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fostrades från barndomen i pietistisk anda, något som kom att prägla hela hans verksamhet. Han verkade en tid som sekreterare i ''Deuts...') skapades ursprungligen som "Christian Gottlieb Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.14 Blumhardt, Christoph (historik | redigera) [1 573 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christoph Blumhardt''', född den 1 juni 1842, död den 2 augusti 1919, var en tysk religiös ledare och politiker, son till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fortsatte ledarskapet för sin faders religiösa grupp. Hos Blumhardt kom dock troshelbrägdagörelsen att skjutas undan, medan han allt starkare betonade och vidareutvecklade gudsrikesförkunnelsen. Blumhardt kom i skarpare opposition mot kyrkan än vad fadern varit, något som bland annat tog sig...') skapades ursprungligen som "Christoph Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.10 Blumhardt, Johann Christoph (historik | redigera) [2 365 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Christoph Blumhardt''', född den 16 juli 1805, död den 25 februari 1880, var en tysk luthersk präst. Blumhardt var brorson till Christian Gottlieb Blumhardt och far till Christoph Blumhardt. Blumhardt fick 1838 prästerligt tjänst i Möttlingen nära Calw i Württemberg, och kom under sin själasörjarverksamhet där i kontakt med en flicka, Gottliebin Dittus, som led av hyste...')
- 2 mars 2024 kl. 12.18 Teologisk fakultet (historik | redigera) [1 791 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Teologisk fakultet''' är en akademisk fakultet för teologi med eget administrativt och ekonomiskt ansvar inom ett universitet och under ledning av en dekanus. Den teologiska fakulteten är den äldsta av de fyra klassiska fakulteterna (teologi, juridik, medicin och humaniora) och finns i Sverige idag endast vid Uppsala universitet och Lunds universitet, där de leder sin historia tillbaka till universitetens respektive g...')
- 29 februari 2024 kl. 08.19 Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67), innehåll (historik | redigera) [19 502 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)''' * Förslaget == A == Ack! at tu min siäl betänkte 20 Ack! blif oss, Herre Jesu, när .. 189 Ack! döden hafwer hädanryckt .. 418 Ack! gifs ej up, tu sorgsna siäl.. 287 Ack! hjertans \ve, At jag skal se. . 155 Ack! hur blind kan tu dock wara 463 Ack! hur' nödigt wil en själ — 220 Ack! huru plågas jag och nödgas 420 Ack! hivad lär en...')
- 29 februari 2024 kl. 06.56 Mennonitisches Gesangbuch (historik | redigera) [981 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Mennonitische Gesangbuch''' är en psalmbok för Arbeitsgemeinschaft Mennonitischer Gemeinden in Deutschland och för Konferenz der Mennoniten der Schweiz. Den innehåller cirka 1290 sidor med över 500 psalmer. Den nuvarande publicerades först i maj 2004 och avlöste tidigare utgåvor från 1972, i Tyskland, och 1951 i tyskspråkiga Schweiz. == Se även == * [https://www.mennoniten.de/organisation/aufgaben/gesangbuch/ Mennonitisches Gesangbuch], Arbei...')
