Koralbok: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(27 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Koralbok''' är en bok som har musiken till psalmer eller andliga sånger. Den ska ha harmoniseringar dvs inte bara melodin. Det kan vara körnoter men är vanligen orgel- eller pianonoter, dvs vanligen fyra stämmor. Om boken bara innehåller melodin tillsammans med alla verserna kallas den melodipsalmbok. Koralboken, däremot, har noterna och ibland bara första versen.  
'''Koralbok''' är en bok som har musiken till psalmer eller andliga sånger. Den ska ha harmoniseringar dvs inte bara melodin. Det kan vara körnoter men är vanligen orgel- eller pianonoter, dvs vanligen fyra stämmor. Om boken bara innehåller melodin tillsammans med alla verserna kallas den [[melodipsalmbok]]. Koralboken, däremot, har noterna och ibland bara första versen.  


Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara skrivas en gång.
Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara tryckas en gång.


Den första svenska psalmboken med tryckta noter kom ut 1616 i Uppsala. 1619 utkom nästa psalmbok med noter, den mer omfångsrika H.L.Rhezelius' koralbok. Den första riksgemensamma koralboken blev [[1697 års koralbok]] till [[Den svenska psalmboken (1695)|1695 års psalmbok]]. Den har 413 psalmer med melodistämma, basstämma och besifffrad generalbas.
== Koralböcker ==
* 1616 Första svenska psalmboken med tryckta noter utkom i Uppsala.
* 1619 utkom den mer omfångsrika [[Rhezelius, Haquinus Laurentii|H.L.Rhezelius]]' koralbok, ''[[Någre Psalmer, Andeliga Wijsor och Lofsonger]]''.  
* 1646 [[Mönsteråshandskriften]] till [[Uppsalapsalmboken (1645)]]
* 1697 kom den första riksgemensamma koralboken, [[1697 års koralbok]] till [[1695 års psalmbok]]. Den har 413 psalmer med melodistämma, basstämma och besiffrad generalbas. '''i museet'''
* 1800 [[Voglers Choral-Bok|Abbé Voglers koralbok]], [[Vogler, Georg Joseph]] '''i museet'''
* 1808 [[Haeffners koralbok 1808]] [[Haeffner, J C F]] '''i museet'''
* 1819 [[Haeffners koralbok 1819]] '''i museet'''
* 1921 [[1921 års koralbok]] '''i museet'''
* 1934 [[Förslag alternativa koraler (1934)]], Alternativ till 40 koraler ur 1921 års koralbok.
* 1939 [[1939 års koralbok]], som bygger på haeffnersk grund
* 1963 tillägg till 1937 med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den svenska psalmboken. '''i museet'''
* 1986 till nya [[1986 års psalmbok]] '''i museet'''


Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok]] 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.
==Andra koralböcker & notskrifter==
Det förekommer många utländska koralböcker, som fungerat som förebilder för svenska koralböcker och koralböcker utgivna innan officiellt antagen status infördes med 1695 års psalmbok med dess koralbok. Äldre handskrivna eller tryckta koralböcker utgavs också av kompositörer, självständiga psalmboksutgivare och [[samfund]].


Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den svenska psalmboken.
Många av koralerna i den svenska koraltraditionen härstammar från reformationstiden. De första psalmböckerna under reformationen togs fram av [[Martin Luther]] själv eller i samarbete med Luther.


===Källor===
=== Utländska ===
I kronologisk ordning
 
*1524 [[Etlich Christlich Lieder]] (kallad [[Achtliederbuch]]) tryckt i Nürnberg (men maskerad som Wittenberg)
*1524 [[Erfurter Enchiridion]]
*1524 [[Geystliche gesangk Buchleyn]], Wittenberg av [[Johann Walter]] i samarbete med [[Martin Luther]]
*1525 [[Etliche Christliche Gesenge vnd psalmen]] tryckt i Erfurt
*1525 [[Teutsch Kirchenampt]] Strassburg troligen samma som [[Strassburger Teutsch Kirchenampt]]
*1526 [[Deudsche Messe und Ordung Gottesdientsts]] Luthers koral skriven i Wittenberg 1526.
*1529 [[Rostockerhandboken]] från Danmark.
*1529-1545 [[Geistliche Lieder]] tryckt av bokutgivaren [[Joseph Klug]] 1535 i Wittenberg
*1530 [[Ain schöns newes Christlichs Lyed]] separattryck
*1536 [[Schöne auserlesene Lieder des hochberümten H. Finkens]] tryckt i Nürnberg
*1540 [[Concentus novi trium vocum accomodati]] [[Hans Kugelmann]]s körverk tryckt i Augsburg.
*1541 [[Einzeldruck]]
*1542 [[Christliche Kirchen-Ordnung]] från Erfurt
*1542 [[Ein schön Geistlich Sangböck]] av dansktysken [[Christian Adolph Nystad]] utgiven i Magdeburg
*1542 [[La forme des prières et chants ecclésiastiques]] Genève
*1551 [[Octante trois psaumes de David]] "de l'imprimerie de [[Jean Crespin]]"
*1553 [[Der Psalter, In Newe Gesangs weise und künstliche Reimen gebracht]] med [[Burkhard Waldis]] kompositioner, Frankfurt
*1568 [[Newe Teutsche Liedlein]] tryckt i [[Nürnberg]] med verk av [[Antonio Scandelli]]
*1569 [[Thomissöns koralbok]] tryckt i Danmark
*1578 [[Schöne kurzweilige teutsche Lieder]] profana kompositioner av [[Jakob Regnart]] utgivna i Nürnberg
*1589 [[Kurze Comödie von der Geburt Christi von Pondo]] av [[Georg Pfund]]
*1599 [[Freudenspiegel des ewigen Lebens]] av [[Philipp Nicolai]]
*1623 [[Geistliche Kirchensäng]], som trycktes i Köln
*1625 [[As hymnodus sacer]] Leipzig
*1628 [[New Mayntzisch Gesangbuch]]
*1640 [[Newes vollkömmliches Gesangbuch Augspurgischer Confession]], Berlin av [[Johann Crüger]]
*1641 [[Arien oder Melodeyen]] utgiven av [[Heinrich Albert]] i Königsberg (Nu = Kaliningrad)
*1642 [[Himmlischer Lieder]] av [[Johann Risten]] utgiven i Lüneburg.
*1647-1653 [[Praxis pietatis melica]] flera koralböcker i en serie av [[Johann Crüger]] från Berlin
*1648 [[New Ordentlich Gesangbuch]]
*1653 [[D.M. Luthers Und anderer vornehmen geistreichen und gelehrten Männer Geistliche Lieder und Psalmen]] tryckt i Berlin
*1662 [[Viertes Zehn geistlicher Arien]] utgiven av [[Johann Rudolph Ahle]]
*1694 [[Hundert ahnmutig und sonderbahr geistlicher Arien]] utgiven i Dresden
*1699 [[Darmstädtisches Gesangbuch]] utgiven i Darmstadt
*1704 [[Gesangbuch]] av [[Johan Anastasius Freylinghausen]]
*1714 [[Neues geistreiches Gesangbuch]] av [[Johan Anastasius Freylinghausen]] utgiven i Halle im Waysenhause
*1731 [[Des Evangelischen Zions Musicalische harmonie]] av [[Kornelius Heinrich Dretzel]]
*1738 [[Harmonischer Lieder- Schatz oder Allgemeines Evangelisches Choral-Buch]] ([[Königs koralbok]]) av [[Johann Balthasar König]]
*1825 [[Tscherlitzkys Choralbuch]] med kompositioner av eller skriven av [[Joseph Gratz]]
 
