Nya sidor
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
- 11 maj 2024 kl. 09.10 Poetiska böckerna (historik | redigera) [213 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''De poetiska böckerna''' är ett begrepp som omfattar fem böcker i Gamla Testamentet. De kan också kallas ''Poetisk litteratur och vishetslitteratur''. * Job * Psaltaren * Ordspråksboken * Predikaren * Höga Visan == Källor == {{Gamla Testamentet}}')
- 11 maj 2024 kl. 07.15 Hag (historik | redigera) [25 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Haggajs bok) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.36 Krönikeböckerna (historik | redigera) [136 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är det samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Krönikeboken och Andra Krönikeboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.35 Samuelsböckerna (historik | redigera) [133 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Samuelsböckerna''' är ett samlande begreppet för två böcker i Bibeln: Första Samuelsboken och Andra Samuelsboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.02 Konungaböckerna (historik | redigera) [143 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konungaböckerna''' är ett gemensamt begrepp för två böcker i Gamla Testamentet: Första Konungaboken och Andra Konungaboken')
- 11 maj 2024 kl. 06.01 Kungaböckerna (historik | redigera) [30 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Konungaböckerna) Märke: Ny omdirigering
- 11 maj 2024 kl. 06.00 Domareboken (historik | redigera) [24 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Domarboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.42 Deuteronomistiska historieverket (historik | redigera) [404 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Det '''Deuteronomistiska historieverket''' är en beteckning som omfattar böckerna i Bibeln: * Femte Moseboken * Josua * Domareboken * Ruts bok * Första Samuelsboken * Andra Samuelsboken * Första Konungaboken * Andra Konungaboken vilka spegalar i huvudsak det historiska skeendet. == Källor == Kategori:Bibeln')
- 9 maj 2024 kl. 16.19 Gudsbild (historik | redigera) [730 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|''[[Skapelsen av Adam|Gud skapar Adam'', målad av Michelangelo i Sixtinska kapellet]] miniatyr|[[Zeus, som grekisk byst]] En '''gudsbild''' är den föreställning människor gör sig om Gud. Det kan mena Guds a egenskaper, b handlande, vad Gud gör och c aktionsområde, om Gud verkar i naturen eller i historien samt i individens liv eller na...')
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Exodus (historik | redigera) [29 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Andra Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 16.13 Genesis (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Moseboken) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.58 1 Mos (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Första Mosebok) Märke: Ny omdirigering
- 9 maj 2024 kl. 15.57 Gudsnamnet (historik | redigera) [945 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gudsnamnet''', namnet för Gud i Bibeln, finns i flera olika utformningar. == == Första gången Gud har ett namn i Bibeln är i 1 Mos 17:1, "''Jag är El Shaddaj''", traditionellt översatt som ''"Gud, den Allsmäktige''" Karl XII:s Bibel: Tå nu Abram nio och niotio åhr gammal war, syntes honom HERren, och sade til honom: Jag är Gud Alsmächtig, wandra för mig, och war fullkommelig == Källor == * Mettinger: "Namnet och Närvaron, Gudsnamn oc...')
- 6 maj 2024 kl. 16.00 Tolvprofetboken (historik | redigera) [781 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Tolvprofetboken''' är ihebreiska Bibeln en enda skriftrulle, varför den i detta sammanhang kallas ''tolvprofetboken''. I kristna översättningar innehåller den tolv separata böcker, skrivna av ''de tolv mindre profeterna''. De kalla mindre eftersom avnitten(böckerna är kortare, inte därför att de är mindre viktiga. De tolv är: * Hosea * Joel * Amos * Obadja * Jona * Mika * Nahum * Habackuk * Sefanja * Hagg...')
- 6 maj 2024 kl. 15.31 Haggais bok (historik | redigera) [1 882 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggai"
- 6 maj 2024 kl. 15.12 Nytt Liv (historik | redigera) [103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nytt Liv''' är en ekumenisk månadstidning == Källor == Kategori:Religiösa tidskrifter')
- 2 maj 2024 kl. 14.04 Organisation (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska Kyrkans Organisation'''')
- 1 maj 2024 kl. 19.01 Gezelius bibelverk (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Gezelii Bibelverk) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.45 Marquard, Johan Petter (historik | redigera) [429 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Petter Marquard''' var en svenska boktryckare i Stockholm. Han övertog Marquardska tryckeriet efter sin bror, Carl Petter Marquard som dog 1809 och drev det till sin egen död 24 aug 1816.')
- 30 april 2024 kl. 06.42 Johan Petter Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Johan Petter) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 06.10 Marquardska tryckeriet (historik | redigera) [1 172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Marquardska tryckeriet''' var det namn som antogs för det boktryckeri som Carl Fredrik Marquard grundat, när han avlidit 1809. Det övertogs av hans bror Johan Petter Marquard som drev det till sin död 14 aug 1816. Därefter drevs det av hans änka till 1820 då hon gifte sig med notarien i sjötullen Carl Fredrik Berglund. Han bytte namn på tryckeriet till sitt eget. == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 30 april 2024 kl. 05.43 Carl Fredrik Marquard (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Marquard, Carl Fredrik) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.28 Konsistorium (historik | redigera) [2 495 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Konsistorium''' (av ett latinskt ord som betyder ''församlingsställe'') är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården. I Svenska kyrkan och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, samt i Romersk-katolska kyrkan och i de anglikanska kyrkorna kallas konsistorierna normalt sett domkapitel. I övriga Norden (i det dåvarande dansk-norska riket) avskaffades domkapitlen def...')
- 30 april 2024 kl. 05.24 Ekdahl, Nils Johan (historik | redigera) [3 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nils Johan Ekdahl''', född 27 april 1799 i Fågeltofta socken (nuvarande Tomelilla kommun) i Skåne, död 20 december 1870 i Stockholm, var en svensk präst och kulturhistoriker. Som samlare och utgivare av historiska handlingar, bland annat medeltida pergamentsbrev, blev han populärt kallad "kalvskinnsprästen". == Biografi == Ekdahls far Jöns Nilsson var ladufogde. År 1820 blev Ekdahl student i Lund, och efter teologiska studier vid Lunds universit...')