- 28 februari 2024 kl. 19.26 Nun ruhen alle Wälder (historik | redigera) [355 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nun ruhen alle Wälder''' är en psalm skriven av Paul Gerhardt, grundad på Ps 121 == Text == == Melodi == == Publicerad i == * Wackernagels utgåva av Geistliche Lieder, Nr 102 * Bachmanns utgåva, Nr 2 * Unverfälschter Liedersegen som Nr 529, 1851 == Källor == <references/> Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.35 O Welt, sieh hier dein Leben (historik | redigera) [399 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Welt, sieh hier dein Leben''' är en passionspsalm skriven av Paul Gerhardt med 16 sex-radiga verser == Text == == Översättning == == Melodi == O Welt, ich muß dich lassen grundad på Innsbruck, ich muss dich lassen tillskriven Heinrich Isaac. == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/O_Welt,_sieh_hier_dein_Leben Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.28 Nun danket all und bringet Ehr (historik | redigera) [360 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nun danket all und bringet Ehr''' är en psalm skriven av Paul Gerhardt == Text == == Översättning == == Melodi == == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/Nun_danket_all_und_bringet_Ehr Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.22 Ich hab in Gottes Herz und Sinn (historik | redigera) [287 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/Ich_hab_in_Gottes_Herz_und_Sinn Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 13.48 Evangelisch-Lutherische Freikirche (historik | redigera) [250 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisch-Lutherische Freikirche''' är ett tyskt frikyrkoförbund som bildades 1830 i Preussen, Baden och Nassau. ELFK som organisation skapades 1877 i Planitz. == Källor == * [https://elfk.de/ EFLK] Kategori:Tyska frikyrkor')
- 28 februari 2024 kl. 13.38 Lutherische Gesangbuch (historik | redigera) [205 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lutherische Gesangbuch''' == Källor == * [https://lg.concordiabuch.de/ Psalmboken] Kategori:Tyska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 13.28 Den Danske Salmebog (2002) (historik | redigera) [82 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [dendanskesalmebogonline.dk Danska Psalmboken 2002]')
- 28 februari 2024 kl. 13.23 Nu velan, vær frisk til mode (historik | redigera) [424 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nu velan, vær frisk til mode''' är endansk psalm av Thomas Kingo == Melodi == Kingo anvisade melodin som använts till Werde munter, Mein Gemüte av Johann Schop, 1642. == Publicerad i == * Den danske salmebog (2002) som nr 758 == Källor == * [https://m.dendanskesalmebogonline.dk/salme/758 Nuvarande danska psalmbok, nr 758]] Kategori:Danska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 12.55 Himlische Lieder del 3 (historik | redigera) [1 094 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 3''', Lüneburg, Johann und Heinrich Sternen, 1647 Lång "Dedicatio" "An den günstigen Leser" Auff des Herrn Ristens Himliche Lieder Lob-Gesang über die des WolEhrwürdigen und Hochgelahrten Herrn Johann Ristens Himliche Lieder, auf die Melodey "Wie schön leuchtet der Morgenstern": Was hör Ich? Was hat solche Krafft? Anapaestliches Kling-Gedicht av Theobald Grummer I Gottseliger Anfang Gottseliger Anfang des newen Jahres, in und mi...')
- 28 februari 2024 kl. 12.32 Himlische Lieder del 2 (historik | redigera) [2 002 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 2''', Lüneburg, Johann und Heinrich Sternen, 1647, ''Himlicher Triumph-Lieder'' Lång "Dedicatio" <br> "An den Christlichen Leser" <br> Versetzungs-Gedicht Dachtülich Sonnet über Die Himlichen Lieder, Herrn Johann Ristens av Batholomaeus Bothe, von Grünberg, Pastor zu Gerdau Ehrenschrift über das Ander Zehn der himlichen Lieder, Herrn Johann Ristens av Theobald Grummer von Lüneburg I Das Triumph-Lied Mose, Welches er gesungen, als die K...')
- 28 februari 2024 kl. 11.40 Himlische Lieder del 1 (historik | redigera) [2 072 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 1''', innehåll, 1648 == Von der Geburt Christi == I Lob-Gesang, Von der freundenreichen Geburt und Menschwerdung unsers HErrn und heylandes Jesu Christ, ''Ermuntre dich, mein schwacher Geist'', 12 verser med melodi II Christliche Betrachtung der Person, die da leidet, und der Ursachen des bitteren Leidens und Sterbens unseres HErrn Jesu Christ, Grosser Gott ins Himmels Thron')
- 28 februari 2024 kl. 11.17 Barntoner (1922) (historik | redigera) [150 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Barntoner''' är en psalmbok för barn utgiven av Fribaptistsamfundet 1922 och åter 1950 == Källor == Kategori:Svenska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 07.29 Innehåll i Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine (1967) (historik | redigera) [81 578 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine''', psalmer Nr. Liedtitel Text / Autor 1 Allein Gott in der Höh sei Ehr Nikolaus Decius (1523) 2 Gott der Vater steh uns bei Martin Luther (1524) 3 Wir glauben all an einen Gott Martin Luther (1524) 4 Der Herr, unser Vater und Gott Peter Herbert 5 Gott Vater Herr wir danken dir Lukas Osiander (1583) 6 Nun danket alle Gott Martin Rinckart (1636) 7 Sollt ich meinem Gott nicht singen Paul Gerhardt (1653) 8 Gelobet sei der Her...')
