Svenska bibelutgåvor: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
* [[Karl XII:s Bibel]], "Karl XII", [[Heinrich Keyser|Heinrich Keysers Enkio]], 1709, Bibel '''I museet''' | * [[Karl XII:s Bibel]], "Karl XII", [[Heinrich Keyser|Heinrich Keysers Enkio]], 1709, Bibel '''I museet''' | ||
* [[Karl XII:s Bibel]], "Friedrich I", [[Benjamin Gottlieb Schneider]], Stockholm, 1729 '''I museet''' | * [[Karl XII:s Bibel]], "Friedrich I", [[Benjamin Gottlieb Schneider]], Stockholm, 1729 '''I museet''' | ||
* [[Karl XII:s Bibel]], [[Lorentz Ludwig Grefing]], 1747, Företal av Andreae Bergh | * [[Karl XII:s Bibel, (1747)]], [[Lorentz Ludwig Grefing]], 1747, Företal av Andreae Bergh | ||
* [[Karl XII:s Bibel, (1762)]], [[Lorentz Ludwig Grefing]], 1762, Företal av Andreae Bergh | |||
* [[Thomanders NT]], 1835 | * [[Thomanders NT]], 1835 | ||
* [[Fjellstedts Bibel (1861)]], [[Peter Fjellstedt]] '''I museet''' | * [[Fjellstedts Bibel (1861)]], [[Peter Fjellstedt]] '''I museet''' | ||
Versionen från 28 september 2021 kl. 15.12
Äldsta
Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson.[1] Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den.
Redan på 1200-talets skrevs parafraser på Moseböckerna och andra religiösa texter på fornsvenska. Ett exempel är den handskrift som gjordes i Vadstena och sedan 1780 förvaras vid Kungliga biblioteket.[2]
Under andra halvan av 1400-talet översatte Jöns Budde några av Gamla testamentets böcker till svenska: Ruts, Judits och Esters böcker, samt Mackabéerböckerna.
Den tidigaste översättningen av en bok i Nya testamentet till svenska, är Apostla Gerningar, översatt omkring 1380.[3]
Svenska kyrkan
Bibeln översattes första gången i sin helhet till svenska i samband med reformationen på uppdrag av Gustav Vasa. Det började redan 1526 med Nya Testamentet, och kompletterades med GT 1540. Den kompletta bibeln trycktes 1540-41 och kallades därför Gustav Vasas bibel. Den fick stor betydelse för svenska språket. Bland annat introducerades bokstäverna ä och ö och texten anses utgöra gräns mellan fornsvenska och nysvenska. Även stavningen av Svenska språket normerades genom att bibeln användes i alla församlingar, landet runt.
Gustav Vasas bibel blev den reformerade Svenska kyrkans bibel och den reviderades två gånger 1618 och 1703. Dessa revisioner fick även de namn efter respektive regerande kung, och kallas därför Gustav II Adolfs bibel och Karl XII:s bibel. Den sistnämnda var den officiella svenska kyrkobibeln fram till 1917.
En bibelkommission tillsattes av Gustaf III år 1773 för att ta fram en ny bibelöversättning. En provöversättning av GT kom ut 1774 och NT 1780. Dessa finns i museet, sammanbundna. Det dröjde 144 år innan kommissionen år 1917 var klara med vad som kom att kallas Gustav V:s bibel. Före 1917 års översättning gav kommissionen ut tio andra versioner av NT. Två av dessa, 1884 och 1912, godkändes för bruk i kyrkans och skolans undervisning, utan att bli stadfästa som översättning. Dessa kom därför att kallas för normalupplagor: normalupplagan (1883) och normalupplagan (1908).
1981 översattes åter NT från grekiska av Bo Giertz och utgavs. En annan översättning av bibelkommissionen lades sedan ihop med nyöversättningen av GT som färdigställdes först 1999, till Bibel 2000, som är den bibel som idag är officiellt sanktionerad av Svenska kyrkan, trots att den egentligen är SOU 2000:100.
Andra översättningar
Johan Henrik Thomander utgav 1835 en nyöversättning av Nya testamentet. En annan känd utgåva är Peter Fjellstedts bibel där texten i Karl XII:s Bibel behölls oförändrad men försedd med rika kommentarer. Hans Magnus Melin utgav en översättning av GT (1856), ytterligare GT ((1865), samt NT (1882), beskriven här.
Utöver de officiella översättningarna som stötts av Svenska kyrkan har andra samfund och grupperingar gjort egna översättningar. Till exempel fribaptisten Helge Åkesons Bibel från 1911 och Jehovas Vittnens Nya världens bibelöversättning från 1961, och 2017. Svenska Folkbibeln från 1988 är ett exempel på en gruppering som ogillat den officiella översättningen och därför gjort en egen. Den tar avstamp i Gustav V:s Bibel. Svenska Reformationsbibelsällskapet gav 2003 ut Nya Testamentet i en version kallad Reformationsbibeln, en moderniserad version av Karl XII:s Bibel. År 2014 utgav en revideringsgrupp i Jakobsstad, Österbotten i Finland, en språkligt reviderad version av Karl XII:s Bibel som fått utbredning i Finland, Sverige och Norge.
Samtliga utgåvor
- Nya Testamentet (1526), Georg Richolff i Kungliga tryckeriet
- Nya Testamentet (1526), faksimil, I museet
- Gustav Vasas Bibel, Georg Richolff i Kungliga tryckeriet, 1540-41, 2:o
- Karl XII:s Bibel, "Karl XII", Heinrich Keysers Enkio, 1709, Bibel I museet
- Karl XII:s Bibel, "Friedrich I", Benjamin Gottlieb Schneider, Stockholm, 1729 I museet
- Karl XII:s Bibel, (1747), Lorentz Ludwig Grefing, 1747, Företal av Andreae Bergh
- Karl XII:s Bibel, (1762), Lorentz Ludwig Grefing, 1762, Företal av Andreae Bergh
- Thomanders NT, 1835
- Fjellstedts Bibel (1861), Peter Fjellstedt I museet
- Bibelkommissionens NT (1861)
- Karl XII:s Bibel, Samuel Rumstedt, Stockholm, 1861, stående stil, Brittiska Bibelsällskapet I Museet
- Lektorernas NT (1863), I museet
- Bibelkommissionens GT (1878)
- H.M. Melins Bibel, 1856-1865-1882 I museet
- Helge Åkesons Bibel, 1911
- Staves NT (1923)
- Karl XII:s Bibel, faksimil, Gidlunds, ISBN 91-7021-224-4 I museet
Källor
- Flera biblar som finns i museets ägo.
- http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/over.htm
- ↑ Frågor om översättningens historia bibeln.se
- ↑ Bible in Old Swedish with Commentaries
- ↑ Utgiven i tryck av G.E.Klemming i "Samlingar utg. af Svenska Fornskrift-Sällskapet", band 9, del 2 (1853-1855), s.329-376.