- 30 april 2024 kl. 05.10 N J Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 30 april 2024 kl. 05.10 Nils Johan Ekdahl (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Ekdahl, Nils Johan) Märke: Ny omdirigering
- 29 april 2024 kl. 06.13 Sefanjas bok (historik | redigera) [1 043 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Sefanja''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente, uppkallad efter dess författare, profeten Sefanja. Sefanja betyder Herren beskyddar eller Gud har gömt. Han var av kunglig eller furstlig börd och med stort inflytande. Hans fars namn ges som Kushi, som kan tyda en härstamning från Kush, ett område söder om Egypten. Boken daterar Sefanjas profetia till Josias rege...') skapades ursprungligen som "Sefanja"
- 29 april 2024 kl. 06.06 Malakis bok (historik | redigera) [3 028 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna, omkring 1310 (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i Siena.]] '''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken, tidigare kallade "de mindre profeterna, i Gamla Testamentet och den sista...') skapades ursprungligen som "Malaki"
- 29 april 2024 kl. 06.04 Sakarjas bok (historik | redigera) [1 118 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{För|floden|Sakarya|prästen, Johannes döparens far|Sakarias}} '''Sakarja''' ("Herren minns") är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamete uppkallad efter sig. Sakarja var en av de så kallade mindre profeterna och samtida med profeten Haggai. Boken ingår i serien Tolvprofetboken Han uppträdde i Jerusalem omkring 520 f. Kr. och uppmanade sina landsmän att återuppbyg...') skapades ursprungligen som "Sakarja"
- 29 april 2024 kl. 05.59 Haggajs bok (historik | redigera) [1 857 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Haggaj |bild = 200px |bildtext = |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Nevi'im |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Haggaj |datering = omkring år 520 f.Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') skapades ursprungligen som "Haggaj"
- 29 april 2024 kl. 05.55 Habackuks bok (historik | redigera) [2 260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Habackuk''' är en profet som omnämns i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen är Habackuk del av de så kallade "mindre profeterna", och boken om honom del av "Tolvprofetsboken" och utgör ett verk tillsammans med de övriga 11 "mindre profeterna" i Gamla testamentet. Habackuk är en i princip okänd person, ingenting avslöjas om hans bakgrund i texten. Enligt en judisk legend gav Habac...') skapades ursprungligen som "Habackuk"
- 29 april 2024 kl. 05.51 Nahums bok (historik | redigera) [2 754 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nahum''' är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. I kristendomen ingår den i den så kallade Tolvprofetsboken, som i sin tur ligger sist i Gamla testamentet i protestantisk kanon. Boken är den enda av profetlitteraturen som benämner den egna skriften som "bok" (Nah 1:1) och antyder att skriften bör uppfattas som ett litterärt arbete. Stilen är präglad...') skapades ursprungligen som "Nahum"
- 29 april 2024 kl. 05.47 Mikas bok (historik | redigera) [1 375 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{olika betydelser}} '''Mika''' (מִיכָה) var en profet verksam i Israel omkring 735-700 f.Kr. Hans profetior utgör grunden i '''Mikas bok''', en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen benämns han som en av de "mindre" profeterna. Enligt de flesta kritiker var det Mika själv som skrev kapitel 1-3; och möjligen även kapitel 6 och delar av 7. == Syfte == Mika inleder med at...') skapades ursprungligen som "Mika"
- 29 april 2024 kl. 05.43 Jonas bok (historik | redigera) [6 625 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Olika betydelser}} miniatyr|Jona ([[Michelangelo, Sixtinska kapellet).]] '''Jona''' eller '''Jonah''', även ''Jonas'' (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla test...') skapades ursprungligen som "Jona"
- 29 april 2024 kl. 05.32 Obadjas bok (historik | redigera) [2 103 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Obadja''' är en profet i judendomens bok נְבִיאִים Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente vars namn och verksamhet nämns i en bok med samma namn. Boken är i sin tur del av den så kallade Tolvprofetsboken som avslutar Gamla testamentet i den protestantiska kanon. Med sina 21 verser är boken den kortaste i hela Gamla testamentet. Mycket litet är känt om Obadja då inga konungareferenser, eller ens hans sl...') skapades ursprungligen som "Obadja"
- 28 april 2024 kl. 19.29 Historiarum veteris instrumenti icones (historik | redigera) [584 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Historiarum veteris instrumenti icones ad vivum expressae. Unà cum brevi, se quoad fieri potuit, dilucida earundem expositione''' är en Figur-Bibel, illustrerad av Hans Holbein. Den utgavs av Melchior et Gaspar Trechsel Fratres, 1538 == Källor == Kategori:Biblar')
- 28 april 2024 kl. 16.35 Figur-Bibel (historik | redigera) [1 623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Figur-Bibel eller Bild-Bibel''' är en bok med bilder ur Bibeln, ibland med korta textkommentarer. Bildbiblarna kom att bli vanliga från 1500-talet då träsnittsillustrationer tillhörande tryckta bibelutgåvor började ges ut som separata volymer i kvartoformat. Ganska snart utgavs bildbiblar även som separata utgåvor. Till skillnad från vad som ibland antas var inte bildbiblarna några biblar för analfabeter utan avsedda för konstnärer och konst...')
- 27 april 2024 kl. 17.55 Gammalläseri (historik | redigera) [232 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gammalläseri''' är beteckningen på läsare i äldre tider, de första läsarna på 1700-talet, i motsats till nyläsare i början av 1800-talet. == Källor == Kategori:Läsare Kategori:Frireligiösa rörelser')
- 27 april 2024 kl. 13.02 Lagiskhet (historik | redigera) [5 716 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lagiskhet''' ('''Bokstavstro''') är tron på en urkunds, vanligen en religiös källskrifts, ordagranna innehåll. Bokstavstro ställs emot mer kritiska tolkningar av textens budskap utifrån att den skrevs i ett annat kulturellt sammanhang än läsaren lever i idag. Bokstavstro är ett centralt fenomen inom religiös fundamentalism och verbalinspiration, vilket brukar ställas emot liberal teologi och religi...')
- 27 april 2024 kl. 09.22 Läseriet (historik | redigera) [21 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Läseri) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.20 F O Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering
- 27 april 2024 kl. 09.19 Oncken, Johann Gerhard (historik | redigera) [860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|right '''Johann Gerhard Oncken''', född 26 januari 1800, död 2 januari 1884, var den tyska baptismens grundare. Oncken, Gottfried Wilhelm Lehmann (1799–1882) och Julius Købner (1806–1884) var kända som den baptistiska treklövern. Oncken var verksam som handelsman i Storbritannien, återvände 1823 till Tyskland och grundade en söndagsskola i Hamburg. Sedan han 1834 blivit döpt av en amerikansk b...')
- 27 april 2024 kl. 09.16 Johann Gerhard Oncken (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Oncken, Johann Gerhard) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 17.06 Lönnbäck, Waldemar (historik | redigera) [354 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik WALDEMAR Lönnbäck''' var född 26 mars 1854 och dog 5 nov 1914. Anses ha en allmänt apologetisk för en konservativ bibelsyn.<ref> Bökbörsen Läsaren</ref>. Han var gift med Ida Cartalia Lönnbäck, född 27 jan 1845, död 1 dec 1920. Barn Arne Thoborn, 14 juli 1877 till 24 okt 1954 == Källor == <references/> Kategori:Biografier')
- 26 april 2024 kl. 16.39 Waldemar Lönnbäck (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Lönnbäck, Waldemar) Märke: Ny omdirigering
- 26 april 2024 kl. 15.59 Facklan (historik | redigera) [306 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Facklan'''. Tidskrift för kristlig tro och forskning'' == Källor == * Årgångarna 6.8 och 9, 1907, 1909 och 1910 Kategori:Religiösa skrifter')
- 25 april 2024 kl. 18.39 Nilsson, Fredrik Olaus (historik | redigera) [4 464 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fredrik Olaus Nilsson''', ofta kallad F O Nilsson, född 28 juli 1809 på Vendelsö i Värö socken (i nuvarande Varbergs kommun) i norra Halland, död i USA 21 oktober 1881 och begravd på ''Swede Bottom Cemetery'' i Houston County, Minnesota, grundade Sveriges första baptistförsamling. Gift med Sophia Nilsson (1812–1903). == Biografi == Nilsson flyttade som ung till Onsala (i nuvarande Kungsbacka kommun) och gick till sjö...')
- 25 april 2024 kl. 18.30 Fredrik Olaus Nilsson (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Nilsson, Fredrik Olaus) Märke: Ny omdirigering
- 25 april 2024 kl. 13.35 Budbäraren (historik | redigera) [1 225 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Budbäraren''' är en månadstidning som ges ut av Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS. Tidningen grundades 1857 och Bernhard Wadström var dess första redaktör. Tidningen är EFS huvudorgan. == Historia == Genom historien har andra av EFS utgivna tidningar inlemmats i Budbäraren. 1928 slogs Missionstidning och Budbäraren ihop och publicerades under flera år under namnet Missionstidning-Budbäraren. EFS-medlemstidningen EFS.nu inlemmades i Budbär...')