- 28 februari 2024 kl. 06.45 Jesus går den tunga stråten (historik | redigera) [433 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesus går den tunga stråten''' är ursprungligen en dansk psalm av Thomas Kingo, [[]] , skriven 1869. Den översattes till svenska av Severin Cavallin == Melodi == Används även till Syndaskulden att försona, nr 78 i 1819 års psalmbok == Publicerad i == * Hemlandssånger (1892) * Metodistkyrkans psalmbok (1896) == Källor == <references/> {{Psalmse}} Kategori:Svenska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 06.01 Melodi till Werde munter, mein Gemüte (historik | redigera) [3 248 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Melodin till '''Werde munter, mein Gemüte''' är skriven direkt för denna text av Johann Rist. Melodin komponerades av Johann Schop och är listad som Zahn nr 6551. == Källor == Kategori:Tyska koraler')
- 28 februari 2024 kl. 05.44 Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine (1967) (historik | redigera) [402 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Fil:gesangbuch_der_evangelischen_herrnhuter_bruedergemeine.jpg,mini,right,Psalmboken '''Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine''' är en psalmbok utgiven av Herrnhuter Brüdergemeinshaft 1967, även känd som ''Gesangbuch der Herrnhuter Brüdergemeine''. == Källor == Kategoi:Tyska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 05.25 Verzage nicht, du Häuflein klein (historik | redigera) [1 638 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Verzage nicht, du Häuflein klein''' är en tysk psalm som tillskrivs flera olika författare: <ref>John Julian, ''Dictionary of Hymnology'' (1907), uppslagsord [http://www.hymnary.org/person/Altenburg_JM4 Johann Michael Altenburg]</ref> * Gustav II Adolf själv <ref>[http://www.hymnary.org/hymn/GEKG1908/page/219 Gesangbuch der Evangelischen Kirche: herausgegeben von der Deutschen Evangelischen Synode von Nord-Amerika, 1908, sid 219]</ref>, * Jakob Fabricius <...')
- 15 februari 2024 kl. 13.57 Reformationsjubileet (historik | redigera) [4 720 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Reformationsjubileet''' är benämningen på de hundraårsjubileer som firats med fester, främst vid Uppsala universitet, på jämna hundratal efter 1593 då Uppsala möte (1593) slutligen antog den lutheranska, evangeliska läran. == Uppsala Möte (1593) == == 1693 == == 1793 == == 1893 == == 1993 == == Källor == Kategori:Jubileer')
- 7 februari 2024 kl. 06.53 Som den gyldne sol frembryder (historik | redigera) [2 524 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Som den gyldne sol frembryder''' är en psalm skriven av Thomas Kingo 1689. == Text == 1 Som den gyldne sol frembryder gennem den kulsorte sky og sin stråleglans udskyder, så at mørk og mulm må fly, så min Jesus af sin grav og det dybe dødens hav opstod ærefuld af døde imod påske-morgenrøde. 2 Tak, o store sejerherre, tak, o livsens himmelhelt, som ej døden kunne spærre i det helvedmørke telt! Tak, fordi at du opstod og fik døden under fod! I...')
- 4 februari 2024 kl. 14.21 Schop, Johann (historik | redigera) [2 095 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|right| Johann Schop 1590-1667 '''Johann Schop''', född omkring 1590 i Hamburg, död 1667 i Hamburg, var en hovmusiker och kapellmästare och kompositör som var verksam i Wolfenbüttel, Köpenhamn och Hamburg. Schop komponerade melodin "''Werde munter, mein Gemüte"'' till texten av psalmförfattaren och prästen Johannes Rist år 1641, som Johann Sebastian Bach senare använde till koralen ''"Jesus bleibet meine Freude...')
- 2 februari 2024 kl. 11.18 Ain schöns newes Christlichs Lyed (historik | redigera) [1 557 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ain schöns newes Christlichs Lyed''' är ett separattryck med koralnoter från 1530, innehållande bland annat den så kallade "Lindenschmid-Ton", en tysk medeltida folkmelodi som i koralform enligt 1921 års koralbok med 1819 års psalmer förändrades något i 1697 års koralbok och sedan använts till flera psalmer (nr 138 Kom, helge Ande, till mig in, 378 Förfäras ej, du lilla hop, 558 Till dig, o milde Jesu Krist, 579 O Herre Gud barm...')