===Svenska===
I kronologisk ordning
*1553 [[Een lijten Song-book]]
*1616 (Koralbok med okänd titel)
*1630 [[Kalmarhandskriften]]
*1646 [[Mönsteråshandskriften]]
*1675 [[Rappehandskriften]]
*1694 [[Riddarholmskyrkans handskrivna koralbok]]
*1700 [[Ovikens kyrkas handskrivna koralbok]] från senare hälften av 1700-talet
*1783 [[Then svenska psalmbokens melodier affattade och nödtorftligen förbättrade]] "af [[Ferdinand Zellbell d.y.|Ferdinand Zellbell]]. O Hagström Er Carlström" 1783
*1800 [[Voglers choral-Bok]] av [[Georg Joseph Vogler]].
*1905 [[Johan Lindegrens koralbok]] utgiven i Stockholm.
*1919 & 1921 [[Musik till Samlingstoner]]
 
== Se även ==
* [https://web.archive.org/web/20150518104908/http://wikidrucke16tesjh.hist.net/index.php?title=Mainzer_Gesangbuchbibliographie_nach_Jahren_geordnet Förteckning över psalmböcker från 1500-talet].
* [http://www.musikforskning.se/stm/STM1999/STM1999Goransson.pdf Det gåtfulla 1700-talet. Studier kring upplysningstidens svenska koralrevolution] av [[Harald Göransson]].
* [[Harald Göransson]]: Koralpsalmboken 1697. '''i museet'''
 
== Källor ==
* [https://web.archive.org/web/20060219024201/http://www.muslib.se/sma/musikmuseet/MMKyrklig.htm Statens musikbibliotek: Musikmuseet. Kyrklig musik]
* [[Anders Dillmar]], ''"Dödshugget mot vår nationella tonkonst" : Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning'' (2001) avhandling vid Lunds universitet, ISBN 91-628-4616-7, {{Libris post|8364282}}
 
== Källor ==
* Bra Böckers Lexicon, 13 sid 266, 1978
* Bra Böckers Lexicon, 13 sid 266, 1978
 
* [http://runeberg.org/nfm/1939/0794.html Den nya svenska koralboken. Koralbokskommittén 1939]


[[Kategori:Koralböcker|* Koralbok]]
[[Kategori:Koralböcker|* Koralbok]]

Nuvarande version från 19 januari 2024 kl. 09.34

Koralbok är en bok som har musiken till psalmer eller andliga sånger. Den ska ha harmoniseringar dvs inte bara melodin. Det kan vara körnoter men är vanligen orgel- eller pianonoter, dvs vanligen fyra stämmor. Om boken bara innehåller melodin tillsammans med alla verserna kallas den melodipsalmbok. Koralboken, däremot, har noterna och ibland bara första versen.

Det finns dock specialböcker som är delade på höjden, dvs har en övre del med koralen och en nedre del med texten. Man kan därför bläddra musik och text oberoende av varandra och därför behöver en melodi som används till flera texter bara tryckas en gång.

Koralböcker

Andra koralböcker & notskrifter

Det förekommer många utländska koralböcker, som fungerat som förebilder för svenska koralböcker och koralböcker utgivna innan officiellt antagen status infördes med 1695 års psalmbok med dess koralbok. Äldre handskrivna eller tryckta koralböcker utgavs också av kompositörer, självständiga psalmboksutgivare och samfund.

Många av koralerna i den svenska koraltraditionen härstammar från reformationstiden. De första psalmböckerna under reformationen togs fram av Martin Luther själv eller i samarbete med Luther.

Utländska

I kronologisk ordning

Svenska

I kronologisk ordning

Se även

Källor

Källor