- 25 april 2024 kl. 13.10 Anders Wiberg (historik | redigera) [2 120 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Anders Wiberg '''Anders Wiberg''', född den 17 juli 1816 i Vi i Hälsingtuna socken, Hälsingland, död den 5 november 1887 i Stockholm, var en andlig ledare inom den tidiga svenska baptismen. Wiberg, som först var präst i Svenska kyrkan, anslöt sig vid ett besök hos Johann Gerhard Oncken i Hamburg, Tyskland, till den baptistiska dopläran. Han utvecklade dopläran...')
- 25 april 2024 kl. 12.58 Evangelisten, baptistisk (historik | redigera) [526 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisten''' är en baptistisk månadstidskrift Från 1856 med Anders Wiberg som redaktör. Wiberg hade återvänt från Amerika 1855 och blev föreståndare för den första baptistförsamlingen i Stockholm, bildad året innan.. == Historia == 1854 bildades den 1855 återvände Anders Wiberg från USA och blev dess föreståndare och började nu en intensiv verksamhet för att stärka den nya rörelsen i hela landet. Bland hans me...')
- 25 april 2024 kl. 06.28 Evangelisten, Luthersk Tidskrift (historik | redigera) [3 159 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|right|Evangelisten 1:a utgåvan '''''Evangelisten.''' Luthersk Tidskrift för alla tider'' är en religiös tidskrift som utgavs jan 1849 - dec 1851. Den trycktes hos Lundberg & C:o (1849 - 50) och hos Thimgren & Hultman 1851. Den utkom kvartalsvis med fyra nummer per år, totalt nio nummer med 48 sidor. Den hade oktavformat, (19 x 9,8), och kostade 32 skilling banko per årgång. Skolläraren Per Palmqvist erh...')
- 25 april 2024 kl. 05.54 Bibel-Wännen (historik | redigera) [705 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bibel-Wännen''' var en religiös tidskrift, utgiven av Peter Fjellstedt, 1848-1852. Den innehöll utläggningar om bibeltexter == Januari 1848 == Innehöll artiklar om Mal 3:16, skriftrullar, eldsmur, Adam, paradiset, kunskapens träd, livets träd, kerubim, Kain och Abel, Kain och Abels offer, Kains efterkommande, Guds faderliga omsorg, kyrklig underrättelse från Ryssland. == Juni 1848 == Ljusstaken (2 Mos 2:31-40), syndafloden, nature...')
- 24 april 2024 kl. 17.24 Karl XI:s Bibelarbete (historik | redigera) [1 431 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''Kung Karl XI:s arbete med en ny bibel'' Redan Gustav II Adolfs Bibel (1618) var tänkt att bli en nyöversättningmen blev av tidsbrist inte annat än en språklig revision. Samma tankar finns dock fortfarande mot slutet av århundradet och redan då Karl XI: tillträder tronen i december 1672 lämnar biskopen i Åbo, Johannes Gezelius den äldre några blad av en kommenterad nyöversättning av första mosebok. Arbetet fortsättes, nu med hjälp...')
- 24 april 2024 kl. 16.38 Melins bibelverk (historik | redigera) [214 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Melins bibelverk''' är benämningen på en nyöversättning av bibeln som utfördes 1858-65 av Hans Martin Melin == Museets innehav == == Källor == * Bibelverket '''i museet''' Kategori:Biblar') skapades ursprungligen som "H M Melins Bibel"
- 20 april 2024 kl. 19.48 Himlische Lieder del 5 (historik | redigera) [679 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 5''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Paul von Bockwohlt * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || || || |- | II || || || |- | III || || || |- | IV || || || |- | V || || || |- | VI || || || |- | VII || || || |- | VIII || || || |- | IX || ||...')
- 20 april 2024 kl. 19.31 Himlische Lieder del 4 (historik | redigera) [1 266 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 4''', Lüneburg, BeyJohann und Heinrich Sternen, 1648 Åter till huvudartikeln * Dedikation till Hoch-Edlen .... Dethleb von Allefeld * Förord till läsaren, undertcknat Johann Rist * Några dikter {| ! Nr || Överskrift || Förstarad ||Verser |- | I || Andächtiges Lied zu Gott || Folget mir, rufft uns das Leben || 16 |- | II || Gebet zu dem Herrn Jesu || Ich trage gross Verlangen || 17 |- | III || Busslied zu Gott...')
- 20 april 2024 kl. 06.15 Jesu, meiner Seelen Wonne (historik | redigera) [619 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesu, meiner Seelen Wonne''' är en tysk psalm i 19 verser skriven av Martin Janus. == Text == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meiner_seelen_wonne_jesu_meine_beste_lust.html Evangeliums] == Melodi == * [https://www.evangeliums.net/lieder/lied_jesu_meines_lebens_leben.html text och melodi Jesu, meines Lebens leben] == Källor == Kategori:Tyska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 18.50 Giv, o Jesus, fröjd och lycka (historik | redigera) [1 616 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Giv, o Jesus, fröjd och lycka''' (tyska: ''Jesu, meiner Seelen Wonne'') är en nyårspsalm i sju verser av Johannes Rist från 1642, översatt av Petrus Brask 1690 senare bearbetad av både Johan Olof Wallin 1819 och Britt G. Hallqvist 1983 som kortade ner psalmen till fyra verser. Texten inleds 1695 med orden: :''Gif, o JEsu! frögd och lycka'' :''Ett nytt åhr går åter in'' == Melodi == I 1697 års koralbok anges att melodin är kompon...')
- 19 april 2024 kl. 18.41 Ack, vi ästu dock så blinder (historik | redigera) [1 186 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ack, vi ästu dock så blinder''' (modern svenska: "Ack, varför är du ändå så blind") är en gammal psalm i elva verser av Haquin Spegel som trycktes första gången i Jesper Swedbergs eget psalmboksförslag 1694. Psalmen förekommer bara i 1695 års psalmbok som nr 278. Psalmen inleds 1695 :::''Ach! hwij ästu doch så blinder'' :::''At tu eij beskådar här'' == Melodi == Melodi är av Johann Schop från 1642 (F-dur, 2/2), se Melodi til...')
- 19 april 2024 kl. 18.02 Opitz, Martin (historik | redigera) [5 185 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Martin Opitz '''Martin Opitz''', född 23 december 1597 i Bunzlau, Schlesien, död 20 augusti 1639 i Danzig, var en tysk skald av barocken och smaklärare, "den nyare tyska skaldekonstens fader". == Biografi == Under sin gymnasietid utgav han dikter på latin, och i ''Aristarchus sive de contemptu linguas teutonicos'', 1617 lovprisade han det tyska språket. Efter studier vid universitetet i Frankfurt an der Oder och H...')
- 19 april 2024 kl. 17.51 Martin Opitz (historik | redigera) [27 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Opitz, Martin) Märke: Ny omdirigering
- 19 april 2024 kl. 17.45 Låt din Andes morgonstrimma (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Låt din Andes morgonstrimma''' är första raden av tredje versen till Ljus av ljus, o morgonstjärna == Publicerad i == * Svensk söndagsskolpsalmbok (1908) Kategori:Svenska psalmer')
- 19 april 2024 kl. 17.41 Ljus av ljus, o morgonstjärna (historik | redigera) [2 419 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Ljus av ljus, o morgonstjärna''' skrevs 1634 av Martin Opitz som [[]]. Den översattes till svenska av Johannes Christierni Melartopaeus 1664. == Publicerad i == * 1695 års psalmbok som nr 356 * 1819 års psalmbok som nr 426 * 1937 års psalmbok som nr 426 De tre sista verserna medtagna i Svensk söndagsskolsångbok (1908) som nr 270 under rubriken ''Morgon och afton.'' Där med inledningen ''Låt din Andes morgonstrimma''. == Källor...')