- 2 februari 2024 kl. 09.53 Johann Michael Altenburg (historik | redigera) [1 043 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|right|300px|Michael Altenburg '''Johann Michael Altenburg''', född 27 maj 1584 i Alach, död 12 februari 1640 i Erfurt, var en tysk kompositör, teolog och psalmförfattare. En i Sverige känd komposition och psalmtext av Altenburg är ''Verzage nicht, du Häuflein klein'', som översatt till svenska kallas ''Gustaf Adolfs fältpsalm'' med inledningsraden Förfäras ej du lilla hop och sägs vara den psalm som sjöngs inför s...')
- 2 februari 2024 kl. 09.25 Förfäras ej du lilla hop (historik | redigera) [1 684 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förfäras ej du lilla hop''' är inledningsraden på "Gustaf Adolfs fältpsalm", som sägs ha sjungits av Gustav II Adolf och hans här inför slaget vid Lützen 1632. Den ursprungliga tyska texten, ''Verzage nicht, du Häuflein klein'' av Johann Michael Altenburg. Översättaren är okänd. Den svenska texten har tre 6-radiga verser i Johan Olof Wallins översättning 1814. Författa...')
- 1 februari 2024 kl. 17.24 Werde munter, mein Gemüte (historik | redigera) [1 674 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Se [https://en.wikipedia.org/wiki/Werde_munter,_mein_Gem%C3%BCte engelska wikipedia]')
- 1 februari 2024 kl. 16.34 Psalmboksnämnden (1915) (historik | redigera) [718 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Psalmboksnämnden (1915)''' tillsattes 1915 för att revidera 1819 års psalmbok == Ledamöter == * [Gottfrid Billing|Axel Gottfrid Leonard Billing]], 23 dec 1915–12 juni 1917')
- 1 februari 2024 kl. 16.33 Kyrkomötets psalmboksförslag (1920) (historik | redigera) [676 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Kyrkomötet''' utger 1920 ett förslag till ny psalmbok. Detta antas av riksdagen men enligt Kungl Maj:t.s beslut utges bara som ett förslag till vilket yttrande kan inlämnas. Det blir slutligen Nya Psalmer (1921) == Ledamöter == * Gottfrid Billing, 14 jan – 1 april 1921')
- 1 februari 2024 kl. 14.56 Landstads Kirkepsalmbok, innehåll (historik | redigera) [30 943 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'A – Å ALFABETISK OVERSIKT over salmer i Landstads kirkesalmebog/ {| class="wikitable sortable" |- ! Tittel !! Nummer |- | Aand over Aander, kom ned fra det Høie || (432) |- | Af Dybsens Nød jeg raabe maa || (273) |- | Af Høiheden oprunden er || (140) |- | Af Jesu Ord og Adferd kan || (41) |- | Afvend fra os, o Herre mild || (390) |- | Ak Fader, lad dit Ord, din Aand || (230) |- | Ak Herre from, h...')
- 1 februari 2024 kl. 13.40 Runebergs psalmboksförslag (1857) (historik | redigera) [4 268 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förslag till Swensk Psalmbok för De Evangeliskt-Lutherska Församlingarne i Storfurstendömet Finland''' tryckt 1857 av Finska Litteratur-sällskapets tryckeri. Gillad till tryckning i Borgå Domkapitel den 22 april 1857, på befallning: Carl Joh. Ekroos == Källor == {{Psalmse}} Kategori:Psalmböcker')
- 1 februari 2024 kl. 12.42 Vårt fäste i all nöd är Gud (historik | redigera) [749 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Vårt fäste i all nöd är Gud''' är en nyöversättning av Martin Luthers psalm Ein feste Burg ist unser Gott från 1528, översatt av Olov Hartman 1977.<ref name="Psalmer och sånger 1987"/> == Melodi == Melodin är komponerad av Martin Luther och används till Ein feste Burg ist unser Gott, tryckt 1529 i Geistliche Lieder.<ref name="Psalmer och sånger 1987"/> == Publicerad i == * Psalmer & visor 76/82 som nr 828 under rubriken "Tillsam...')