- 18 april 2024 kl. 11.27 Wennerdahl, Wilhelm Anders (historik | redigera) [2 278 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Wilhelm Anders Wennerdahl''', född 17 juni 1709 i Grebo församling, Östergötlands län, död 11 september 1753 i Norrköping, var en svensk präst. == Biografi == Wilhelm Anders Wennerdahl föddes 1709 på Föltorp i Grebo församling. Han var son till kyrkoherde Nicolaus Wennerdahl i Kuddby församling och Margareta Buth. Wennerdahl blev 1723 student vid Uppsala universitet och avlade 1734 magisterexamen. Han blev docent vid Linköpings gymn...')
- 18 april 2024 kl. 11.23 Wilhelm Anders Wennerdahl (historik | redigera) [40 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Wennerdahl, Wilhelm Anders) Märke: Ny omdirigering
- 18 april 2024 kl. 11.06 Lexicon mythico-historicum (historik | redigera) [315 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lexicon mythico-historicum''' Eller Kort och Tydelig Beskrifning Öfwer Afgudar, Gudinnor..... I liuset framgifwet Af Wilhelm Anders Wennerdahl Tryck hos Gabriel Björckegren i Liniköping 1748 Kategori:Religiösa skrifter')
- 18 april 2024 kl. 10.08 Gabriel Björkegren (historik | redigera) [35 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Björckegren, Gabriel) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 10.36 Nya Testamentets brev (historik | redigera) [1 258 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). '''Nya testamentet''' eller '''Nya Testamentet''',<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nya-testamentet ''Nationalencyklopedin'': Nya Testamentet]</ref> ofta förkortat '''NT''', är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln. Nya testamentet handlar om Jesu liv och de kristna den närmaste tide...')
- 11 april 2024 kl. 10.30 Epistel (historik | redigera) [740 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistel''' är grekiska (ἐπιστολή, ''epistolē'') och betyder ''brev'' och kan syfta på: * Brev, ett vanligt * Epistel (dikt) – en dikt eller avhandling i brevform * Epistelbreven – brev som tillskrivs bland andra aposteln Paulus, aposteln Johannes och aposteln Petrus, se Nya Testamentets brev * Epistelläsning – ett moment i den kristna gudstjänsten, då läsning sker ur något av Nya Testamentets brev eller från Uppenbare...')
- 11 april 2024 kl. 10.03 NuBibeln (historik | redigera) [413 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''nuBibeln'''' är en helt ny svensk bibelöversättning. I översättningsarbetet har man utgått från grundtexten. nuBibeln är både läsvänlig och texttrogen. Översättningen är framtagen av det internationella bibelsällskapet Biblica. Huvudöversättare för nuBibeln är Aila Annala.<ref>[https://nyamusik.se/biblar-1/nubibeln Nya Musik]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Biblar')
- 11 april 2024 kl. 08.27 Beckmans förlag (historik | redigera) [99 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '''' Johan Beckmans förlag''' i Stockholm == Källor == * 1819 års psalmbok Kategori:Förlag')
- 11 april 2024 kl. 07.44 Van den Aveelen, Anna Maria (historik | redigera) [485 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anna Maria van den Aveelen''' var gift med Johan van den Aveelen som var kopparstickare, grafiker och arbetade med Suecia antiqua et hodierna och grafik för Karl XII:s Bibel. Båda var av holländskt ursprung. Anna Maria upplät sin bostad på Södermalm åt radikalpietismradikalpietisten Sven Rosén och fyra kvinnor och var angagerad i den pietistiska rörelsen Gråkoltarna == Källor == Kategori:Pietism')
- 11 april 2024 kl. 07.40 Anna Maria van den Aveelen (historik | redigera) [41 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Van den Aveelen, Anna Maria) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 07.11 Johan van den Aveelen (historik | redigera) [2 758 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' miniatyr|höger|450px|Kopparstick av [[Karlstad i Suecia Antiqua et Hodierna.]] '''Johan van den Aveelen''' (även ''Jan (Johannes) van den Aveelen'' eller ''Johan van den Aveele, Avelen, Avele''), född cirka 1650 i Leiden i Nederländerna, död 18 maj 1727 i Stockholm, var en holländsk kopparstickare, etsare och tecknare. Med sin landsman Willem Swidde (1661-1697) gjorde han gr...')
- 11 april 2024 kl. 06.56 Erik Benzelius den äldre (historik | redigera) [40 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Benzelius den äldre, Erik) Märke: Ny omdirigering
- 11 april 2024 kl. 05.57 Fältbibel (historik | redigera) [341 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Fältbibel''' är ett begrepp som vanligen används om den bibel som trycktes i oktavformat av Karl XII:s Bibel för användning i fält, dvs under Karl XII:s många krigsföretag. '''Museet har ett exemplar''' Kategori:Biblar')
- 10 april 2024 kl. 17.24 Johannes uppenbarelse (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Uppenbarelseboken) Märke: Ny omdirigering
- 10 april 2024 kl. 17.22 Epistolarium (historik | redigera) [282 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Epistolarium''' är en beteckning för texter ur Nya Testamentets epistlar, Apostlagärningarna och Johannes Uppenbarelse == Källor == * [https://runeberg.org/nfbg/0600.html Nordisk familjebok, Uggelupplagan bd 7 sp 1111] Kategori:Religiösa texter')
- 10 april 2024 kl. 11.06 Reformationsjubileum (historik | redigera) [34 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Reformationsjubileet) Märke: Ny omdirigering
- 9 april 2024 kl. 09.16 Oscar Bensow (historik | redigera) [27 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Bensow, Oscar) Märke: Ny omdirigering
- 9 april 2024 kl. 09.16 Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Bensow) (historik | redigera) [231 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '1912 utgav Oscar Bensow en nyöversättning av den tyska Pia desideria, benämnd Svenska kyrkans bekännelseskrifter. == Källor == * [https://runeberg.org/bekann12/ Skriften på Runeberg] Kategori:Religiösa skrifter')
- 9 april 2024 kl. 09.09 Bensow, Oscar (historik | redigera) [3 173 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Josef Oscar Bensow''', född den 9 februari 1870 i Stockholm , död den 27 april 1936<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0020.html Bensow, Josef Oscar}}</ref> i Österåkers församling, Stockholms stift, var en svensk teolog, känd som utgivare av ''Biblisk Ordbok''. Han var brorson till Simon Bensow och kusin till Victor Bensow. == Biografi == Bensow, som blev student i Uppsala 1887, blev efter studier i utlandet filosofie doktor i Tübingen 1895 och...') skapades ursprungligen som "Bensow, Oskar"
- 9 april 2024 kl. 07.38 Svenska kyrkans grundläggande dokument (historik | redigera) [1 237 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Svenska kyrkans grundläggande dokument''' är Svenska Kyrkans benämning på de bekännelsetexter som definierar Svenska Kyrkans trosuppfattning. De äldsta skrifterna är den apostoliska trosbekännelse, den niceanska trosbekännelsen och den athanasianska trosbekännelsen. De kallas även symbola. Dessa är gemensamma för hela den kristna kyrkan i världen. År 1530 tillkommer den augsburska bekännelsen, Confessio Augustana. Denna är et...')
- 5 april 2024 kl. 19.03 Georg Gottlieb Burchardi (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Redirect Burchardi, Georg Gottlieb')
- 5 april 2024 kl. 18.55 Burchardii boktryckeri (historik | redigera) [787 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Burchardii boktryckeri''' bildades 1693 av bokhandlaren Georg Gottlieb Burchardi]]. == Publikationer == * 1695 års psalmbok i kvarto, utgiven 1697 == Källor == Kategori:Boktryckerier')
- 5 april 2024 kl. 18.47 Burchardi, Georg Gottlieb (historik | redigera) [1 081 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Georg Gottlieb Buchardi''' var en boktryckare av tyskt ursprung, verksam i Sverige under 1600-talet. Georg Buchardi var ursprungligen bokhandlare men satte 1693 upp ett tryckeri, och erhöll privilegium på att få trycka den nya psalmboken. Han kom att trycka flera uppmärksammade utgåvor, bland annat psalmboksupplagan i kvartoformat utgiven 1697. År 1708 sålde han tryckeriet till Johan Henrik Werner och J G Matthias. == Källor == * {{runebe...')
- 4 april 2024 kl. 17.40 Dippelsk (historik | redigera) [157 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism, radikalpietismen som Johann Konrad Dippel grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 17.38 Spenersk (historik | redigera) [135 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Begreppet '''Spenersk''' syftar på den gren av pietism som Philipp Jacob Spener grundade. == Källor == Kategori:Pietism')
- 4 april 2024 kl. 07.23 Fattigvård (historik | redigera) [7 340 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ': '''''Fattighus''' hänvisar hit. Se även Fattighuskabarén.'' thumb|right|300px|Fattigstuga i [[Småland.]] thumb|right|300px|[[Katarina fattighus i Stockholm år 1881. Det rådde ofta bättre förhållanden i städernas fattighus än i landsbygdens fattigstugor, men istället var hjonens frihet mer beskuren.]] thumb|right|300px|Fattigstuga i [[USA.]] '''Fattigvård'''...')
- 4 april 2024 kl. 07.05 Religionsfrihetslag (1951) (historik | redigera) [260 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Religionsfrihetslagen''' tillkom den 26 oktober (1951:680)<ref>[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/religionsfrihetslag-1951680_sfs-1951-680/ Lagtexten]</ref> == Källor == <references/> Kategori:Religion')
- 4 april 2024 kl. 06.33 Dissenterlagarna (historik | redigera) [2 234 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Dissenterlagarna''' är ett gemensamt namn på de lagar som stiftades 1860 och 1873 och som gav svenskar rätt att lämna Svenska kyrkan under förutsättning att de gick in i ett av staten godkänt samfund. Straffet för att konvertera hade tidigare varit landsförvisning.<ref name=alltombibeln>[http://www.alltombibeln.se/kristendomenshistoria/1801.htm Väckelsernas tid - 1800-talet Kristendomens historia]</ref> I lagen från 1860 används termen ''Svens...')
- 4 april 2024 kl. 06.21 Toleransediktet (historik | redigera) [4 020 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Toleransediktet''' var ett edikt om tolerans som utfärdades under Gustav III:s regering, 24 januari 1781. Bidragande till ediktets tillkomst var bland annat Anders Chydenius. == Historik == Sedan Uppsala möte hade lutherdomen varit enda tillåtna religionen i riket. Förutom upplysningens idéer om frihet fanns det ekonomiska incitament till religionsfrihet, så att utländska specialister kunde arbeta i Sverige med värdefulla bi...')
- 2 april 2024 kl. 05.13 Riksdagsbeslut (1779) (historik | redigera) [3 860 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Riksdagen beslutade den 26 januari år 1779 angående vissa friheter och begränsningar i religionsfriheten för "till riket inflyttade". Konventikelplakatet gällde fortfarande så allmänna sammankomster som bönemöten var fortfarande förbjuda. Texten lyder: ”Då en fri Religions öfning för the Utlänningar, som i Riket wilja inflytta, instämmer med den nästan uti alla wälbestälta Stater införde och menskligheten hedrande Samvets-friheten, hafwe wi äfwe...')
- 31 mars 2024 kl. 11.49 Lindenschmidt-strof (historik | redigera) [556 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lindenschmidt-strof''' är ett tyskt versmått ofta använt på 1500-talet, men sällan senare. Det skrevs en visa om rövaren Lindenschmidt som avrättades 1490 och den gav namn åt versmåttet, men hade använts långt tidigare också. Första strofen i visan lyder :Es ist nicht lange, dass es geschah, :dass man den Lindenschmidt reiten sah, :auf einem hohen Rosse. :Er reit den Rheinstrom auf und ab; :er hat ihn gar wohl genossen. Formel [4ma 4ma 3wb 4ma 3...')
- 31 mars 2024 kl. 11.37 Augsburgska interim (historik | redigera) [1 279 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Augsburgska interim''' kallar man den av kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg 1548 framlagda religionsstadgan, genom vilken han hoppades att kunna på fredlig väg slita den mellan katoliker och protestanter uppkomna striden. Oaktat detta interim fordrade en nära nog fullständig återgång till katolicismen, lyckades det icke vinna några egentliga sympatier bland katolikerna och ännu mindre bland prot...')
- 29 mars 2024 kl. 17.47 Lindenschmid-Ton (historik | redigera) [280 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://www.adwmainz.de/fileadmin/adwmainz/MuKo_Publikationen/Klingende_Denkmaeler/BKD-Kirchenlied.pdf Gesellschaft zur wissenschaftlichen Edition des deutschen Kirchenlieds] Kategori:Tyska koralböcker')
- 25 mars 2024 kl. 14.48 Gottfrid Billing (historik | redigera) [31 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Billing, Gottfrid) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.48 Erik Natanael Söderberg (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Söderberg, Erik Natanael) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.47 E N Söderberg (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Söderberg, Erik Natanael) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 14.38 A F Runstedt (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Runstedt, Axel Fredrik) Märke: Ny omdirigering
- 25 mars 2024 kl. 09.22 Psalmbokskommittens revision av 1819 (1911) (historik | redigera) [576 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Förslag till reviderad psalmbok för Svenska Kyrkan''', på Kungl Maj:ts nådiga uppdrag utgifvet af J A Eklund, A F Runstedt och E N Söderberg, 2:a upplagan daterad 15 oktober 1911 Utgåvan innehåller 636 psalmer. Den sista är, som vanligt, Herre signe du och råde av Jesper Swedberged tillägg av J O Wallins verser. == Källor == * Originalboken Kategor:Psalmboksförslag')
- 25 mars 2024 kl. 08.41 O Herre Gud, gör nåd med mig, texter (historik | redigera) [3 552 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Herre Gud, gör nåd med mig''' olika textvarianter {| ! Tyska || 1650 || 1695 || §8§9|| Alin || Eklund || 1921 || 1937 || 1986 |- | || || || || O Herre Gud, gör nåd med mig || || || || |}')
- 23 mars 2024 kl. 06.19 Strassburger Kichen ampt (historik | redigera) [1 650 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Strassburger Kirchen ampt''' var en tysk koralbok utgiven i Strassburg 1525 vars första del hette Teutsch Kirchen ampt. Den är tryckt av Wolfgang Köppel == Melodi nr 1 == 150px|mid| 150px|mid| * Officium Ich hab geriesst in ganzen herzen == Slutet == Sist i koralboken finns texten till de åtta första psalmerna ur psaltaren. Melodin anges vara Ach Gott vom hymel sich darein == Källor...')
- 20 mars 2024 kl. 14.01 Praxis Pietatis Melica, Rubriker (1660) (historik | redigera) [2 636 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Rubrikregister till Praxis Pietatis Melica från utgåvan 1660 Vorderdeckel Titelblatt Widmung Register der Gesänge / so mit den Fest= und Sonntäglichen Evangelien übereinkommen. Vorwort 1 Erster Theil dieses Büchleins / In welchem verfasset Tägliches Morgen=Abend= und Bußgesänge. Item Von der Rechtfertigung. 1 Tägeliche Morgesänge. 33 Tägeliche Abendgesänge. 57 Tägliche Bußgesänge. 136 Von der Rechtfertigung. 147 Ander Theil dieses Büc...')
- 20 mars 2024 kl. 11.55 Jag kan icke räkna dem alla (historik | redigera) [2 949 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jag kan icke räkna dem alla''' är en tackpsalm av Lina Sandell som publicerades första gången 1880 i "Barnens bilderbok" och som psalm i Sionstoner 1889. Musik av Albert Lindström 1889. Psalmen bygger på jämförelsen mellan Guds välgärningar och de oräkneliga stjärnorna på himmelen. De går inte att räkna - man kan bara stanna upp i häpnad och tacka. Det finns en likhet med Guds lö...')
- 20 mars 2024 kl. 06.12 Lüneburg Gesangbuch (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till New Ordentlich Gesangbuch) Märke: Ny omdirigering
- 19 mars 2024 kl. 17.22 Himmlische Lieder (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Himlische Lieder) Märke: Ny omdirigering
- 18 mars 2024 kl. 09.02 O Herre Gott, begnade mich (historik | redigera) [623 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '[https://hymnary.org/page/fetch/VMGU1777/54/thumbnail] '''O Herre Gott, begnade mich''' är en tysk psalm skriven av Matthaeus Greiter 1525 grundad på Psaltaren 51. == Översättningar == === Svenska === * Den översattes sannolikt av Laurentius Petri Nericius 1567. * Den har bearbetats av * Den har bearbetats av Johan Alfred Eklund till 1921 års tillägg == Källor == * [https://hymnary.org/text/o_herre_gott_begnade_mich Hymnary.org] Kate...')
- 18 mars 2024 kl. 08.08 Evangeliska väckelsen (historik | redigera) [117 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Som '''Evangeliska väckelsen''' betecknas den väckele som skedde inom evangeliska kretsar under 1800-talet')
- 18 mars 2024 kl. 08.05 Nilsson, Anders den äldre (psalmförfattare) (historik | redigera) [463 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anders Nilsson''' den äldre, född 8 sept 1831 på Furusjö gård i Habo, död 28 maj 1914, var en svensk bondson, som i slutet av 1850-talet kom i kontakt med den evangeliska väckelsen och skrev några andliga sånger. Han emigrerade till Chicago i Amerika 1867 (svältåret) där han arbetade som snickare. == Källor == * Oscar Lövgren Psalm- och Sånglexikon, spalt 452 Kategori:Biografier Kategori:Svenska psalmförfattare')
- 17 mars 2024 kl. 17.36 Det är så gott att om Jesus sjunga (historik | redigera) [3 558 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Det är så gott att om Jesus sjunga''' är en psalmtext som finns i olika versioner och med olika författare angivna som upphovsmän i skilda psalmböcker. Möjligen kan det bero på en sammanblandning mellan publicering och faktiskt upphov. Den ursprungliga psalmen är skriven av Anders Nilssons text i sju strofer och trycktes första gången i tidskriften "Söndagsskolan" nr 8, 1860 med titelraden ''"Vad det är gott att med ledig tun...')
- 17 mars 2024 kl. 17.07 Lova herren (historik | redigera) [25 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Lova Herren) Märke: Ny omdirigering
- 17 mars 2024 kl. 10.49 Lutherkorset (historik | redigera) [1 442 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|höger|Lutherrosen Luthers egen beskrivning av sin symbol ''"Först ska det vara ett svart kors på ett hjärta som har sin naturliga färg så att jag själv blir påmind om att tron på den korsfäste gör oss saliga. För man blir uppfylld av det man tror av hjärtat. Om det än är ett svart kors som plågar och ska göra ont, låter det hjärtat behålla sin färg och fördärvar inte naturen. Det betyder att det inte dödar utan hålle...')
- 17 mars 2024 kl. 07.27 Matthaeus Greiter (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Greiter, Matthaeus) Märke: Ny omdirigering
- 16 mars 2024 kl. 18.51 Denicke, David (historik | redigera) [954 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''David Denicke''', född 31 jan 1603 i Zittau i Sachsen (Tyskland), död . == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 JSTOR tidskrift] kategori:Biografier Kategori:Tyska präster Kategori:Koralboksutgivare')
- 16 mars 2024 kl. 18.48 David Denicke (historik | redigera) [28 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#edirect Denicke, David')
- 16 mars 2024 kl. 15.16 Gesenius, Justus (historik | redigera) [695 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Justus Gesenius''', född 6 juli 1601 i Esbeck bei Else i Niedersachsen, död 18 sept 1673. Han studerade teologi i Helstedt och Jena och blev 1629 pastor i S:t Magnikyrkan i Braunschweig, 1636 slottspredikant vid hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg i Hildesheim. 1642 blev han överhovpredikant och genralsuperintendent i Hannover. == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 Jstor tidskift] Kategori:Biografier Kategori:Tyska p...')
- 16 mars 2024 kl. 15.02 Justus Gesenius (historik | redigera) [30 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Gesenius, Justus) Märke: Ny omdirigering
- 16 mars 2024 kl. 15.01 Hannoversche Gesangbuch (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hannoversche Gesangbuch''' utgavs i Hannover 1646 av Justus Gesenius och David Denicke. Den innehåller sex avdelningar med 222 sånger. Fem av sångerna utges här ffg. == Källor == * [https://www.jstor.org/stable/24201060 Jstor tidskift] Kategori:Tyska koralböcker')
- 16 mars 2024 kl. 12.16 Hur kan och skall jag dig (historik | redigera) [1 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hur kan och skall jag dig''' är en nattvardspsalm som fanns med i 1695 års psalmbok. Den tyska texten skrevs enligt uppgift av Högmarck (1736) av Salomon Liscovius <ref>Högmarck, Lars ''Psalmopoeographia'', Stockholm, 1736.</ref> men enligt andra källor är den ursprungliga texten författad av Johann Heermann 1632. Texten översattes till svenska av Johannes Petræus 1693. Psalmen inleds 1695 med orden: :''Hur kan och skal...')
- 14 mars 2024 kl. 08.44 In deinen Zorn (historik | redigera) [172 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''In deinen Zorn''' är en psalm skriven av Ambrosius Lobwasser == Text == == Melodi == == Se även == == Källor == Kategori: Tyska psalmer')
- 13 mars 2024 kl. 18.20 Uthi tin stora wrede (historik | redigera) [691 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Uthi tin stora wrede''' är en psalm baserad på den sjätte av Konung Davids Psalmer och den första av de så kallade botpsalmerna. Texten är översatt av Carl Carlsson Gyllenhielm från tyska "In deinen Zorn" av Ambrosius Lobwasser. Psalmtexten är "af D. Swedberg merkeligen förbettrad."<ref>Högmarck, Lars, ''Psalmopoeographia'', 1736, s 15.</ref> == Publicerad i == *1695 års psalmbok som nr 26 under rubriken "Konung...')
- 10 mars 2024 kl. 07.02 Dippel, Johann Konrad (historik | redigera) [2 497 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Konrad Dippel''', även känd som '''Christianus Demócritus''', född 10 augusti 1673 i Niederbeerbach, död 25 april 1734 i Berleburg, var läkare, teolog och alkemist. Radikalpietismens definitiva genombrott i Sverige anses allmänt inlett med hans vistelser i Stockholm åren 1726–1728. Dippel var Gottfried Arnolds mest radikala lärjunge och både originell och högt begåvad. Från att ha varit en ivrig försva...')
- 9 mars 2024 kl. 18.30 Benzelius den yngre, Erik (historik | redigera) [10 909 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#redirekt Erik Benzelius d.y.')
- 9 mars 2024 kl. 18.30 Erik Benzelius d y (historik | redigera) [39 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Benzelius den yngre, Erik) Märke: Ny omdirigering
- 9 mars 2024 kl. 18.26 Schaefer, Johan Henrik (historik | redigera) [414 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Johan Henrik Schaefer''', född 1657, dog 1725, var en svensk präst, hovpredikant, kyrkoherde i Gävle och sedermera prost därstädes. Även riksdagsman. == Brev == Skrev brev till Eric Benzelius den yngre <ref>[https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Henric+Benzelius&page=7&postid=Brev_527336&tab=post Riksarkivet] == Källor == Kategori:Svenska präster Kategori:Biografier')
- 9 mars 2024 kl. 18.20 Johan Henrik Schaefer (historik | redigera) [36 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Schaefer, Johan Henrik) Märke: Ny omdirigering
- 9 mars 2024 kl. 07.43 Bengels NT (1734) (historik | redigera) [200 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bengels Nya Testamentet 1734''' Efter långvariga studier av källskrifter gav Johann Albrecht Bengel ut en ny utgåva av Nya Testamentet på grekiska. == Källor == Kategori:Biblar')
- 8 mars 2024 kl. 14.51 Mose och Lamsens Wisor (historik | redigera) [37 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Mose och Lambsens Wisor) Märke: Ny omdirigering
- 8 mars 2024 kl. 13.52 Bad Boll (historik | redigera) [346 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Bad Boll är en kommun i Tyskland och en plats där Johann Christoph Blumhardt var verksam efter förföljelser. Det var dock inte Blumhardts mening, att Bad Boll bara skulle vare en anstalt för troshelbrägdagörelse utan även ett centrum för Guds rikes förverkligande på jorden. == Källor == Kategori:Schweiziska religiösa orter')
- 8 mars 2024 kl. 13.45 Leonhard Ragaz (historik | redigera) [2 452 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|Leonhard Ragaz år 1914. '''Leonhard Ragaz''', född 28 juli 1868 i Tamins (Schweiz), död 6 december 1945 i Zürich, var en schweizisk reformerad teolog och, tillsammans med Hermann Kutter, en av grundarna av den religiösa socialismen i Schweiz. Han var influerad av Christoph Blumhardt. Ragaz var en del av Bergspredikoväckelsen. Han var gift med feministen och fredsakt...')
- 8 mars 2024 kl. 13.41 Kutter, Hermann (historik | redigera) [699 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Hermann Kutter''', född 12 september 1862, död 22 mars 1931, var en schweizisk teolog. Kutter var kyrkoherde i Zürich 1898-1926. I sitt tidiga författarskap företrädde Kutter påverkad av Christoph Blumhardt kyrkans och religionens sociala ansvar och uppgifter och var en av ledarna i den så kallade evangelisk-sociala rörelsen. Bland hans skrifter märks ''Sie müssen'' (1904, svensk översättning 1907). Genom senare religionsfilosofiska s...') skapades ursprungligen som "Hermann Kutter"
- 8 mars 2024 kl. 13.22 Johann Christoph Blumhardt (historik | redigera) [41 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Blumhardt, Johann Christoph) Märke: Ny omdirigering
- 8 mars 2024 kl. 13.19 Blumhardt, Christian Gottlieb (historik | redigera) [1 164 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christian Gottlieb Blumhardt''', född den 29 april 1779, död den 19 december 1838<ref>[http://www.bautz.de/bbkl/b/blumhardt_c_g.shtml Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon]</ref>, var en tysk teolog och en av missionens första förkämpar i Tyskland, farbror till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fostrades från barndomen i pietistisk anda, något som kom att prägla hela hans verksamhet. Han verkade en tid som sekreterare i ''Deuts...') skapades ursprungligen som "Christian Gottlieb Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.14 Blumhardt, Christoph (historik | redigera) [1 573 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Christoph Blumhardt''', född den 1 juni 1842, död den 2 augusti 1919, var en tysk religiös ledare och politiker, son till Johann Christoph Blumhardt. Blumhardt fortsatte ledarskapet för sin faders religiösa grupp. Hos Blumhardt kom dock troshelbrägdagörelsen att skjutas undan, medan han allt starkare betonade och vidareutvecklade gudsrikesförkunnelsen. Blumhardt kom i skarpare opposition mot kyrkan än vad fadern varit, något som bland annat tog sig...') skapades ursprungligen som "Christoph Blumhardt"
- 8 mars 2024 kl. 13.10 Blumhardt, Johann Christoph (historik | redigera) [2 365 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{faktamall biografi WD}} '''Johann Christoph Blumhardt''', född den 16 juli 1805, död den 25 februari 1880, var en tysk luthersk präst. Blumhardt var brorson till Christian Gottlieb Blumhardt och far till Christoph Blumhardt. Blumhardt fick 1838 prästerligt tjänst i Möttlingen nära Calw i Württemberg, och kom under sin själasörjarverksamhet där i kontakt med en flicka, Gottliebin Dittus, som led av hyste...')
- 2 mars 2024 kl. 12.18 Teologisk fakultet (historik | redigera) [1 791 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Teologisk fakultet''' är en akademisk fakultet för teologi med eget administrativt och ekonomiskt ansvar inom ett universitet och under ledning av en dekanus. Den teologiska fakulteten är den äldsta av de fyra klassiska fakulteterna (teologi, juridik, medicin och humaniora) och finns i Sverige idag endast vid Uppsala universitet och Lunds universitet, där de leder sin historia tillbaka till universitetens respektive g...')
- 2 mars 2024 kl. 12.16 Teologiska fakulteten (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Teologisk fakultet) Märke: Ny omdirigering
- 29 februari 2024 kl. 08.19 Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67), innehåll (historik | redigera) [19 502 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)''' * Förslaget == A == Ack! at tu min siäl betänkte 20 Ack! blif oss, Herre Jesu, när .. 189 Ack! döden hafwer hädanryckt .. 418 Ack! gifs ej up, tu sorgsna siäl.. 287 Ack! hjertans \ve, At jag skal se. . 155 Ack! hur blind kan tu dock wara 463 Ack! hur' nödigt wil en själ — 220 Ack! huru plågas jag och nödgas 420 Ack! hivad lär en...')
- 29 februari 2024 kl. 06.56 Mennonitisches Gesangbuch (historik | redigera) [981 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Mennonitische Gesangbuch''' är en psalmbok för Arbeitsgemeinschaft Mennonitischer Gemeinden in Deutschland och för Konferenz der Mennoniten der Schweiz. Den innehåller cirka 1290 sidor med över 500 psalmer. Den nuvarande publicerades först i maj 2004 och avlöste tidigare utgåvor från 1972, i Tyskland, och 1951 i tyskspråkiga Schweiz. == Se även == * [https://www.mennoniten.de/organisation/aufgaben/gesangbuch/ Mennonitisches Gesangbuch], Arbei...')
- 28 februari 2024 kl. 19.26 Nun ruhen alle Wälder (historik | redigera) [355 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nun ruhen alle Wälder''' är en psalm skriven av Paul Gerhardt, grundad på Ps 121 == Text == == Melodi == == Publicerad i == * Wackernagels utgåva av Geistliche Lieder, Nr 102 * Bachmanns utgåva, Nr 2 * Unverfälschter Liedersegen som Nr 529, 1851 == Källor == <references/> Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.35 O Welt, sieh hier dein Leben (historik | redigera) [399 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''O Welt, sieh hier dein Leben''' är en passionspsalm skriven av Paul Gerhardt med 16 sex-radiga verser == Text == == Översättning == == Melodi == O Welt, ich muß dich lassen grundad på Innsbruck, ich muss dich lassen tillskriven Heinrich Isaac. == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/O_Welt,_sieh_hier_dein_Leben Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.28 Nun danket all und bringet Ehr (historik | redigera) [360 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nun danket all und bringet Ehr''' är en psalm skriven av Paul Gerhardt == Text == == Översättning == == Melodi == == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/Nun_danket_all_und_bringet_Ehr Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 18.22 Ich hab in Gottes Herz und Sinn (historik | redigera) [287 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [https://en.wikipedia.org/wiki/Ich_hab_in_Gottes_Herz_und_Sinn Engelska wikipedia] Kategori:Tyska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 13.48 Evangelisch-Lutherische Freikirche (historik | redigera) [250 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Evangelisch-Lutherische Freikirche''' är ett tyskt frikyrkoförbund som bildades 1830 i Preussen, Baden och Nassau. ELFK som organisation skapades 1877 i Planitz. == Källor == * [https://elfk.de/ EFLK] Kategori:Tyska frikyrkor')
- 28 februari 2024 kl. 13.42 ELFK (historik | redigera) [48 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '#redirekt Evangelisch-Lutherische Freikirche')
- 28 februari 2024 kl. 13.38 Lutherische Gesangbuch (historik | redigera) [205 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Lutherische Gesangbuch''' == Källor == * [https://lg.concordiabuch.de/ Psalmboken] Kategori:Tyska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 13.28 Den Danske Salmebog (2002) (historik | redigera) [82 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Källor == * [dendanskesalmebogonline.dk Danska Psalmboken 2002]')
- 28 februari 2024 kl. 13.23 Nu velan, vær frisk til mode (historik | redigera) [424 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Nu velan, vær frisk til mode''' är endansk psalm av Thomas Kingo == Melodi == Kingo anvisade melodin som använts till Werde munter, Mein Gemüte av Johann Schop, 1642. == Publicerad i == * Den danske salmebog (2002) som nr 758 == Källor == * [https://m.dendanskesalmebogonline.dk/salme/758 Nuvarande danska psalmbok, nr 758]] Kategori:Danska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 12.55 Himlische Lieder del 3 (historik | redigera) [1 094 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 3''', Lüneburg, Johann und Heinrich Sternen, 1647 Lång "Dedicatio" "An den günstigen Leser" Auff des Herrn Ristens Himliche Lieder Lob-Gesang über die des WolEhrwürdigen und Hochgelahrten Herrn Johann Ristens Himliche Lieder, auf die Melodey "Wie schön leuchtet der Morgenstern": Was hör Ich? Was hat solche Krafft? Anapaestliches Kling-Gedicht av Theobald Grummer I Gottseliger Anfang Gottseliger Anfang des newen Jahres, in und mi...')
- 28 februari 2024 kl. 12.32 Himlische Lieder del 2 (historik | redigera) [2 002 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 2''', Lüneburg, Johann und Heinrich Sternen, 1647, ''Himlicher Triumph-Lieder'' Lång "Dedicatio" <br> "An den Christlichen Leser" <br> Versetzungs-Gedicht Dachtülich Sonnet über Die Himlichen Lieder, Herrn Johann Ristens av Batholomaeus Bothe, von Grünberg, Pastor zu Gerdau Ehrenschrift über das Ander Zehn der himlichen Lieder, Herrn Johann Ristens av Theobald Grummer von Lüneburg I Das Triumph-Lied Mose, Welches er gesungen, als die K...')
- 28 februari 2024 kl. 11.40 Himlische Lieder del 1 (historik | redigera) [2 072 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Himlische Lieder del 1''', innehåll, 1648 == Von der Geburt Christi == I Lob-Gesang, Von der freundenreichen Geburt und Menschwerdung unsers HErrn und heylandes Jesu Christ, ''Ermuntre dich, mein schwacher Geist'', 12 verser med melodi II Christliche Betrachtung der Person, die da leidet, und der Ursachen des bitteren Leidens und Sterbens unseres HErrn Jesu Christ, Grosser Gott ins Himmels Thron')
- 28 februari 2024 kl. 11.17 Barntoner (1922) (historik | redigera) [150 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Barntoner''' är en psalmbok för barn utgiven av Fribaptistsamfundet 1922 och åter 1950 == Källor == Kategori:Svenska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 07.29 Innehåll i Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine (1967) (historik | redigera) [81 578 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine''', psalmer Nr. Liedtitel Text / Autor 1 Allein Gott in der Höh sei Ehr Nikolaus Decius (1523) 2 Gott der Vater steh uns bei Martin Luther (1524) 3 Wir glauben all an einen Gott Martin Luther (1524) 4 Der Herr, unser Vater und Gott Peter Herbert 5 Gott Vater Herr wir danken dir Lukas Osiander (1583) 6 Nun danket alle Gott Martin Rinckart (1636) 7 Sollt ich meinem Gott nicht singen Paul Gerhardt (1653) 8 Gelobet sei der Her...')
- 28 februari 2024 kl. 06.45 Jesus går den tunga stråten (historik | redigera) [433 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Jesus går den tunga stråten''' är ursprungligen en dansk psalm av Thomas Kingo, [[]] , skriven 1869. Den översattes till svenska av Severin Cavallin == Melodi == Används även till Syndaskulden att försona, nr 78 i 1819 års psalmbok == Publicerad i == * Hemlandssånger (1892) * Metodistkyrkans psalmbok (1896) == Källor == <references/> {{Psalmse}} Kategori:Svenska psalmer')
- 28 februari 2024 kl. 06.01 Melodi till Werde munter, mein Gemüte (historik | redigera) [3 248 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Melodin till '''Werde munter, mein Gemüte''' är skriven direkt för denna text av Johann Rist. Melodin komponerades av Johann Schop och är listad som Zahn nr 6551. == Källor == Kategori:Tyska koraler')
- 28 februari 2024 kl. 05.44 Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine (1967) (historik | redigera) [402 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Fil:gesangbuch_der_evangelischen_herrnhuter_bruedergemeine.jpg,mini,right,Psalmboken '''Gesangbuch der Evangelischen Brüdergemeine''' är en psalmbok utgiven av Herrnhuter Brüdergemeinshaft 1967, även känd som ''Gesangbuch der Herrnhuter Brüdergemeine''. == Källor == Kategoi:Tyska psalmböcker')
- 28 februari 2024 kl. 05.25 Verzage nicht, du Häuflein klein (historik | redigera) [1 638 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Verzage nicht, du Häuflein klein''' är en tysk psalm som tillskrivs flera olika författare: <ref>John Julian, ''Dictionary of Hymnology'' (1907), uppslagsord [http://www.hymnary.org/person/Altenburg_JM4 Johann Michael Altenburg]</ref> * Gustav II Adolf själv <ref>[http://www.hymnary.org/hymn/GEKG1908/page/219 Gesangbuch der Evangelischen Kirche: herausgegeben von der Deutschen Evangelischen Synode von Nord-Amerika, 1908, sid 219]</ref>, * Jakob Fabricius <...')
- 28 februari 2024 kl. 05.13 Frälsningsarméns sångböcker (historik | redigera) [41 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Frälsningsarméns sångbok) Märke: Ny omdirigering
- 19 februari 2024 kl. 12.11 Nathan Söderblom (historik | redigera) [32 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Omdirigerar till Söderblom, Nathan) Märke: Ny omdirigering
- 15 februari 2024 kl. 13.57 Reformationsjubileet (historik | redigera) [4 720 byte] Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Reformationsjubileet''' är benämningen på de hundraårsjubileer som firats med fester, främst vid Uppsala universitet, på jämna hundratal efter 1593 då Uppsala möte (1593) slutligen antog den lutheranska, evangeliska läran. == Uppsala Möte (1593) == == 1693 == == 1793 == == 1893 == == 1993 == == Källor == Kategori:Jubileer')